Är konstgräs ett miljöhot?

I Sverige finns det i dagsläget omkring 1200 konstgräsplaner avsedda för fotboll och det anläggs fler varje år. En konstgräsplan möjliggör fler speltimmar än vanligt naturgräs eftersom den kan användas året om. Konstgräs har flera negativa aspekter varav en är att fyllnadsmaterialen, också kallat granulat, identifierats som den näst största källan till spridning av mikroplaster i Sverige (Svenska Miljöinstitutet, 2017). En annan negativ aspekt är att konstgräsplaner består av flera olika material som är svåra att separera vilket medför svårigheter vid avfallshantering. Syftet med studien var att undersöka hur aktörerna i konstgräsplaners produktkedja uppfattar miljöbelastningen i konstgräsets livscykel för att identifiera hinder och möj ligheter för åtgärder som kan minska miljöbelastningen Studien använde sig av en aktörsbaserad produktkedja som innefattade tillverkare, an läggare, kunder, avfallshanterare och rådgivare. Intervjuer genomfördes med aktörer från samtliga delar av produktkedjan för att identifiera miljöbelastningen i konstgräsplanens livscykel och undersöka ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Undersökningen visade att kommunerna har ett stort ansvar eftersom de anlägger och avvecklar konstgräsplaner genom offentliga upphandlingar där upphandlingsunderlagets kvalité har stor betydelse för miljöbelastningen. Kommunerna har också ansvaret under användningsfasen vilket resulterar i ansvar för att minimera mängden mikroplast som sprids genom att använda rätt spridningsförebyggande åtgärder. Undersökningen visade också att det finns en bristande kunskap bland aktörer samt att det saknades en samsyn gällande miljöbelastningen och hur en optimal konstgräsplan ser ut. Lämpliga åtgärder för att minska miljöpåverkan är framför allt att förbättra kommunikationen mellan aktörerna, öka kunskapsnivån, stifta lagar och införa ett producentansvar för hantering av konstgräsplaner