Försvarsmaktens mandat att möta interna hot - Princip eller pragmatism?

I Sverige har det sedan händelserna i Ådalen 1931, då fem civila dog för militärens kulor, varit en grundläggande princip att militären inte ska användas för att upprätthålla landets inre säkerhet och ordning. Under 2000-talet har den principen frångåtts i lagstiftning och i den politiska debatten indikeras att det är försämrade interna hotbilder som påverkat politikens syn på användningen av det militära maktmedlet.  Syftet med undersökningen är att beskriva och öka förståelsen för förhållandet mellan förändrade interna hotbilder och synen på användningen av militären i Sverige. Fallstudien genomförs som en kvalitativ textanalys där officiella dokument från regering och riksdag utgör fallets empiri. Analysen fokuserar på tre olika tidsperioder som jämförs sinsemellan i syfte att kunna identifiera eventuella förändringar.  Undersökningens resultat visar en motsättning mellan grundprincipen att inte använda militären mot den egna befolkningen å ena sidan och ett effektivt nyttjande av samhällets resurser å andra sidan. Förhållandet mellan förändringar av interna hotbilder och synen på användningen av det militära maktmedlet förefaller att i någon mån påverkas av den motsättningen. Den viktigaste slutsatsen gäller användningen av det militära maktmedlet i den del det avser sådant stöd till polisen som kan innebära utövande av våld eller tvång mot den egna befolkningen. Huruvida Försvarsmakten ska komma på tal för sådana uppgifter förefaller vara en fråga lika mycket eller mer om polisens förmåga att själv hantera interna hot än det är en lämplighetsbedömning utifrån uppdelningen av våldsmonopolet

Försvarsmaktens mandat att möta interna hot - Princip eller pragmatism?

I Sverige har det sedan händelserna i Ådalen 1931, då fem civila dog för militärens kulor, varit en grundläggande princip att militären inte ska användas för att upprätthålla landets inre säkerhet och ordning. Under 2000-talet har den principen frångåtts i lagstiftning och i den politiska debatten indikeras att det är försämrade interna hotbilder som påverkat politikens syn på användningen av det militära maktmedlet.  Syftet med undersökningen är att beskriva och öka förståelsen för förhållandet mellan förändrade interna hotbilder och synen på användningen av militären i Sverige. Fallstudien genomförs som en kvalitativ textanalys där officiella dokument från regering och riksdag utgör fallets empiri. Analysen fokuserar på tre olika tidsperioder som jämförs sinsemellan i syfte att kunna identifiera eventuella förändringar.  Undersökningens resultat visar en motsättning mellan grundprincipen att inte använda militären mot den egna befolkningen å ena sidan och ett effektivt nyttjande av samhällets resurser å andra sidan. Förhållandet mellan förändringar av interna hotbilder och synen på användningen av det militära maktmedlet förefaller att i någon mån påverkas av den motsättningen. Den viktigaste slutsatsen gäller användningen av det militära maktmedlet i den del det avser sådant stöd till polisen som kan innebära utövande av våld eller tvång mot den egna befolkningen. Huruvida Försvarsmakten ska komma på tal för sådana uppgifter förefaller vara en fråga lika mycket eller mer om polisens förmåga att själv hantera interna hot än det är en lämplighetsbedömning utifrån uppdelningen av våldsmonopolet

Climate Change, Water Management, and Human Rights: : A Comparative Study of India and Somalia, and Prospects for Legal Frameworks

Climate change is one of the most important issues in today's world. Its effect reaches beyond geographical borders and deeply connects to human welfare, rights, and possibilities. Climate change affects the climate and all other sectors of development in the world. The complexity of climate justice lies in its ability to recognize and confront the injustice and unfairness of climate change (Schapper, 2018). As a result of the consequences of climate change, water scarcity is becoming an increasingly serious issue in many places of the world today. In our global community, about 2 billion people do not have reliable access to safe drinking water, and 3.6 billion lack proper sanitation services. Additionally, 2.3 billion individuals do not have basic handwashing facilities. These challenges arise from uneven access to water and sanitation, increasing populations, development practices that use a lot of water, unpredictable changes in rainfall, and pollution. Moreover, a staggering 2.3 billion individuals face the absence of fundamental handwashing facilities (World Bank, 2023). To obtain two viewpoints on the concerns, we focused the study on India and Somalia, two countries facing water scarcity. Although they differ in many other aspects, they face comparable water scarcity and climate change challenges. Furthermore, the urgent issue of climate change is important to study as it could worsen tensions, create more conflicts, and hurt the most vulnerable groups. Examining this matter is crucial for creating frameworks and policies to increase resilience, safeguard vulnerable communities, and protect human rights. The definition of human rights is basic entitlements for everyone, no matter race, gender, sexuality, or who they are. We follow the Universal Declaration of Human Rights (UDHR) definition. The theory is that regardless of where they are from or who they are, they are treated daily and have the same opportunities (United Nations, 2023). This research aims to understand and address the complex correlations between climate change, water resources, human rights, and the legal framework for climate justice

Blicken i fokus : En ögonrörelsestudie om alternativ fokusanvändning

Syftet för den här studien är att ta reda på hur och till vilken grad filmskapare kan styra tittarens perception genom skärpeanvändning utan att tittaren upplever sig kontrollerad. Metoden för studien har varit att genomföra ett experiment med eye-tracking för att ta reda på studiens problemställning och om våra hypoteser stämmer överens med verkligheten. Problemet vi ser och vill ta reda på är att kamerans fokus är olik människans, och hur man som filmskapare kan utveckla användandet av fokus i bildproduktion. Resultatet är att skärpan har en tydlig roll i hur vi ser på rörliga bilder och att den kan styra tittaren till en viss grad. Vår slutsats är att man kan styra tittaren med hjälp av fokusförändringar, men att vi behöver gå vidare med studien för att till exempel söka svar på var gränsen går för att kunna leda tittarens uppmärksamhet genom alternativ skärpeanvändning; utan att få personen att känna sig styrd

Climate Change, Water Management, and Human Rights: : A Comparative Study of India and Somalia, and Prospects for Legal Frameworks

Climate change is one of the most important issues in today's world. Its effect reaches beyond geographical borders and deeply connects to human welfare, rights, and possibilities. Climate change affects the climate and all other sectors of development in the world. The complexity of climate justice lies in its ability to recognize and confront the injustice and unfairness of climate change (Schapper, 2018). As a result of the consequences of climate change, water scarcity is becoming an increasingly serious issue in many places of the world today. In our global community, about 2 billion people do not have reliable access to safe drinking water, and 3.6 billion lack proper sanitation services. Additionally, 2.3 billion individuals do not have basic handwashing facilities. These challenges arise from uneven access to water and sanitation, increasing populations, development practices that use a lot of water, unpredictable changes in rainfall, and pollution. Moreover, a staggering 2.3 billion individuals face the absence of fundamental handwashing facilities (World Bank, 2023). To obtain two viewpoints on the concerns, we focused the study on India and Somalia, two countries facing water scarcity. Although they differ in many other aspects, they face comparable water scarcity and climate change challenges. Furthermore, the urgent issue of climate change is important to study as it could worsen tensions, create more conflicts, and hurt the most vulnerable groups. Examining this matter is crucial for creating frameworks and policies to increase resilience, safeguard vulnerable communities, and protect human rights. The definition of human rights is basic entitlements for everyone, no matter race, gender, sexuality, or who they are. We follow the Universal Declaration of Human Rights (UDHR) definition. The theory is that regardless of where they are from or who they are, they are treated daily and have the same opportunities (United Nations, 2023). This research aims to understand and address the complex correlations between climate change, water resources, human rights, and the legal framework for climate justice

Blicken i fokus : En ögonrörelsestudie om alternativ fokusanvändning

Syftet för den här studien är att ta reda på hur och till vilken grad filmskapare kan styra tittarens perception genom skärpeanvändning utan att tittaren upplever sig kontrollerad. Metoden för studien har varit att genomföra ett experiment med eye-tracking för att ta reda på studiens problemställning och om våra hypoteser stämmer överens med verkligheten. Problemet vi ser och vill ta reda på är att kamerans fokus är olik människans, och hur man som filmskapare kan utveckla användandet av fokus i bildproduktion. Resultatet är att skärpan har en tydlig roll i hur vi ser på rörliga bilder och att den kan styra tittaren till en viss grad. Vår slutsats är att man kan styra tittaren med hjälp av fokusförändringar, men att vi behöver gå vidare med studien för att till exempel söka svar på var gränsen går för att kunna leda tittarens uppmärksamhet genom alternativ skärpeanvändning; utan att få personen att känna sig styrd

Myths, sex and dismemberment : A Critical Discourse Analysis of Aftonbladets coverage of the homicides in Askersund and Boden

Statistiskt sett är våldsbrott ett manligt fenomen. Detta leder – logiskt nog – till att medias bevakning av brott ofta beskriver manliga förövare. Ett resultat av detta är bristande studier kring kvinnliga gärningspersoner: Hur representeras kvinnliga brottslingar? Finns där en skillnad i rapporteringens representation när en man begår liknande brott? Om så – varför? Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat kvällstidningen Aftonbladets rapportering av två fall: 1. Styckmordet i Askersund, 2014. 2. Styckmordet i Boden, 2013. I Askersund-fallet är både förövare och offer kvinnor, medan i Boden-fallet är förövaren man och offret kvinna. Detta ger oss en möjlighet att se om representationen i fallen skiljer sig åt. För att finna dessa skillnader genomför vi en kritisk diskursanalys (CDA) med hjälp av semiotiska begrepp. Efter utförd CDA, tillämpar vi Jack Lules teori om traditionella myter inom journalistiken, för att se om skillnaderna kan kopplas till någon av Lules arketyper, eller förklaras genom genusteori knuten till medial representation. Sett till fallen, hittade vi flertalet skillnader i hur förövarna representerades. Jonna Henningsson, förövaren i Askersund-fallet, representeras som en farlig, oförutsägbar mördare, medan Kristoffer Johansson, förövaren i Boden-fallet, inte alls får samma utrymme eller betoning av någon av hans personliga attribut. Istället fokuserar rapporteringen i Boden-fallet på hans offer – Vatchareeya Bangsuan. Eftersom de båda fallen är snarlika i alla aspekter förutom förövarens kön, drar vi slutsatsen att denna skillnad springer ur konventionen att kvinnor inte mördar, och om de gör det så skapar det en fascination. Om män mördar, däremot, är det inom ramen för manligt beteende och därmed inte av samma nyhetsvärde, vilket leder till ett fokus på det kvinnliga offret.Statistically, crimes of violence are predominantly a male phenomenon, leading to the media coverage of crimes such as manslaughter and homicide – and the media studies based on the reports – often portrays a male perpetrator. A logical result of this is a lack of studies regarding female crime offenders: How does the media represent female culprits? Does the representation differ from reports of a man committing a similar crime? If so – Why? Through a Critical Discourse Analysis (CDA), we have studied the newspaper Aftonbladets coverage of two murder cases: 1. The killing and dismemberment of Lovisa Lindh in Askersund, 2014. 2. The killing and dismemberment of Vatchareeya Bangsuan in Boden, 2013. The Askersund case has a female perpetrator and victim, while the Boden case has a male perpetrator and a female victim. This gives us an opportunity to study if – and how – the representation in each case differs from one another. To locate eventual differences, we are performing a CDA using semiotic concepts. Then, we seek to apply Jack Lules theories of traditional myths in journalism, along with medial gender studies – to see if these differences may be connected to any of Lules stated archetypes, or to be explained by gender conventions of our culture. Looking at the cases, we found plenty of differences on how the two perpetrators were represented. Jonna Henningsson, the perpetrator in the Askersund case, is represented as a dangerously unpredictable murderer. Kristoffer Johansson, the perpetrator in the Boden case, does not at all get the same amount of coverage or emphasis on any of his personal traits. Instead, the Boden case reports are heavily revolving around his female victim – Vatchareeya Bangsuan. Since the cases are much alike in every other aspect but the perpetrators gender, we draw the conclusion that this difference hails from the established convention that women does not kill, and if they do – it creates a fascination. If men do – it’s somewhat along the lines of male behavior and therefore not nearly as newsworthy, leaving the journalists to focus on the female victim