Knowledge Actors : Revisiting Agency in the History of Knowledge

Historical actors are central to the history of knowledge as they are to all historical scholarship. Every country, every era has its biographies of eminent scientists, intellectuals, and educational reformers. Yet the theoretical currents that have left their mark on the historical and sociological study of knowledge since the 1960s have emphasized structures over actors, collectives over individuals.Knowledge Actors instead stresses the importance of historical actors and re-engages with their actions from fresh perspectives. This volume thus fosters a larger discussion among historians about the role of knowledge actors. Do we want individuals and networks to take centre stage in our historical narratives? And if so, which knowledge actors do we want to highlight and how best to conduct our research? What are the potential pitfalls of following an actor-centric path?This is the third of three volumes about the history of knowledge from the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK). The two other books are Forms of Knowledge and Circulation of Knowledge

Etik, emotion och existens. Tankar krting en ny begreppshistoria.

Artikeln diskuterar nya tillämpningar av den tyska begreppshistoriska tradition som utvecklats av bl.a. Reinhart Koselleck. I fokus står nya forskningsområden rörande tillvarons problematik - områden som rör etik och moral, känslor och psykologi och existensens förutsättningar - samt hur begreppshistoria kan användas metodologiskt för att närma sig dessa ibland svårhanterade ämnen

Den förnöjsamme undersåten: Dygdens flexibilitet i 1700-talets Sverige.

Artikeln diskuterar dygdens ställning i 1700-talets Sverige - hur den diskuterades och legitimerades i dåtidens sedeläror. Förnöjsamhet var en särskilt populär dygd och dess relation till samhälleliga hierarkier ger oss en insyn i dåtidens moraliska landskap. Det ger oss även en uppfattning om hur tänjbara de moraliska gränserna kunde vara och vilka möjligheter som fanns att argumentera mot de rådande idealen

Bli aldrig lyckans underdån! Lyckans betydelse i det sena 1700-talets Sverige.

Artikeln diskuterar hur 1700-talets människa förväntades förhålla sig till lyckan - till dess gåvor men också till dess nyckfullhet och skiftande natur