Use of medicinal plants by black women: ethnography study in a low-income community

Objective To explore beliefs, values and practices related to the use of medicinal plants among low-income black families. Method The research method was ethnography and the participant observation process was done in a low-income community in the peripheral area of the City of São Paulo. Twenty black women were interviewed. Results Two cultural sub-themes, I do use medicines that I learned to make with my mother and with religious practitioners to care for diseases and Home medicines are to treat problems that are not serious, and the cultural theme I do use home medicines to treat simple diseases because I always have them at my disposal, they are free and I don’t need a medical prescription represent beliefs, values, and practices related to the use of medicinal plants among low-income black families. Conclusion The development of such practices, which can hide ethnic and social vulnerability, reveals the resilience of low-income black women in the process of confronting problems during the health-illness process

Vårdande relation i dagliga möten. En studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård.

Det övergripande syftet för avhandlingen har varit att klargöra den vårdande relationens innebörd i dagliga möten mellan patienter med långvarig sjukdom och deras sjuksköterskor. Avhandlingen baseras på deltagande observationer och intervjuer med patienter och sjuksköterskor på en medicinsk vårdavdelning och en medicinsk mottagning på ett mindre västsvenskt sjukhus. Avhandlingen innefattar fyra artiklar. En tolkande fenomenologisk metod har beskrivits och använts för att belysa innebörden av fenomenet vårdande relation i daglig omvårdnad i ett medicinskt sammanhang i vården. Trots krävande inslag och begränsningar visade sig metoden vara lämplig för att klargöra fenomenet. Forskarna arbetade med tolkning i en dialektisk process vilket gav en djupare förståelse för och kunskap om innebörden i den vårdande relationen. Den vårdande relationen framträdde som en balans mellan sårbarhet och värdighet. Denna förståelse kastade ljus på vårdens möjligheter att kunna förverkliga en helhetssyn. Därigenom minskas sårbarhet och värdighet upprätthålls. Det fordrades kravfylld effektivitet som riskerade att undertrycka den vårdande relationen. Patienters och sjuksköterskors medvetenhet drev formandet av denna relation som gick utöver den individuella patienten och sjuksköterskan. Förhållanden i vården skapade specifika förutsättningar för den vårdande relationen. Patienterna skapade relationer med all personal i vårdteamet, men dessa var inte tillräckliga för att ge trygghet. Patienters behov av en personlig vårdande relation framstod som en viktig förutsättning för att kunna möjliggöra trygghet. En tolkad helhetsförståelse av den vårdande relationen visade sig framstå som en dynamik mellan frustration, drivkraft och ömsesidigt omsorgsfullt närmande vilket innebar ett balanserande mellan sårbarhet och värdighet. Frustration uppstod när patienter och sjuksköterskor försökte få en vårdande relation till stånd. De visste att ett ömsesidigt omsorgsfullt närmande var väsentligt i situationen som låg till grund för deras drivkraft vilket skapade frustration i medveten strävan efter trygghet. Denna strävan skapade förutsättningar att förverkliga den helhetssyn som gjorde att vården upplevdes meningsfull vilket genererade kraft. Detta minskade patienters upplevelse av sårbarhet och gav möjlighet att upprätthålla deras värdighet. Detta tillförde tillfredsställelse hos sjuksköterskorna som därigenom fick kraft att stödja och stärka patienters hälsa. Denna avhandling visar genom resultaten och den tolkade helhetsförståelsen att den vårdande relationen mellan patienter med långvarig sjukdom och deras sjuksköterskor var ett ömsesidigt åtagande som skapade förutsättningar för en helhetssyn i vården. Denna behövdes för att minska patienters upplevelse av sårbarhet och upprätthållande av värdighet, vilket genererade kraft genom upplevelse av meningsfullhet. Avhandlingens resultat kan användas som grund för reflektion i unika möten mellan patienter, sjuksköterskor samt all hälso- och sjukvårdspersonal. Dessutom har avhandlingen tillfört kunskap som kan leda till nya forskningsfrågor om den vårdande relationen. Nyckelord: avancerad omvårdnad, fenomenologi, hermeneutik, kronisk sjukdom, medicinsk mottagning, medicinsk vårdavdelning, omvårdnadsarbete, sjuksköterska-patient relation, tolkande fenomenologi, vård, vårdande relation, vård av kronisk sjukdom