Lameness in piglets

Lameness in suckling piglets is a major problem in farrowing enterprises. Apart from animal suffering, lameness contributes to losses in form of dead piglets, decreased growth, and increased use of antibiotics and manual labour. The present study focused on risks for development of lameness in different housing systems. In the first study, lameness in piglets up to nine of age was studied in a research station herd for four years. 9,411 piglets were born alive, out of which 9.8% were treated for lameness during suckling. Lameness was observed in about every second litter and around 75% of the treatments against lameness were effectuated in piglets less than 3 weeks of age. The incidence risk of lameness decreased from 2.7% during the first week of life to 0.3% after weaning. Litters with 12 or more piglets had a higher incidence of lameness, but no difference between the sexes was seen. In the second study, the implications of skin lesions in young piglets and the protective role of maternal immunity towards development of arthritis was estimated. Skin lesions were present already on day 3. They increased in magnitude until day 10 and thereafter declined. They were generally bilateral and most commonly observed as abrasions over the carpal joints. Hocks, face, abdomen and tails were affected in a similar way, but at lower magnitudes. Sole bruisings were observed in 87% of the piglets at the third day of life, and moderate to severe lesions dominated until day 10. Thereafter the incidence decreased, indicating healing with time. Still, 39% of the piglets were affected at day 17. In the third study, the overall incidence of lameness was decreased and lameness was only diagnosed in every fourth litter in a system with deep litter peat, compared to in every second litter in the systems with solid concrete floor. Still it must be remember that concrete floor system facilitate hygienic measurements in a technical way. Therefore, the influence of floor type and bedding intensity on the incidence and severity of foot and skin lesions and development of arthritis in young piglets was monitored in identical farrowing pens in the fourth study. Floor maintenance decreased the significance of abrasions and sole bruisings, and also reduced the incidence of lameness. Also doubling the amount of chopped straw prevented lameness to some extent

Lameness in piglets - should pain killers be included at treatment?

Background: Joint swelling and lameness are the most obvious and persistent clinical signs of infectious arthritis in piglets. For a positive treatment effect of piglets with arthritis, early initiated treatments with antibiotics are desired. Hitherto pain-reducing drugs have rarely been used within veterinary medicine, but the potential of non steroid anti-inflammatory drugs (NSAID) are interesting from an animal welfare perspective. Therefore, the aim of this study was to compare the long term efficiency of treating lameness with and without pain relief. Further, the incidences of affected joints in lame piglets were analysed. Results: In total 415 of the 6,787 liveborn piglets included in the study were diagnosed with lameness (6.1 %). Around 86 % of these diagnoses took place during the first 3 weeks of life. There was no difference in the incidence of lameness between the sexes, but lameness was most commonly diagnosed in the offspring to old sows (>4 parturitions). Lameness was diagnosed in about every second litter and on average about two pigs were diagnosed in the affected litters. The incidence of affected litters as well as affected piglets increased with ageing of the sows. Treatments with antibiotics solely and in combination with NSAID improved (P < 0.01 to 0.001) the clinical status from day to day, but the clinical response did not differ between the two treatment groups. Piglets that remained healthy were 1.1 and 1.7 kg heavier (P < 0.001) than piglets diagnosed with lameness at 5 and 9 weeks of age, respectively. There were no differences in piglet body weights between the treatment strategies at any time. Conclusions: The clinical response to penicillin was good. It was neither improved nor reduced by a concurrent administration of NSAIDs. Nevertheless NSAIDs may improve the animal welfare due to pain relief. An important finding of this study was that decreasing pain due to lameness not was negative in a long term perspective, i.e. reducing pain did not lead to overstrain of affected joints and no clinical signs of adverse effects were noted. Therefore the use of NSAIDs ought to be considered to improve the animal welfare, at least in severe cases

Hållande av sugga och smågrisar i grisningsbox

SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag från Jordbruksverket att utifrån specificerade frågeställningar beskriva det vetenskapliga kunskapsläget beträffande hållande av sugga och smågrisar i grisningsbox. Den svenska lagstiftningens krav skiljer sig i flera avseenden från de krav som ställs i andra länder, varför det har varit svårt att finna vetenskapligt publicerad litteratur som äger direkt tillämpbar giltighet i svenska besättningar. I dagsläget sker heller ingen konstruktion eller tillverkning av grisningsboxar i Sverige. Rapporten har därför även inkluderat studentarbeten vid SLU, liksom arbeten publicerade i olika rapportserier. Där källan inte utgörs av vetenskapligt granskad litteratur har detta tydligt angivits. Domesticerade grisar har i stor utsträckning samma beteendebehov som vildsvin. Moderna grishållningssystem kan tillgodose flera av de beteendebehov som domesticerade grisar har, medan vissa beteendebehov är svårare att tillgodose, och det faktum att grisen hålls i en box utgör alltid en begränsande faktor. En grisningsbox utgör en kompromiss mellan bland annat suggans och smågrisarnas behov. Suggans modersegenskaper och djurskötarens skicklighet anses ha större betydelse för smågrisöverlevnaden än boxens utformning, under förutsättning att utformningen håller rimlig standard. Under perioden närmast grisning har suggan stort behov av att få röra sig och bygga bo. Boxen bör vara stor nog för att möjliggöra detta beteende, och vara konstruerad på så vis att suggan kan få tillräckligt med halm eller annat bomaterial för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. En vanlig uppfattning är att suggorna har ökat i storlek under de senaste decennierna men vetenskapligt underlag som stödjer denna uppfattning saknas. Antalet smågrisar per kull har ökat, vilket betyder att boxens storlek kan behöva utökas och att boxens funktionella delar kan behöva anpassas så att de möjliggör tillräckligt stora ytor för att tillfredsställa grisarnas olika behov av att vila, äta, gödsla, ge di etc. Smågrisarna har under tidig digivning behov av att lätt förflytta sig mellan suggans juver, smågrishörnan och gödselytan. Smågrishörnan, d.v.s. det utrymme där smågrisarna kan vistas skyddade från suggan och med extra tillskottsvärme, är en viktig del av grisningsboxen. Den ska vara tillräckligt stor för att hela kullen ska kunna ligga där samtidigt, och bör vara täckt av ett tak som har en front som är utformad så att den minskar luftrörelser och håller värmen kvar. Smågrishörnan ska vara försedd med tillskottsvärme eller en tillräcklig mängd strö för att tillgodose smågrisarnas värmebehov. Här ska också finnas möjlighet att ge tillskottsfoder till smågrisarna. Boxens utformning bör underlätta för suggan att lägga sig så att smågrisarna lätt kommer åt smågrishörnan, vilken ska vara belägen och konstruerad så att god tillsyn blir möjlig. Flera faktorer måste vägas samman vad gäller boxens placering i förhållande till inspektionsgången i syfte att erhålla god tillsyn utan att störa suggan i onödan. Vid hantering av smågrisarna är ofta den s.k. framåtvända boxen att föredra, där smågrishörnan är placerad vid inspektionsgången. Golvets konstruktion är en viktig del av boxens utformning. Den fasta golvytan består vanligen av betong. Alternativa material finns, men få har utvärderats och tillräcklig erfarenhet av dessa saknas. Golvet ska utgöras av ett jämnt och halkfritt underlag för suggan, samtidigt som underlaget inte ska medföra en skaderisk för smågrisarna. Golvet och strömedlet ska erbjuda en mjuk liggyta och samtidigt möjliggöra en god hygien. För att tillgodose smågrisarnas behov av värme kan den fasta golvytan vara 6 försedd med golvvärme, alternativt förses med extra mycket strö i samband med grisningen. Totalarean spalt, dess material och spaltöppningens bredd har betydelse för hygienen. Strömedel och bomaterial är viktigt för att tillfredsställa grisarnas behov av berikning och kan även ha betydelse för produktionsresultaten. Strömedel är vidare ett krav enligt lagstiftningen. Spalten, liggytan och boxens utgödslingssystem ska därför vara utformade för att möjliggöra användning av funktionella mängder strömaterial så att grisarnas beteendebehov tillfredsställs. Svensk smågrisproduktion har under de senaste årtiondena genomgått betydande strukturella förändringar. Besättningsstorleken har ökat och arbetet i stallarna har därmed blivit mer fysiskt krävande. Arbetsuppgifterna har blivit allt mer specialiserade och monotona. Olika boxtyper kräver olika arbetsinsats och belastningsskador p.g.a. dålig ergonomi kan vara ett problem. Så kallade framåtvända boxar minskar tidsåtgången för gödselskrapning. Den totala yta som utgörs av spaltgolv har också betydelse för den arbetsinsats som krävs. Det är även viktigt att det finns möjlighet att skydda djurskötare från aggressiva suggor vid arbete inne i boxen

Dalle due sponde. Contributi sulle relazioni letterarie italo-croate

Raccolta di contributi che abbracciono un lungo arco temporale dal Rinascimento agli inizi del Novecento a testimonianza del complesso e intricato rapporto storico e culturale tra i popoli che si affacciano sull'Adriatic