Klargörande samtal på familjerådgivningen. Hur hjälper vi någon som är ambivalent - kan en intervention göra en skillnad?

Studien handlade om klargörande samtal på en familjerådgivning i södra Sverige. Syftet var att undersöka hur en begränsad insats, en intervention i form av en sammanhangsmarkering i samtalen gjorde en skillnad i andelen avhopp och percent reaching target, dvs. att personen hamnar på grönt område i den beräknade förväntanskurvan i Feedback Informerad Terapi (FIT). En kvasiexperimentell hypotesdriven studie med kontrollgrupp som erhöll standardbehandling genomfördes. Studien utfördes av nio familjerådgivare och var verksamhetsutvecklande. Mätinstrumentet FIT användes för att samla in data. Inkluderade i studien var besökare på familjerådgivningen där minst en i paret var ambivalent till parrelationen. Exkluderade var par som kom för att reparera, separera, där det förekom våld eller fanns tolkbehov. Urvalet utgjordes av 91 personer som under tidsperioden 170901–180228 fick samtal enligt den nya interventionen, vilket jämfördes med 77 personer som under tidsperioden 160901–170228 fått reguljär behandling. Resultatet visade att avhopp för interventionsgruppen blev 3,6 % och gruppen för reguljär behandling visade avhopp på 17,6%. Resultatet för frågeställningen percent reaching target visade att i interventionsgruppen nådde 43,1 % målet och i gruppen för reguljär behandling nådde 73,1 % målet. Analysen visar på en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för både avhopp och percent reaching target.The study was conducted at a family counseling agency in southern Sweden. The purpose of this study, was to examine what difference a limited intervention like contextual marking, would have on dropouts and percent reaching target for couples who had sessions, with the purpose of clarifying the relationship. Percent reaching target means that a person has reached positive expected treatment response based on Feedback Informed Treatments questionnaires. The self-rating instrument Feedback Informed Treatment (FIT) was used to collect data. Couples included in the study were visitors at the agency with a “mixed agenda”, i.e. at least one was ambivalent to continue the relationship. The exclusion criteria was couples who wanted to repair, separate, needed an interpreter or where violence occurred. The study was performed by nine family counselors, who implemented the intervention at the agency. The sample consisted of 91 people who, during the period 170901-180228, received clarifying sessions, compared to 77 people who received treatment as usual (TAU) during the period 160901-170228. The study had a quasi – experimental quantitative design. The result of the study showed that dropouts for the intervention group were 3.6%. TAU showed a dropout of 17.6%. The result for the percent reaching target issue showed that the intervention group reached 43.1% and TAU reached 73.1% of the target. The analysis shows a statistically significant difference between the groups for both dropouts and percent reaching target