Att skapa en musikal. Deltagares upplevelser av Lovewell Institutes skapandeprocess.

Creating a musical – Participants’ experiences of the Lovewell Institute’s creative process This study utilizes qualitative research methods in order to explore the experiences of students who participated in Lovewell Institute’s creative musical theatre workshop in Oskarshamn, Sweden 2012. The two main methods used are participative observation of the workshop and interviews with five of the students. In addition, student surveys, conducted by the Lovewell organization following the workshop, were used as supplementary research materials. The research question, which the study is built upon is: What are the students’ impressions and experiences of the creative process that took place during the Lovewell Teen Oskarshamn 2012 summer workshop and what, from their own perspective, have they learned through participating in the workshop? The results of the study found that: a) the creative process is a largely positive experience for the participants, which is accredited to the strong sense of communal action toward a common goal, b) Their presenting of the final product, the completed musical, was one of the most powerful experiences for the participants, a moment filled with emotions of profound pride and joy, and finally c) By participating in the workshop, the students express that they have acquired increased and/or improved self-confidence and selfesteem as well as various collaborative skills

Tri-nucleotide threading for parallel amplification of minute amounts of genomic DNA

Efforts to correlate genetic variations with phenotypic differences are intensifying due to the availability of high-density maps of single nucleotide polymorphisms (SNPs) and the development of high throughput scoring methods. These recent advances have led to an increased interest for improved multiplex preparations of genetic material to facilitate such whole genome analyses. Here we propose a strategy for the parallel amplification of polymorphic loci based on a reduced set of nucleotides. The technique denoted Tri-nucleotide Threading (TnT), allows SNPs to be amplified via controlled linear amplification followed by complete removal of the target material and subsequent amplification with a pair of universal primers. A dedicated software tool was developed for this purpose and variable positions in genes associated with different forms of cancer were analyzed using sub-nanogram amounts of starting material. The amplified fragments were then successfully scored using a microarray-based PrASE technique. The results of this study, in which 75 SNPs were analyzed, show that the TnT technique circumvents potential problems associated with multiplex amplification of SNPs from minute amounts of material. The technique is specific, sensitive and can be readily adapted to equipment and genotyping techniques used in other research laboratories without requiring changes to the preferred typing method

Predicting grain protein concentration in winter wheat (Triticum aestivum L.) based on unpiloted aerial vehicle multispectral optical remote sensing

Prediction models for crude protein concentration (CP) in winter wheat (Triticum aestivum L.) based on multispectral reflectance data from field trials in 2019 and 2020 in southern Sweden were developed and evaluated for independent trial sites. Reflectance data were collected using an unpiloted aerial vehicle (UAV)-borne camera with nine spectral bands having similar specification to nine bands of Sentinel-2 satellite data. Models were tested for application on near-real time Sentinel-2 imagery, on the prospect that CP prediction models can be made available in satellite-based decision support systems (DSS) for precision agriculture. Two different prediction methods were tested: linear regression and multivariate adaptive regression splines (MARS). Linear regression based on the best-performing vegetation index (the chlorophyll index) was found to be approximately as accurate as the best performing MARS model with multiple predictor variables in leave-one-trial-out cross-validation (R-2 = 0.71, R-2 = 0.70 and mean absolute error 0.64%, 0.60% CP respectively). Models applied on satellite data explained to a small degree between-field variations in CP (R-2 = 0.36), however did not reproduce within-field variation accurately. The results of the different methods presented here show the differences between methods used and their potential for application in a DSS

Kyoto - ENFORMA

Även om mindre än 0,1 % Sveriges landareal avskogas årligen är korrekta uppgifter om den avskogade arealen viktiga . Dels är denna uppgift obligatorisk vid rapportering enligt Kyoto protokollet, dels berörs relativt stora mängder kol av avskogningen (ca 1 M ton C per år). Den lilla andelen avskogad areal gör också att skattningen med ett systematiskt stickprov som Riksinventeringen av skog kan få stora medelfel Skogsvårdsorganisationen (SVO) karterar årligen landets ca 50 000 nya hyggen. Karteringen utförs på de lokala SVO distrikten med hjälp av årliga satellitbilder,, avverkningsanmälningar som är lagrade i ett geografiskt informationssystem; samt lokal-kännedom och fältbesök. I denna pilotstudie undersöks om SVO’s rutiner för kartering av nya avverkningar också skulle kunna användas för skattning av avskogad areal enligt Kyoto protokollet. Resultatet från ett tolkningsförsök i denna studie som utgick från kända förändringar visar att endast 1 av 25 avskogningar missades av en tolkare som inte kände till förändringarna i förväg. Resultatet från ett andra försök, där förändringar istället söktes på samma sätt som vid en operationell användning visade att endast 2 av 28 karterade förändringar vid fältkontroll ej kunde anses vara förändringar enligt Kyoto-protokollet. Detta förutsatt att bilderna är molnfria och tolkningen görs under skogsmask1. Sedan tidigare vet vi att avgränsningsnoggrannheten i genomsnitt är god vid kartering av avverkningar med SVO’s ENFORMA2-verktyg för skillnadsanalys i satellitbilder. I denna studie fann vi också att den nuvarande versionen av ENFORMA-verktyget inte är lämpat för kartering av vägar. Detta är naturligt, eftersom programmet har en funktion som automatiskt tar bort mycket långsmala objekt. De nya vägarna syns dock väl vid manuell tolkning av bilder från två olika år och det finns andra program som är lämpade för en halvautomatisk kartering av dem. I rapporten föreslås att karteringen av avskogningar kan göras för ett systematiskt sampel av kartblad om 5 km * 5 km. Karteringen bör stratifieras3 med avseende på närhet till större tätort. För de utlottade kartbladen karteras alla misstänkta avskogningar noggrant. Antalet misstänkta avskogningar förväntas vara i storleksordningen 0,5 per kartblad och år. Förändringarnas orsak tolkas mot bakgrund av avverkningsanmälningar och lokalkännedom. För alla återstående objekt med oklar orsak till förändringarna görs sedan besök i fält eller så tas en kontakt med markägaren. Med ett sampel om 1200 kartblad, så uppskattas kostnaden för denna karatering inklusive fältbesöken till ca 1 milj kr per år. Översiktliga kalkyler visar att medelfelet för den årliga arealen avskogning med denna design blir ca 10 % för en 1-års mängd. En alternativ möjlighet är att använda ett liknande förfarande för kartering av alla avskogningar efter den första åtagandeperioden 2008-2012. Karteringen skulle då också kunna göras på regionnivå inom skogsvårdsorganisationen. Fördelarna med detta alternativ är att goda skattningar, mindre än 5 % medelfel från sampling designen, skulle erhållas med en engångsinsats och med färre inblandade SVO tjänstemän. Nackdelarna är att årliga skattningar ej erhålls och att lokalkännedomen hos SVO distrikten och samordningsmöjligheterna med den årliga ENFORMA analysen ej tas tillvara. Eftersom felkällorna är olika kan resultatet också skilja mellan den RIS baserade och den ENFORMA baserade metoden för avskogningsskattning. 1 Skogsmask är ett digitalt rasterdataskikt som visar vilka områden som enligt Lantmäteriets allmänna kartor (i skala 1:50 000 eller där denna inte finns, i skala 1:100 000) räknas som skogsmark. 2 ENFORMA är ett PC baserat system för att betrakta satellitbilder och göra skillnadsanalyser mellan satellitbilder från olika år, det är speciellt anpassat till SVO’s Kotten system där avverkningsanmälningar hanteras. ENFORMA utvecklades av Rymdbolagets fjärranlysgrupp inom ramen för ett EU projekt och underhålls av samma grupp som numera heter METRIA Miljöanalys. 3 Vid stratifiering görs ett tätare sampelutlägg inom områden där det kan antas finnas mera förändringar, skattningarna för olika strata vägs sedan samman