Att konstruera ett historiskt tänkande

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp

Att konstruera ett historiskt tänkande

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag i historieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningen intresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningar har gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan på eleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andra områden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkan läromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vi komparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier. Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och en som läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest. Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiska teorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom att använda kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg bland annat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kunde föra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp

Epidemiology of hip and groin injuries in Swedish male first football league

Purpose: This study aimed to investigate the incidence, pattern, and burden of hip/groin injuries in Swedish professional male football players over five consecutive seasons. Methods: Injury history from 16 football teams in the Swedish male first football league was evaluated during five consecutive seasons. The team’s medical staff recorded team exposure and time-loss injuries prospectively between 2012 and 2016. Results: In total, 467 time-loss injuries located in the hip/groin area were recorded among 1,687 professional male football players, with an overall incidence and burden of 0.82/1,000 h and 15.6/1,000 h, respectively. There appeared to be an increased risk of hip/groin injuries during the last two seasons (2015–2016); however, the difference was not statistically significant (n.s). Recurrent injury rate was relatively low (14%), and overuse injuries accounted for the majority of injuries and absence days. Muscle injuries were the main injury type, while kicking and sprinting/running were the primary causes of injury. Goalkeepers had the lowest percentage of injuries and absence days. Conclusion: Hip/groin injuries are a substantial problem in football, but does not seem to be an increasing phenomenon in the Swedish male first football league. Index and overuse injuries accounted for the majority of injuries and absence days. Thus, the focus should be on preventing hip/groin injuries to lower the injury rate. These new findings should be taken into consideration when designing and implementing preventive training interventions. Level of evidence: II.