Stenåldersmänniskans vegetationspåverkan på Kullaberg, nordvästra Skåne : en paleoekologisk studie

Summary: The aim of this palaeoecological study is to demonstrate and date human impact during the Mesolithic and the Neolithic time in an area considered to be relatively unsuitable for farming and livestock-breeding. The study area is located on the Kullaberg peninsula in northwestern Skåne, South Sweden. The peninsula constitutes a hilly bedrock terrain with Quaternary deposits in the topographic depressions. There are forty known stoneage settlements in the area, most of which are located close to the sea and/or on light soils. The study site, Mölle mosse, is a small bog with ten meters of organic sediments in its center. Human impact on the vegetation is demonstrated by fossil-pollen spectra. The chronology was established by correlation with the radiocarbon-dated South Swedish pollenzone system. There is a small but consitant occurrence of pollen indicating human influence since the later part of the Early Neolithic. These pollen types decrease during the early part of the Middle Neolithic , which is followed by a phase of distinctly increased human impact at about 2000-1900 b.c. The culmination of human indicators is contemporaneous with a settlement concentration belonging to the pitted-ware culture, located at Jonstorp about 12 kilometers from Mölle mosse. Transhumance is a possible explanation, proposed in this study, to link these features together. During summer the livestock may have been kept close to the main settlement at Jonstorp , grazing along the riverbanks close by, which was annually flooded. During winter the livestock may have been brought up to Kullaberg where leaf-fodder was more easily obtained. At the same time different coastal resources such as fish and seal were available for exploitation by the inhabitants of the area

Den osynliga forskargruppen - ledarskap i och kring akademins verksamhetsbärande enheter

Denna rapport är slutprodukten av ett projektarbete inom ledarskapsprogrammet AKKA III år 2009 och undersöker den paradoxala situation som uppstår då forskargrupper fungerar som verksamhetsbärande enheter samtidigt som deras formella roll i organisationen är oklar. Detta väcker frågeställningar som är relevanta ur ett ledarskapsperspektiv: Vad är egentligen en forskargrupp? Vilka olika typer av forskargrupper finns det? Vad sker under olika forskargruppers livscykel? Hur ser könssammansättningen ut i de undersökta forskargrupperna? Vilka perspektiv på ledarskapet finns inom och ovanför forskargrupperna? Hur är ledarskap i en forskargruppskontext kopplat till genus och mångfald? Vilka kulturella föreställningar om maskulinitet och femininitet råder i detta ledarskap? Hur beskrivs och synliggörs forskargrupper av universitetet? Hur kan universitet utveckla det omgivande stödet till forskargrupperna så att deras verksamhet kan utvecklas, utan att skapa en alltför tung och kostsam byråkrati? Vi gör inte anspråk på att ge uttömmande svar på alla dessa frågor, men vi har påbörjat en faktabaserad undersökning av ovan nämnda frågeställningar som ligger till grund för den vision som detta arbete mynnar ut i. Visionen kan sammanfattas i följande tre huvudpunkter, som vidare beskrivs och diskuteras i denna rapport: (1) Synliggjorda och erkända forskargrupper (2) Omgivningens goda stöd för en fruktbar livscykel (3) Ledarskap för ett gott forskargruppsklima