Extremt för tidigt född - hur är livet som vuxen?

Syftet med denna kvantitativa studie var att följa upp extremt för tidigt födda (före vecka 29) när de nått vuxen ålder. De extremt för tidigt födda jämfördes med en kontrollgrupp bestående av jämnåriga födda i fullgången tid. Deltagarna i studien hämtades från en uppföljningsstudie av extremt för tidigt födda som tidigare följts upp vid 10 och 18 års ålder. Deltagarna var vid tiden för studien 27-28 år. Totalt besvarades 77 av 101 utskickade enkäter (76 %), fördelade på 35 extremt för tidigt födda och 42 från kontrollgruppen. Studiens resultat visade att extremt för tidigt födda i vuxen ålder levde liv som liknade jämnårigas födda i fullgången tid; inga skillnader fanns gällande att ha ett förhållande, barn, sysselsättning, eftergymnasiala studier eller självständigt boende. Det fanns ingen signifikant skillnad i välbefinnande mätt med Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Vid skattning av socialt nätverk (ISSI-SR) framkom inga skillnader gällande tillgång och tillfredsställelse med nära relationer. De extremt för tidigt födda rapporterade däremot färre sociala kontakter än jämnåriga (p < 0,01), men var trots det nöjda med sitt sociala kontaktnät. Sammantaget verkar de extremt för tidigt födda ha anpassat sig väl till livet som vuxna och skiljer sig i de allra flesta aspekter inte från jämnåriga.The aim of this quantitative study was to follow up children born extremely preterm (before week 29) in adulthood. The group of extremely preterm adults was compared to peers born at term. The extremely preterm and the control group have previously been followed up at ages 10 and 18. At the time of this study the participants were 27-28 years old. Questionnaires were sent to the two groups and 77 out of 101 (76%) participated in the study; 35 adults born extremely preterm and 42 adults born at term. The results show that the lives of adults born extremely preterm were comparable to peers born at term; no differences were found regarding having a relationship, having children, higher education or age they left their parental home. Results indicated no significant difference in well-being measured by Ryff’s scales of psychological well-being. Regarding social relationships, measured by ISSI-SR, no differences were found in availability and adequacy of close relationships. The group of extremely preterm participants reported less social interaction, but was nevertheless pleased with the social contacts they had. Overall, the adults born extremely preterm have adapted well to adulthood and in most aspects they do not differ from peers born at term