Entrepreneurial Policymakers

This paper explores the entrepreneurial experience (and spirit) of Swedish policymakers. To what extent have they been involved in entrepreneurial activities? Are they planning to start any entrepreneurial activities? Are politicians more or less entrepreneurial than their voters? How important are entrepreneurship policies to Swedish politicians? Are entrepreneurship policies more or less important to policymakers compared to the voters they represent? The Members of Parliament were asked the same questions regarding their entrepreneurial activities as found in the Global Entrepreneurship Monitor (GEM). The empirical results indicate that when, we analyse the statistical significance of the differences and control for individual characteristics, policymakers have similar experiences and ambitions to the rest of the population when it comes to entrepreneurial activities. Policymakers have a high potential for becoming entrepreneurs in the future, but seem to be less optimistic about how entrepreneurs are perceived in the Swedish cultural context. In addition, there is a substantial discrepancy between how policymakers and voters perceive the ease of starting and running a business. Unlike policymakers, voters do not agree that it is easy to start and run a business in Sweden.Entrepreneurship policy; attitudes; experience; culture

Cauchy integrals for the p-Laplace equation in planar Lipschitz domains

We construct solutions to p-Laplace type equations in unbounded Lipschitz domains in the plane with prescribed boundary data in appropriate fractional Sobolev spaces. Our approach builds on a Cauchy integral representation formula for solutions.Comment: Error in proof correcte

Foreword

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.

Foreword

This users manual introduces the basic ideas of the PGT - Path Generation Toolbox for Matlab. The main features of the toolbox is to givethe user the possibility to 1) build paths in Cartesian (3DOF) space, 2) transform the Cartesian paths into jointspace. All the most important functions are explained and examples of how to use them are also included

Real Property Law and Mass Housing Needs

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning

Equal Dignity and Unequal Protection: A Framework for Analyzing Disparate Impact Claims

The Supreme Court has long endorsed the theory of the “colorblind” Equal Protection Clause, viewing it as a mandate of only facial equality. Due to rigid doctrine that limits true protection to only a short, stagnant list of fundamental rights and suspect classifications and that requires proof of discriminatory intent, only the most blatant, purposeful inequality is within constitutional reach. Festering outside of this doctrinal sphere are powerful examples of state actions that impose disparate impacts on marginalized communities, such as the nationwide system of laws that disqualify individuals—disproportionately black men—with felony convictions from the jury pool. However, the door to a new approach for combatting such issues may have recently opened. In Obergefell v. Hodges, the Supreme Court embraced the interconnection between the Fourteenth Amendment’s Due Process and Equal Protection Clauses to move beyond the restrictions of current equal protection doctrine and strike down same-sex marriage bans. This “equal dignity” approach embraces a different view of equality protection: antisubordination theory, which focuses on ensuring substantive equality. This Note proposes a framework for applying equal dignity, utilizing the example of felon-juror exclusion to argue that it can serve as a principled approach for addressing disparate impact claims