En annan sorts säkerhet

Sverige har genom tiderna varit en stark röst för folkrätten och respekten för mänskliga rättigheter samt en engagerad del i FN:s internationella insatser. Men efter det paradigmskifte som skakade världen i och med Sovjets fall och kalla krigets slut, vilken roll kan Sverige ta där. Och med antaganden om en bredare samt djupare definition av säkerhetsbegreppet blivit allt mer implementerad i den svenska utrikes-och säkerhetspolitiken, vad är det Sverige vill hålla säkert? Denna uppsats är till för att undersöka om en förändring i den svenska utrikes-och säkerhetspolitiska retoriken samt agerandet har förändrats sedan kalla kriget tog sitt slut 1989, allt sett utifrån kontexten av hur synen på begreppet säkerhet har förändrats inom den svenska utrikes-och säkerhetspolitiska debatten och Sveriges engagemang och agerande i internationella militära insatser. I slutet av denna uppsats kommer det finnas en allt bättre bild på hur Sveriges syn på säkerhet och vad som behövs säkras att finnas

Från kall till varm säkerhet - En studie av NATO och ett säkerhetsbegrepp i förändring

The purpose of this paper is to answer the question concerning NATO and how it has changed after the end of the Cold War. To do this we will look and analyse four different conflicts that NATO has been involved in since the end of the Cold War. These four conflicts are those of Bosnia, Kosovo, Afghanistan and Libya. To correctly analyse these conflict in the context of NATO we will use security theory Securitization and the broader definition of security to investigate how NATO has changed after the collapse of the Soviet Union. Our conclusion is that in the context of security a lot has changed for NATO, the world is a lot different than it was during the Cold War and NATO has changed with it. The focus then was on state centred security and now it has changed towards a more humanitarian focus, and the focus in the context of security is now much more centred on humanitarian security and terrorism

Demokratin försvarare - En implementeringsstudie om jämställdhet i den offentliga förvaltningen

Denna studie studerar Försvarsmakten och Lunds universitet som två unika fall av svensk förvaltning ur ett implementeringsperspektiv rörande jämställdhet. Vi studerar jämställdhetsimplementering utifrån handläggandet av förvaltningarnas policys och utifrån nyckelpersoners berättelser. I denna uppsats studerar vi två strukturellt liknande organisationer men med vitt skilda verksamhetsområden och hur de arbetar med samma frågeställning; hur de implementerar jämställdhet. Båda har dock samma ansvar gentemot de svenska medborgarna, de är offentliga förvaltning och ska därför försvara våra demokrativärden där jämställdhet är ett utav dem. Båda förvaltningarna tror på att utbilda den egna personalen och att skapa hållbara strukturer för ett effektivt förändringsarbete. Båda stöter också på liknande problematik med deltagandet hos den egna personalen och utelämnar diskussionen om förankring inom den egna organisationen