Occupational injuries to senior farmers in Sweden

The prevailing demographic change in the western world means that the workforce is becoming older. Farmers in particular often work beyond the normal retirement age, in a challenging physical environment. For example, the agricultural sector has the most hazardous work environment in Sweden. Therefore, it is interesting to examine the following questions: Are senior farmers more frequently involved in work-related injuries? Do some injuries happen more often in the oldest age group? Which part of the body is most frequently affected in different age groups? What can be done to decrease the risk of injury in senior farmer

Comparison of Working Conditions and Prevalence of Musculoskeletal Symptoms among Dairy Farmers in Southern Sweden over a 25-Year Period

Working conditions and the prevalence of perceived musculoskeletal symptoms (MSSs) among dairy farmers in 2013 were monitored by repeating a mail survey of dairy workers in Scania, southern Sweden, using the same method for collecting data on MSSs and working conditions employed in previous surveys conducted in 1988 and 2002. All dairy enterprises in Scania (total 419) were sent two copies of a questionnaire. One or more responses were received from 232 enterprises (55.4%), of which those from 247 dairy farmers (75% men and 25% women) in 199 enterprises are included in this study. The farmers had increased their weekly working hours in 2013 compared with 2002 (males x¯=43.9,40.7x¯=43.9,40.7 ; females x¯=37.9,33.9x¯=37.9,33.9 ). Each male milked on average 30 cows in 1988, 44 cows in 2002, and 86 cows in 2013. The corresponding numbers milked by female farmers were 29, 60, and 102, respectively. In 1988, almost all farmers used tethered systems, while in 2013, 54.4% of male and 66.1% of female farmers instead worked with loose-housing systems. Of the farmers who used loose-housing systems, 50.7% had a robotic milking system. In 2013, 79.0% of male and 88.5% of female farmers reported MSSs on some occasion, especially in the lower back, shoulders, and knees for men, and in the shoulders, lower back, and wrists/hands for women. However, there was no statistical change compared with the frequency of MSSs in 2002. In 2013, there was a tendency for younger dairy farmers (≤35 years) to report MSSs, especially in the shoulders, elbows, lower back, and feet, more frequently than younger farmers in 2002. The males who worked with robot milking systems in 2013 indicated less discomfort in the shoulders than men who worked with other systems. The corresponding females indicated fewer problems in the lower back in 2013. Various aspects of milking system design and technology have been improved to reduce the workload and prevent MSSs in dairy farmers. Nevertheless, more improvements are needed to make the milking process more attractive and reduce health problems, especially in younger farmers currently working with milking and in new recruits

Gamma-rays from dark matter annihilations strongly constrain the substructure in halos

Recently, it has been shown that electrons and positrons from dark matter (DM) annihilations provide an excellent fit to the Fermi, PAMELA, and HESS data. Using this DM model, which requires an enhancement of the annihilation cross section over its standard value to match the observations, we show that it immediately implies an observable level of gamma-ray emission for the Fermi telescope from nearby galaxy clusters such as Virgo and Fornax. We show that this DM model implies a peculiar feature from final state radiation that is a distinctive signature of DM. Using the EGRET upper limit on the gamma-ray emission from Virgo, we constrain the minimum mass of substructures within DM halos to be > 5x10^-3 M_sun -- about four orders of magnitudes larger than the expectation for cold dark matter. This limits the cutoff scale in the linear matter power spectrum to k < 35/kpc which can be explained by e.g., warm dark matter. Very near future Fermi observations will strongly constrain the minimum mass to be > 10^3 M_sun: if the true substructure cutoff is much smaller than this, the DM interpretation of the Fermi/PAMELA/HESS data must be wrong. To address the problem of astrophysical foregrounds, we performed high-resolution, cosmological simulations of galaxy clusters that include realistic cosmic ray (CR) physics. We compute the dominating gamma-ray emission signal resulting from hadronic CR interactions and find that it follows a universal spectrum and spatial distribution. If we neglect the anomalous enhancement factor and assume standard values for the cross section and minimum subhalo mass, the same model of DM predicts comparable levels of the gamma-ray emission from DM annihilations and CR interactions. This suggests that spectral subtraction techniques could be applied to detect the annihilation signal.Comment: 5 pages, 2 figures (published version; minor corrections to figures and result, equation added

Gait analysis of unprovoked pig gait on clean and fouled concrete surfaces

Inadequate floor properties are considered the primary cause of the majority of claw disorders in pigs but to date no clear relationship has been found between claw disorders and floor properties such as friction and surface abrasiveness. To determine this relationship, the factors controlling pig gait must be characterised. This study examined unprovoked pig gait on a concrete floor in clean conditions and compared it with gait in fouled floor conditions. Kinematics were used to record gait parameters such as walking speed, stride length, swing and stance time, stride elevation together with limb support phases, gait symmetry, diagonality and duty factor. On clean floors, pigs had an unprovoked symmetrical gait with alternating two- and three-beat support phases and a high rate of diagonality. Stride length, swing and stance time and stride elevation showed little variation. Pigs altered their gait in accordance with floor conditions to maintain gait control by reducing walking speed, lowering diagonality and employing more three-limb support phases. Pigs also shortened their stride length and prolonged their stance time

Trafikolyckor med traktorer

Lantbruket rankas konsekvent som en av de mest riskfyllda sektorerna i Sverige såväl som i många andra delar av världen. Förutom lidande för den enskilde beräknas dödliga och icke dödliga skador i svenskt lantbruk kosta samhället 2 – 3 miljarder kr per år. I Sverige inträffade det cirka 5 000 olyckor på jordbruksföretag 2004. Detta innebar att minst en olycka inträffade på 8% av svenska gårdar som resulterade i kroppslig skada och som utgjorde hinder i arbetet. Förutom de många olycksfall som inträffar på gårdar, är även lantbrukarna inblandade i kollisioner med traktorer och andra långsamtgående fordon (LGF) på vägar utanför gårdarna. Dessa kollisioner leder ofta till skador bland lantbrukare, familjemedlemmar, lantarbetare och andra trafikanter. Syftet med denna studie var att nå en bättre förståelse av olyckor med traktorer på de svenska vägarna i ett åldersperspektiv och föreslå strategier att förebygga olyckorna. Tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) och Myndigheten Trafikanalys utsorterades information om polisrapporterade incidenter med traktorer och andra LGF från 1992 till 2009. Endast dödliga skador och skador som ledde till fysisk skada valdes. Totalt inträffade 3218 olyckor med LGF som ledde till dödsfall eller fysiska skador under tidsperioden 1992-2009. I cirka 72% (2305) av dessa olycksfall var traktorer inblandade i vilka 3439 personer blev dödade eller skadade. Under denna tidsperiod var traktorer i genomsnitt inblandade i 128 trafikolyckor årligen där i genomsnitt 6,6 personer dödades, 40 blev allvarligt skadade och 144 lindrigt skadade. Både antal olyckor och antal skadade personer totalt sett under perioden håller sig på en relativt konstant nivå. Däremot kan man konstatera att de svårare olyckorna minskar i antal medan de lindriga ökar. I den fördjupade analysen studerades 1226 olyckor där fordon med karosserityp ”traktor” varit inblandade (dvs ej t.ex. EPA-traktorer och enaxlade traktorer, A-traktor) och där uppgifter om traktorförarnas åldrar fanns tillgängliga. I dessa olyckor var 2981 förare och passagerare i olika fordon inblandade och där 75 dödades, 426 skadades svårt och 1395 fick lindriga skador. Medelåldern för de inblandade traktorförarna var 44 år (SD 18,8), de flesta var i åldern 25 till 55 år. Men de flesta av de traktorförare som dödades eller skadades tillhörde de yngre och äldre åldersgrupperna. Detta gällde även för förarna i de andra inblandade fordonen. Det var personbilar som oftast var inblandade i traktorkollisionerna (62%). I dessa olyckor var de äldre traktorförarna oftare inblandade (66-68%). Cirka 12% var singelolyckor med traktorer där förarna i åldersgruppen 12-16 år var överrepresenterade (26%), De flesta olyckorna där traktorer varit inblandade inträffade: • vid avsväng från väg (30%), särskilt för de äldre förarna (35%). De unga traktorförarna var oftare inblandade i singel- och mötesolyckor än genomsnittet. • under dagtid mellan kl 15-17 och kl 11-13. • under september (14%), augusti (12%), juni (10%) och oktober (10%) • ganska jämt fördelat på arbetsdagar (14-17%) med en minskning på lördagar (13%) och söndagar (9%). • i dagsljus (76%), i synnerhet för de äldsta traktorförare (88%) • i uppehållsväder (86%). • i 66% av fallen på torra vägar, 21% våta eller fuktiga, och i 11% var vägarna isiga eller snöiga. • på vägar med hastighetsbegränsning 70 km/t (39%) och 90 km/t (38%). På 90-vägarna är det särskilt de äldsta traktorförarna som är inblandade i olyckorna. • utanför stadsområdet (79%). • i Skåne (20%) och i Västra Götalands län (17%). I Skåne inträffar det flest traktorolyckor i Kristianstads kommun (12%). Det är viktigt att påpeka att statistiken för traktorolyckorna baseras på händelser som resulterat i en polisanmälan. Det är väl känt att många trafikskador inte kommer till polisens kännedom. Därför torde olycksstatistiken i denna studie vara ännu högre i verkligheten. I föreliggande studie var de vanligaste trafiksituationerna då olyckorna inträffade: att svänga av från väg, speciellt vänstersvängar, följt av olyckor i korsnings samt påkörningar bakifrån. Vänstersvängsolyckorna uppkommer när traktorföraren försöker svänga av åt vänster medan en bilist passerar. Kollisioner bakifrån uppstår på grund av att bilisten inte ser traktorn i tid. Enligt en svensk studie av körskolelärares åsikter om varför trafikolyckorna inträffar var orsakerna: bristen på traktorernas synlighet och skillnaden i hastighet mellan de inblandade fordonen. Traktorer förflyttar sig främst i låga hastigheter, mindre än 30 km/t, medan bilisterna ofta kör i hastigheter i 90 km/t. Denna skillnad i hastighet är den vanligaste bidragande faktorn för kollisioner där bilisten inte hinner sänka hastigheten i tid. De äldre var särskilt inblandade i incidenter under augusti till oktober. En möjlig förklaring till dessa händelser är den ökade stress och trötthet som orsakas av långa arbetstider under skördemånaderna i kombination med att den äldre generationen i allmänhet har minskad motståndskraft mot stress och trötthet. Traktorolyckor med förare i de yngre åldersgrupperna ökade under skollov. De flesta trafikolyckor med lantbruksfordon inträffade sen eftermiddag när pendeltrafikanter är på väg hem från jobbet och lantbrukarna sannolikt återvänder från sina fältarbeten. Vid ett trafiksäkerhetsseminarium som anordnades tillsammans med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) diskuterades projektets resultat och möjliga insatser för att öka trafiksäkerheten vid traktorkörning på allmän väg samt fortsatt forskning. Det ansågs angeläget att bl.a. förbättra utbildningen av både traktorförare och medtrafikanter, bättre vägar och översyn av existerande ”trafikhinder” där lantbrukstransporter är vanliga samt öka synligheten av traktorerna avseende fungerande belysning, bra reflexer, etc. Fortsatt forskning efterlystes gällande förares attityder till säkerhet och beteenden, studier av samband mellan alkohol och traktorolycksfall, samband mellan olycksfall och antal traktorer samt kontinuerlig uppföljning av statistik om olyckor med traktorer i trafiken