Franchise strategy for producers of circular cultivation systems : a study of Johannas Stadsodlingar

På grund av den utveckling som ses i samhället idag med krav från konsumenter om spårbarhet från leverantörer och kunna konsumera med gott samvete (så) ställs det höga krav på dagens livsmedelsproduktion. Denna höjda medvetenhet har lett till ett ökat intresse för hållbara odlingssystem såsom cirkulär odling. Ett av dessa företag som utforskar möjligheterna för ett sådant odlingssystem och försäljningen därav är det nyuppstartade företaget Johannas Stadsodlingar. Under uppstarten av många innovativa företag uppnår dessa inte lönsamhet förrän de nått en viss storlek. En sektor med sådana företag är de företag som utnyttjar en modern och hållbar livsmedelsproduktion som cirkulär odling där alla insatsvaror utnyttjas på ett optimalt sätt. Ett av dessa företag inom denna sektor är Johannas Stadsodlingar som har som vision att expandera för att uppnå god lönsamhet genom skalfördelar. En expansionsstrategi som detta företag har haft som alternativ är expansion via franchising och detta är bakgrunden till den här studiens uppkomst. Johannas Stadsodlingar har under dess uppstartsfas lyckats binda intressenter till sin verksamhet, såsom leverantörer och konsumenter. Med många egenutvecklade lösningar så har de även fördelar på marknaden som kan användas till dess fördel och därmed agera som incitament för framtida franchisetagare att ingå i franchisen. Syftet för denna studie är att ge teoretiska förklaringar om hur väl anpassat cirkulära odlingssystem och försäljning av sådana system kan vara för utveckling av franchisingkoncept. Det resultat som studien påvisar är en “dissekering”, som Lazarevic från franchisearkitekt förklarar det, av ett företag och dess franchisekoncept som då senare ska vidareutvecklas. Detta ska då hjälpa företag att se vad de har för styrkor och hur väl dessa styrkor är anpassade för franchising och om det finns någon utvecklingspotential i andra delar av företag som kan anpassas till att bli en styrka. Vida re i resultatet redogörs det även för hur olika franchiseupplägg och franchisemodeller kan utnyttjas och hur väl anpassade de är för Johannas Stadsodlingar som exempel. Detta arbete kan agera som en mall för framtida franchiseskapare inom cirkulära odlingssystem men framförallt för företag som Johannas Stadsodlingar som har som mål att sälja de tekniska lösningarna och odlingssystemen för framtida användare av cirkulära odlingssystem. Nystartade företag i en relativt outforskad affärssektor har affärsfördelar på grund av deras egenutvecklade och patenterade lösningar som kan agera maktfördelar och incitament för framtida franchisetagare.With the advancement of civilization, there is a growing demand from customers for traceability supplied by distributors, as well as a desire to consume in a guilt-free manner. As a result of this increasing awareness, more people are interested in sustainable farming systems like circular farming. Johannas Stadsodlingar, a start-up firm, is one of these companies that is exploring the prospects for such a farming system and the marketing of these systems. Many innovative businesses do not achieve a sufficient level of profitability until they reach a certain scale. One of these companies' sectors that uses modern and sustainable food production methods, such as circular farming, where all inputs are used to their full potential. Johannas Stadsodlingar is one of many enterprises in this industry, with the goal of expanding to attain profitability through economies of scale. Franchising, which is the subject of this study, is one example of an expansion plan that this company has investigated. Johannas Stadsodlingar has managed to connect with stakeholders such as suppliers and consumers since its inception. With a plethora of exclusive solutions, the corporation also has market advantages that it can leverage and use as incentives for franchisees to join the franchise. The aim of this thesis is to provide theoretical explanations on how well suited a circular agricultural system and its sale would be for the creation of a franchising concept. This study's outcome is a "dissection," as Lazaraveic describes it, of a corporation and its franchise concept, which will then be further developed. This will enable businesses to determine what strengths they have, how well they are suitable for franchising, and whether there are opportunities for future development in other sections of the business that can be used as strengths after some modification. Furthermore, the result also describes how different franchise arrangements and franchise models can be utilized and how well adapted they are for Johanna's Stadsodlingar as an example. This effort can serve as a model for future circular cultivation franchisees, but especially for firms like Johanna’s Stadsodlingar, which supply technological solutions and growing systems to future circular cultivation customers. Due to their proprietary and patented solutions, start-ups in a largely untapped business field offer commercial advantages that can operate as power benefits and incentives for prospective franchisees

Kolmen naisryhmän kehityspolut kaupungistuvassa Senegalissa : Tutkimuskohteena sosiaalinen pääoma ja toimeentulo Rufisquessa

In West African Senegal, women traditionally rely on their own networks based on gendered groups supporting everyday life. Urbanization of the country is associated with the emergence of various forms of women's groups in the expanding neighborhoods and the groups are particularly instrumental in supporting their members livelihoods at times of economic adversity. As a result of generalized material difficulties, a growing number of husbands and fathers can no longer assume their roles as breadwinners and there is a clear shift of responsibility in the families on the wives and mothers. In this situation, the importance of the women's groups has grown in salience. While traditional women's groups are informal and initiated spontaneously, the various microcredit institutions targeting especially the financial needs of poor women in developing countries have imposed formal structures. Loans accorded to groups are expected to both increase social capital and to be secured by it. The study at hand looks at the Senegalese women's groups through the concept of social capital and asks whether the groups can be considered as sources of social capital to their members and in what ways the groups contribute to the support of members' livelihoods. Here, social capital is seen as an individual asset and as a part of available resources that form a personal livelihood. The availability of the assets depends on institutional structures and the role of the women's groups in individual livelihood trajectories within these structural limits form the central issue for the study. The empirical evidence for the study is based on mixed methods research done between 1993 and 2008 in the town of Rufisque. The core is qualitative and consists of a set of 30 semi-structured interviews done in 2001 with members from three distinct women's groups in Rufisque. This part of the research has its baseline in a quantitative mapping of all associational life in Rufisque done in 1993-94 and revealing the dominating presence of women's groups on the associational arena. A further qualitative follow up of the three groups the interviewed women belonged to was done in 2008. The time span of 15 year gives the study an outlook showing how social change occurs in individual women's lives, as well as in their groups. Tracing the functions of traditional women's groups in different phases of the Senegalese society, and describing their significance in contemporary urban neighborhoods, the study underlines their crucial importance for their members as well as for the larger society. The ethnographic analysis of three different women's groups from neighborhoods with different stratification patterns supports the theory that social capital thrives in horizontal social structures rather than in vertical, hierarchical ones. As the central role of these groups is giving the members mutual economic support through rotating savings and credit associations (ROSCAs), the concluding question of the study is what impact does the ongoing massive introduction of micro-credit institutions in Senegal have on the traditional women's groups in the future.I västafrikanska Senegal har kvinnor traditionellt kunnat lita på stöd från egna kvinnogrupper då det har gällt att bemöta vardagslivets stränga utmaningar. Grupperna lämpar sig speciellt för att dryga ut medlemmarnas utkomst och den substantiella urbaniseringen av landet har medfört att det i de snabbt växande kvarteren uppstår nya kvinnogrupper av diverse former. Eftersom den utdragna ekonomiska krisen har lett till att det är vanligt att äkta män och fäder inte längre kan stå för sina familjers uppehälle har ansvaret för familjernas försörjning klart överförts på hustrur och mödrar. Detta har lett till att kvinnogruppernas betydelse för sina medlemmar har tilltagit. Traditionella kvinnogrupper är informella och de uppstår spontant på medlemmarnas egna villkor, medan institutioner som distribuerar mikrokrediter uttryckligen för att möta behoven av fattiga kvinnor i utvecklingsländer förutsätter givna formella strukturer av grupperna. Lånen som tilldelas grupper antas vara garanterade av det sociala kapitalet hos gruppen, samtidigt som gruppernas sociala kapital förutses bli förstärkt av lånen. Avhandlingen betraktar de senegalesiska kvinnogrupperna genom begreppet socialt kapital och utreder på vilket sätt de kan betraktas som källor till socialt kapital för sina medlemmar. Vidare undersöker den på vilket sätt grupperna stöder medlemmarnas utkomstmöjligheter i en globaliserad värld utsatt för snabba förändringar. Socialt kapital betraktas här som en individuell tillgång och som en del av olika resurser som utgör en utkomst. Samhällets institutionella strukturer, t.ex. köns- och åldershierarkier, utgör ramarna för hur resurserna fördelas och kvinnogruppernas roll i hur utkomsten utformas inom dessa ramar står i fokus för avhandlingen. Den empiriska delen av avhandlingen utgörs av en undersökning som gjordes med både kvantitativa och kvalitativa metoder mellan åren 1993 och 2008 i staden Rufisque. Undersökningens kvalitativa kärna består av 30 halvstrukturerade intervjuer som gjordes 2001 med medlemmar från tre olika kvinnogrupper i Rufisque. Utgångspunkten är en kvantitativ kartläggning av föreningslivet i Rufisque som gjordes 1993-94 och som påvisar att en absolut majoritet av föreningarna i staden är just kvinnogrupper. En uppföljning av intervjuerna från 2001 gjordes år 2008 i form av gruppintervjuer. Det 15 år långa tidsperspektivet möjliggör en insyn i hur den sociala förändringen påverkar både enskilda kvinnor och grupperna de tillhör. I avhandlingen beskrivs traditionella kvinnogrupper och deras funktioner under olika historiska faser av det senegalesiska samhället, samtidigt som deras centrala betydelse i dagens urbana kvarter målas fram. Den etnografiska analysen av tre olika kvinnogrupper från kvarter med olika stratifieringsmönster stöder teorin om att socialt kapital frodas bättre i horisontala sociala strukturer än i vertikala och hierarkiska. Eftersom den viktigaste funktionen hos grupperna är att förse sina medlemmar med ömsesidigt ekonomiskt stöd genom roterande kreditgrupper, avrundar avhandlingen med att fråga vilken inverkan det massiva intåget av mikrokrediter kommer att ha på traditionella kvinnogrupper i framtiden

Crowdlenders perceptions and willingness to finance agribusinesses

No other Swedish industry is tied to as many of the environmental goals as the agriculture sector is. To successfully drive the green transition towards achieving these goals the agricultural sector needs more funding. Today, the largest amount of funding to the sector comes from banks and governmental contributions, but the funds are still insufficient and more capital needs to be allocated to the sector. One financial solution that has been growing worldwide is crowdlending, also known as Peer-to-Peer lending (P2P). Crowdlending refers to moneylending directly between individuals or entities without the intermediation of traditional institutions. This type of financing model is particularly interesting for the agricultural sector, where it can provide well-needed capital and flexibility. This thesis explores how Swedish investors and potential crowdlenders view the opportunity of participating in crowdlending towards agricultural businesses. The thesis further explores the interest in crowdlending and its perceptions of it. This was done by employing a mixed-methods approach, which combined quantitative data from a survey with qualitative data from interviews. The theoretical framework used in this study consists of concepts from information asymmetry and signaling theory which will be analyzed with the empirical findings to identify information gaps and transparency enhancements. The findings of this study show a demand for enhanced transparency and detailed information about investment risks and returns. Respondents express the need for comprehensive operational and financial disclosures, including environmental impacts and management practices, to conduct effective risk assessments and align investment decisions with their personal and financial goals. Analysis shows that signaling, supported by third-party validations and detailed risk assessments, is crucial for reducing information asymmetry and enhancing trust in crowdlending platforms. It is concluded that when a loan project is aligned with agendas that serves a higher purpose, such as social and environmental actions, it drives the interest in the opportunity to finance agricultural businesses through crowdlending.Ingen annan sektor i Sverige är knuten till så många hållbarhetsmål som lantbrukssektorn. För att framgångsrikt driva den gröna omställningen mot att uppfylla dessa hållbarhetsmål behöver lantbrukssektorn mer finansiering. Idag kommer den största delen av finansieringen från banker och statliga bidrag, men dessa medel är fortfarande otillräckliga och mer kapital behöver allokeras. En finansiell lösning som har vuxit över hela världen är crowdlending, även känt som Peer-to-Peer-lending (P2P) och avser penningutlåning direkt mellan individer och enheter utan hjälp av traditionella institutioner, som banker. Denna form av finansiering är speciellt intressant inom lantbruket då den kan erbjuda en mycket behövande finansiering samt en flexibel lösning. Denna uppsats undersöker hur svenska investerare och potentiella crowdlending-aktörer ser på möjligheten att delta i crowdlending till lantbruksföretag. Detta gjordes genom att använda en mixad metod ansats, vilket kombinerar kvantitativa data från en enkätundersökning med kvalitativa data från intervjuer. Det teoretiska ramverket består av teorier och begrepp från informationsasymmetri och signaleringsteori som kommer att analyserasmed de empiriska resultaten för att se informationsluckor och transparensförbättringar. Resultaten av denna studie visar att det finns en efterfrågan på ökad transparens och detaljerad information om investeringsrisker och avkastning. Investerarna uttrycker ett behov av omfattande operativ och finansiell information, inklusive miljöpåverkan och förvaltningsrutiner av projekten som lanseras, för att kunna göra effektiva riskbedömningar och anpassa investeringsbesluten till sina personliga och finansiella mål. Analysen visar att signalering, med stöd av tredjepartsvalideringar och detaljerade riskbedömningar, är avgörande för att minska informationsasymmetrin och öka förtroendet för crowdlending-plattformar. Slutsatsen är att när låneprojekt är anpassade till agendor som tjänar ett högre syfte, som sociala och miljörelaterade åtgärder, är det också en drivkraft för möjligheten att finansiera lantbruksföretag genom crowdlending

The importance of species identity and interactions on multifunctionality depends on how ecosystem functions are valued

Studies investigating how biodiversity affects ecosystem functioning increasingly focus on multiple functions measured simultaneously ("multifunctionality"). However, few such studies assess the role of species interactions, particularly under alternative environmental scenarios, despite interactions being key to ecosystem functioning. Here we address five questions of central importance to ecosystem multifunctionality using a terrestrial animal system. (1) Does the contribution of individual species differ for different ecosystem functions? (2) Do inter-species interactions affect the delivery of single functions and multiple functions? (3) Does the community composition that maximizes individual functions also maximize multifunctionality? (4) Is the functional role of individual species, and the effect of interspecific interactions, modified by changing environmental conditions? (5) How do these roles and interactions change under varying scenarios where ecosystem services are weighted to reflect different societal preferences? We manipulated species' relative abundance in dung beetle communities and measured 16 functions contributing to dung decomposition, plant productivity, nutrient recycling, reduction of greenhouse gases, and microbial activity. Using the multivariate diversity-interactions framework, we assessed how changes in species identity, composition, and interspecific interactions affected these functions in combination with an environmental driver (increased precipitation). This allowed us to identify key species and interactions across multiple functions. We then developed a desirability function approach to examine how individual species and species mixtures contribute to a desired state of overall ecosystem functioning. Species contributed unequally to individual functions, and to multifunctionality, and individual functions were maximized by different community compositions. Moreover, the species and interactions important for maintaining overall multifunctionality depended on the weight given to individual functions. Optimal multifunctionality was context-dependent, and sensitive to the valuation of services. This combination of methodological approaches allowed us to resolve the interactions and indirect effects among species that drive ecosystem functioning, revealing how multiple aspects of biodiversity can simultaneously drive ecosystem functioning. Our results highlight the importance of a multifunctionality perspective for a complete assessment of species' functional contributions

The application of an ecosystem services framework to estimate the economic value of dung beetles to the U.K. cattle industry

Agrobiodiversity is declining across global farm production systems. These declines transcend both farm animal genetic resources (FAnGR) and plant genetic resources (PGR). Both can sustain greater adaptability and resilience in commercial production through so called ‘option value’. In addition, PGR and FAnGR embody cultural and heritage attributes that are often absent in global agriculture, but remain valued by society. Conservation is therefore important and economic incentives represent a potential supply-side mechanism to improve the status of rare breeds, cultivars and crop wild relatives. Yet, the exploration of incentive instruments for their conservation remains underexplored but may improve conservation outcomes. Using different survey instruments and modelling approaches (including choice modelling, linear programming and multi criteria decision analysis) I investigate how rationalising incentive support, through more targeted interventions, could result in better conservation outcomes. The findings suggest optimising subsidy support relies on three key factors. First, conservation contracts offered to farmers for conservation should reflect local farm business preferences and circumstances. This includes addressing barriers-to-entry in conservation programmes and the design of contractual schemes, that when improved will likely increase participation in conservation contracts. Second, identifying least cost suppliers of conservation services may enable more diversity to be conserved at comparable cost. Third, optimising what species, varieties and breeds are supported may improve conservation outcomes through more rational investments in diversity. Policy responses to address declining agrobiodiversity should consider the use of tender instruments (i.e. reverse auctions) to identify least cost suppliers for conservation services. Optimisation modelling and decision analysis techniques can be used to measure trade-offs inherent in different conservation goals, including social equity and diversity. Ultimately there is a need to balance the supply of use and non-use values of diversity that span the total economic value framework. While the drive for sustainable intensification of production may improve productivity, we need to be clear how breed and cultivar diversity can be encompassed into future policy priorities that reflect the need for greater food security plus cultural and heritage value attributes. The implications of deploying new and potentially disruptive technologies (i.e. gene editing) in the context of farm diversity are discussed

Perehdytysopas Scandic Paasi - hotellille

Tämän opinnäytetyön päätavoitteena oli saada päivitetty ja mahdollisimman kattava perehdytyskantio Scandic Paasi hotellin vastaanottoon. Perehdytyskansion on tarkoitus olla helposti saatavilla, ja sen pitää olla helposti lähestyttävä sekä ymmärrettävä. Hotellin toimintatavat elävät hyvin usein ja tämän vuoksi perehdytyskansion tulee olla helposti myös päivitettävissä. Työni on produktityyppinen, toiminnallinen opinnäytetyö ja se sisältää perehdytyskansion sekä itse opinnäyteraportin. Raportissa esitellään alkuun Scandicin yrityksenä, sekä tämän työn toimeksiantaja Scandic Paasi. Käsittelen myös vastaanottovirkailijan työnkuvaa, hotellia työympäristönä, perehdytystä ja työturvallisuutta. Tarve työlle syntyi, kun tutkin perehdyttämistä sekä siihen tarjolla olevia työkaluja omalla työpaikallani. Suurimmilta osin materiaali oli vanhentunutta, joten tarve tälle päivitetylle perehdytysoppaalle oli ilmeinen. Työtäni lähdin rakentamaan hyvin pitkälti haastattelemalla nykyisiä, sekä myös entisiä kollegoitani. Mitä he näkisivät suurimpana heikkoutena hotellin perehdytyksessä, samoin mitkä heidän mielestänsä olivat suurimmat vahvuudet? Näiden haastattelujen, työssä mainittujen teoria- ja kirjallisuuskokonaisuuksien sekä omien havaintojeni perusteella päivitin oppaan vastaamaan nykyhetken tarpeita. Koen työn olevan onnistunut tavoitteissaan, sillä nykyisestä oppasta on suuri apu aloittaville työntekijöille. Alkuperäinen tavoite eli Scandic Paasi hotellin perehdytysprosessin päivitys täyttyi, samoin prosessiin saatiin haastattelujen kautta uusia näkökulmia. Koin tärkeänä, että henkilökunta itse pääsi vaikuttamaan kertomalla mitä he kokivat vahvuuksina ja heikkouksina. Tärkeää on myös se, että tämä nykyinen päivitetty opas sisältää vuosien saatossa tapahtuneet muutokset ja uudistukset hotellilla. Opas on otettu käyttöön heti sen valmistumisen jälkeen, ja siitä tullut palaute on ollut positiivista. Varsinkin alkuvuodesta aloittaneet harjoittelijat ovat kokeneet oppaan hyvä

Handbok för personalen på Porkala Marin

Det här examensarbetet handalar om butikschefens uppgifter på Porkala Marin. Porkala Marin hör till företaget Galonis Oy ab och är en gästhamn i Porkala skärgård med tillhörande matbutik, café verksamhet och restaurang. Skribenten arbetade somrarna 2010 och 2011 på Porkala Marin som butikschef. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en handbok, redovisa butikschefens uppgifter för framtida butikschefer och andra intresserade. Arbetet är begränsat till endast butikschefens uppgifter på Porkala marin. Det empiriska materialet har samlats ihop genom observation under skribentens arbete på Porkala Marin. Examensarbetet är uppdelat i två delar. I den första delen, teoridelen, har arbetet som syfte att lyfta fram information om Porkala Marin, vad en handbok är och allmänt om inköp. I den andra delen, som är själva handboken, finns det information om: butikschefens uppgifter, leverantörs uppgifter och allmänt om redovisning. Målet och resultatet av detta arbete, är att underlätta framtidens butikschefers arbete på Porkala Marin samt ge en allmän syn hur en gästhamn skall fungera.This final thesis is a study about the store manager's tasks at Porkala Marine. Porkala Marine is a part of the firm Galonis Ltd and it is a marina in the Porkala archipelago. At Porkala Marine there is a small grocery store, a café and a restaurant. The writer worked summers of 2010 and 2011 at Porkala Marin as the store manager. The purpose of this thesis is by the help a manual, presenting the store manager's tasks and forward the information for future store managers and other interested people. The work is limited to only store the manager's work at Porkala Marin. The empirical case study developed through a qualitative case study, has been gathered by observation during the writer's work at Porkala Marin. The thesis is divided into two parts. In the first part, theoretical part, the work aims to highlight information about Porkala Marine, what a handbook is and is generally about purchasing. In the second part, which is the handbook, there is information about: store manager's tasks, vendor information and general accounting. The goal and the outcome of this work is to facilitate future store managers work at Porkala Marine and give a general view of how a grocery store operates

”Me teemme sitä vähän niin kuin vaivihkaa” – feministisen ulkopolitiikan ominaispiirteet Suomen ulkopolitiikassa

Feministinen ulkopolitiikkaa on niin tutkimuksen kuin myös käytännönkin osalta verrattain uusi ilmiö, joka nousi yleiseen tietoisuuteen vuonna 2014 kun Ruotsi julisti harjoittavansa feminististä ulkopolitiikkaa. Sittemmin useat maat, kuten Kanada, Meksiko, Ranska, Luxembourg ja Saksa, ovat seuranneet Ruotsin jalanjäljissä. Suomessakin aiheesta on keskusteltu ahkerasti, ja muun muassa Tuula Haatainen ja Eva Biaudet ovat peräänkuuluttaneet feministisen ulkopolitiikan kirjaamista hallitusohjelmaan. Suomi ei kuitenkaan ole virallisesti julistanut harjoittavan feminististä ulkopolitiikkaa. Marinin hallituksen ministereistä Maria Ohisalo ja Pekka Haavisto ovat kuitenkin ilmaisseet Suomen jo monelta osin harjoittavan feminististä ulkopolitiikkaa. Tutkielmassa tarkastelen Suomen ulkopolitiikkaa feministisen ulkopolitiikan näkökulmasta. Tutkielman teoreettisessa viitekehyksessä keskitytään selvittämään feministisen ulkopolitiikan lähtökohtia, sen määritelmää sekä ominaispiirteitä, jotka toimivat analyysin pohjana. Analysoimalla Suomen ulko- ja turvallisuuspoliittista selontekoa vuodelta 2020 teoriaohjaavan sisällönanalyysin avulla, tutkielmani vastaa kysymykseen siitä, millaisia feministisen ulkopolitiikan piirteitä Suomen ulkopolitiikassa ilmenee. Aineistoa käsitellään kokonaisuutena, etsien myös mahdollisia ristiriitoja tai puutteita feministisen ulkopolitiikan osalta. Tutkielman tulokset osoittavat, että Suomen ulkopolitiikassa ilmenee useita feministisen ulkopolitiikan ominaispiirteitä mutta se, miten vahvasti piirteet ilmenevät, tai miten kattavasti ne on huomioitu, vaihtelee suuresti. Selkeimmät ulko- ja turvallisuuspoliittisesta selonteosta ilmenevät feministisen ulkopolitiikan ominaispiirteet ovat oikeusperustaisuus, rauhanomaisuus sekä laaja turvallisuuskäsitys. Suurin puute selonteossa feministisen ulkopolitiikan näkökulmasta taas on intersektionaalisuuden puuttuminen, mikä osaltaan vahvistaa aiempien tutkimusten tuloksia Suomen ulkopolitiikan feminismin tilasta