Reindeer pastoralism in Sweden 1550-1950

In the middle of the 16th century we get the first opportunity to a more detailed knowledge of reindeerpastoralism in Sweden. At that time the Sami lived in a hunter-gatherer economy. A family had in average about 10-20 domesticated reindeer, mainly used for transport. They could also be milked and used as decoys when hunting wild reindeer. During late 16th century the Swedish state and merchants bought large amounts of fur from the Sami. The common payment was butter and flour. This created a new prosperity, which lead to a considerable increase in population in Swedish Lapland. The population became too large for a hunter-gatherer economy. A crisis in early 17th century was the starting point for the transition to a large-scale nomadic reindeer pastoralism. Up to the middle of the 18th century intensive reindeer pastoralism was successful. But the pastoralism became gradually too intensive and diseases started to spread when the herds were kept too densely crowded for milking in summertime. During the first decades of the 19th century reindeer pastoralism in Sweden went through a major crisis. The number of reindeer herding mountain-Sami decreased considerably, mainly because they went to live permanently along the Norwegian coastline. Intensive reindeer pastoralism started to give way for extensive herding towards the end of the 19th century. In the north of Sweden influences from the Kautokeino Sami were an important factor, in the south extensive reindeer herding started to expand when the market for meat came closer to the Sami. During the 1920s the milking of reindeer ceased in Sweden, except in a few families. At that time Sami families from the north had been removed southwards. They further demonstrated the superiority of extensive herding to the Sami in mid- and southern Lapland. Reindeer pastoralism is basically a system of interaction between man and animal, but it has been heavily influenced by market forces and state intervention during hundreds of years. To a large extent these long-term external influences have made reindeer pastoralism what it is today. That aspect should not be overlooked when assessing the future prospects of reindeer pastoralism in Scandinavia.Renskötseln i Sverige 1550-1950Abstract in Swedish / Sammanfattning: Först vid mitten av 1500-talet finns det källmaterial som ger oss en tämligen detaljerad bild av renskötseln i Sverige. Vid den tiden levde samerna i en jakt- , fiske- och samlarekonomi. En familj hade normalt 10-20 renar som främst utnyttjades vid transporter. Tamrenarna kunde också mjölkas och fungera som lockdjur vid vildrensjakt. Under senare delen av 1500-talet köpte svenska staten och handelsmän stora mängder pälsverk av samerna. Den vanligaste betalningen var smör och mjöl. Detta skapade ett välstånd som ledde till en betydande folkökning i svenska lappmarken. Befolkningen blev för stor för att rymmas inom ramarna för en jaktochfiskeekonomi. En kris i början av 1600-talet blev startpunkten för övergången till en storskalig rennomadism.Fram till mitten av 1700-talet var den intensiva renskötseln framgångsrik. Men renskötseln blev efterhand alltför intensiv. Under senare delen av 1700-talet började det spridas sjukdomar i de tätt sammanhållna hjordarna. De första decennierna av 1800-talet innebar en allvarlig kris i renskötseln. Antalet renskötande fjällsamer minskade kraftigt, främst genom utvandring till norska kusten. Den intensiva renskötseln med mjölkning av renarna började ersättas av en extensiv renskötsel inriktad på köttproduktion de sista decennierna av 1800-talet. I norr var naturförhållandena och influenser från Kautokeino-samerna en viktig faktor, i söder utvecklades renskötseln i extensiv riktning främst därför att marknaden för renkött kom närmare renskötarna. Under 1920-talet upphörde mjölkningen av renar i Sverige, utom i några enstaka familjer. Då hade förflyttningarna av samer från nordligaste Sverige söderut påskyndat utvecklingen och ytterligare markerat den extensiva renskötselteknikensöverlägsenhet. Tamrenskötsel är ett samspel mellan människa och djur, men det är inte bara en fråga om renskötaren och hans hjord. Externa marknadsfaktorer, beskattning och lagstiftning har haft ett betydandeinflytande på renskötselns utveckling under hundratals år. De har till stor del format renskötseln till vad den är idag. Detta bör beaktas när man gör bedömningar av renskötselns framtid.&nbsp

Reindeer pastoralism in Sweden 1550-1950

In the middle of the 16th century we get the first opportunity to a more detailed knowledge of reindeer pastoralism in Sweden. At that time the Sami lived in a hunter-gatherer economy. A family had in average about 10-20 domesticated reindeer, mainly used for transport. They could also be milked and used as decoys when hunting wild reindeer. During late 16th century the Swedish state and merchants bought large amounts of fur from the Sami. The common payment was butter and flour. This created a new prosperity, which lead to a considerable increase in population in Swedish Lapland. The population became too large for a hunter-gatherer economy. A crisis in early 17th century was the starting point for the transition to a large-scale nomadic reindeer pastoralism. Up to the middle of the 18th century intensive reindeer pastoralism was successful. But the pastoralism became gradually too intensive and diseases started to spread when the herds were kept too densely crowded for milking in summertime. During the first decades of the 19th century reindeer pastoralism in Sweden went through a major crisis. The number of reindeer herding mountain-Sami decreased considerably, mainly because they went to live permanently along the Norwegian coastline. Intensive reindeer pastoralism started to give way for extensive herding towards the end of the 19th century. In the north of Sweden influences from the Kautokeino Sami were an important factor, in the south extensive reindeer herding started to expand when the market for meat came closer to the Sami. During the 1920s the milking of reindeer ceased in Sweden, except in a few families. At that time Sami families from the north had been removed southwards. They further demonstrated the superiority of extensive herding to the Sami in mid- and southern Lapland. Reindeer pastoralism is basically a system of interaction between man and animal, but it has been heavily influenced by market forces and state intervention during hundreds of years. To a large extent these long-term external influences have made reindeer pastoralism what it is today. That aspect should not be overlooked when assessing the future prospects of reindeer pastoralism in Scandinavia. Renskötseln i Sverige 1550-1950 Abstract in Swedish / Sammanfattning: Först vid mitten av 1500-talet finns det källmaterial som ger oss en tämligen detaljerad bild av renskötseln i Sverige. Vid den tiden levde samerna i en jakt- , fiske- och samlarekonomi. En familj hade normalt 10-20 renar som främst utnyttjades vid transporter. Tamrenarna kunde också mjölkas och fungera som lockdjur vid vildrensjakt. Under senare delen av 1500-talet köpte svenska staten och handelsmän stora mängder pälsverk av samerna. Den vanligaste betalningen var smör och mjöl. Detta skapade ett välstånd som ledde till en betydande folkökning i svenska lappmarken. Befolkningen blev för stor för att rymmas inom ramarna för en jaktoch fiskeekonomi. En kris i början av 1600-talet blev startpunkten för övergången till en storskalig rennomadism. Fram till mitten av 1700-talet var den intensiva renskötseln framgångsrik. Men renskötseln blev efterhand alltför intensiv. Under senare delen av 1700-talet började det spridas sjukdomar i de tätt sammanhållna hjordarna. De första decennierna av 1800-talet innebar en allvarlig kris i renskötseln. Antalet renskötande fjällsamer minskade kraftigt, främst genom utvandring till norska kusten. Den intensiva renskötseln med mjölkning av renarna började ersättas av en extensiv renskötsel inriktad på köttproduktion de sista decennierna av 1800-talet. I norr var naturförhållandena och influenser från Kautokeino-samerna en viktig faktor, i söder utvecklades renskötseln i extensiv riktning främst därför att marknaden för renkött kom närmare renskötarna. Under 1920-talet upphörde mjölkningen av renar i Sverige, utom i några enstaka familjer. Då hade förflyttningarna av samer från nordligaste Sverige söderut påskyndat utvecklingen och ytterligare markerat den extensiva renskötselteknikens överlägsenhet. Tamrenskötsel är ett samspel mellan människa och djur, men det är inte bara en fråga om renskötaren och hans hjord. Externa marknadsfaktorer, beskattning och lagstiftning har haft ett betydande inflytande på renskötselns utveckling under hundratals år. De har till stor del format renskötseln till vad den är i dag. Detta bör beaktas när man gör bedömningar av renskötselns framtid

Skatt i retur

Godkänd; 2009; 20090529 (roblund)</p

Protecting a five span prestressed bridge against ground deformations

A 55 year-old, 121.5 m long, five span prestressed bridge was situated in the deformation zone close to a mine in Kiruna in northern Sweden. There was a risk for uneven ground deformations so the bridge was analyzed and monitored. Results and measures taken to ascertain the robustness of the bridge are presented.The analysis resulted in an estimate that the bridge could sustain 24 mm in uneven horizontal and 83 mm in uneven vertical displacement of the two supports of a span. To be able to sustain larger deformations, the columns of the bridge were provided with joints, where shims could be inserted to counteract the settlements. To accomplish this, each one of the 18 columns of the bridge was unloaded by help of provisional steel supports. The column was then cut and a new foot was mounted to it. This made it possible to lift each individual column with two jacks, when needed, and to adjust its height by inserting or taking away shim plates.The deformations of the bridge and the surrounding ground were monitored. The eigenmodes of the bridge were studied with accelerometers and by analysis with finite elements (FE) models. Comparison indicated good agreement between the model and the actual bridge, with calculated eigenfrequencies of 2.17, 4.15 and 4.67 Hz, for the first transversal, vertical and torsional modes, respectively. Measurements during winter resulted in higher values due to increased stiffness caused by frozen materials.Godkänd; 2015; 20150527 (nikbag)</p

Safety, tolerability, and antibody response of active A beta immunotherapy with CAD106 in patients with Alzheimer's disease: randomised, double-blind, placebo-controlled, first-in-human study

Background Immunotherapy targeting the amyloid beta (A beta) peptide is a potential strategy to slow the progression of Alzheimer's disease. We aimed to assess the safety and tolerability of CAD106, a novel active A beta immunotherapy for patients with Alzheimer's disease, designed to induce N-terminal A beta-specific antibodies without an A beta-specific T-cell response. Methods We did a phase 1, double-blind, placebo-controlled, 52-week study in two centres in Sweden. Participants, aged 50-80 years, with mild-to-moderate Alzheimer's disease were entered into one of two cohorts according to time of study entry and then randomly allocated (by use of a computer-generated randomisation sequence) to receive either CAD106 or placebo (4:1; cohort one received CAD106 50 mu g or placebo, cohort two received CAD106 150 mu g or placebo). Each patient received three subcutaneous injections. All patients, caregivers, and investigators were masked to treatment allocation throughout the study. Primary objectives were to assess the safety and tolerability of CAD106 and to identify the A beta-specific antibody response. Safety assessment was done by recording of all adverse events, assessment of MRI scans, physical and neurological examinations, vital signs, electrocardiography, electroencephalography, and laboratory analysis of blood and CSF. Patients with A beta-IgG serum titres higher than 16 units at least once during the study were classified as responders. This study is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT00411580. Findings Between August, 2005, and March, 2007, we randomly allocated 31 patients into cohort one (24 patients to CAD106 treatment and seven to placebo) and 27 patients into cohort two (22 patients to CAD106 treatment and five to placebo). 56 of 58 patients reported adverse events. In cohort one, nasopharyngitis was the most commonly reported adverse event (10 of 24 CAD106-treated patients). In cohort two, injection site erythema was the most commonly reported adverse event (14 of 22 CAD106-treated patients). Overall, nine patients reported serious adverse events-none was thought to be related to the study drug. We recorded no clinical or subclinical cases of meningoencephalitis. 16 of 24 (67%) CAD106-treated patients in cohort one and 18 of 22 (82%) in cohort two developed A beta antibody response meeting pre-specified responder threshold. One of 12 placebo-treated patients (8%) had A beta-IgG concentrations that qualified them as a responder. Interpretation Our findings suggest that CAD106 has a favourable safety profile and acceptable antibody response in patients with Alzheimer's disease. Larger trials with additional dose investigations are needed to confirm the safety and establish the efficacy of CAD106. Funding Novartis Pharma AG

3500 kyrkor : Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel

I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.Restaureringskonst vid Mejan Arc, Kungl. Konsthögskolan i Stockholm har under läsåret 2013–14 arbetat med kyrkor, landets mest omfattande kulturarv och största restaureringsuppgift. De flesta ägs av Svenska kyrkan och är samtidigt ett kulturarv som ägs av oss alla. Vi har i årets kurs utforskat kyrkobyggnader, odlat existerande kvaliteter och utvecklat nya.Uttryck som kyrkors övertalighet, lägga kyrkor i malpåse, kallställning och överkostnaderindikerar problem. Vi vill vända trenden från problemsökande till att finna möjligheter. Därför söker vi en konstruktiv utveckling med förädling och kreativ förbättring därvärdena vidmakthålls. Studenterna har kommit fram till att kyrkorna i de flesta fall kanbrukas vidare, ibland är bevarandekravet absolut, ibland är förändring en nödvändighet.</p