Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö

Sedan 1983 övervakas fisksamhället utanför pappersmassafabriken Södra Cell Värö. Undersökningarna utförs genom provfiske med bottentrål i det havsområde där processvattnet strömmar ut (recipient). För att kunna göra relevanta tidserieanalyser utförs även motsvarande provtagning i ett opåverkat område (referens). Årets fångst har främst dominerats av unga individer av olika torsk- och plattfiskarter. De vanligaste förekommande arterna i fisket är sandskädda och vitling. Flera av arterna har visat stigande antal sedan provtagningarna startade, särskilt i Värö. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, slätvar, sandstubb, simkrabba, strandkrabba och krabba har ökat i båda områdena. Till de arter som minskat i antal hör rödspätta, torsk och bergtunga, som båda visar en nedåtgående trend i referensområdet. Sett till den senaste tioårsperioden har torsk och rödspätta minskat i båda områdena. Sedan provfiskets början har artrikedomen ökat i båda områdena. Undersökningarna kunde inte påvisa någon negativ effekt på fisk till följd av Södra Cell Värös utsläpp. 2014 fångades spindelkrabba för första gången i fisket. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fångst i fällor i åmynningen sedan 1971. Även om fångsten under säsongen 2014 var den högsta på elva år så har det skett en stark nedgång i uppvandringen av ål sedan mitten av sjuttiotalet. Nedgången i Viskan har följt de trender som observerats på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena och djurlivet på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tydliga tecken på syrebrist vid i årets filmning och djurlivet var inte förändrat jämfört med tidigare år

Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö

Sammanfattning Pappersmassafabriken Södra Cell Värös påverkan på fisksamhället har övervakats sedan 1983 genom provfisken med bottentrål i det havsområde där avloppsvattnet släpps ut (recipienten). Motsvarande undersökningar har utförts i ett opåverkat referensområde. Fångsten har främst dominerats av unga individer av flera torsk- och plattfiskarter. De vanligaste arterna i fisket är sandskädda och vitling. Den trend vi tidigare sett med ökande fångster under senare år har nu brutits och sett till den senaste tioårsperioden har fångsten av fler arter minskat än ökat. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, simkrabba och krabba (krabbtaska) är arter som har ökat i båda områdena. Kolja och slätvar har ökat i recipientområdet, men ingen trend har kunnat urskiljas i referensområdet. Rödspätta och bergtunga däremot, saknar trend i recipienten men har minskat i referensen. Torsk har minskat på båda lokalerna den senaste tioårsperioden. Sedan provfiskets början har artrikedomen i fångsten ökat i både recipient- och referensområdet. Utifrån undersökningarna kunde ingen tydlig negativ effekt på fisk urskiljas från Södra Cell Värös utsläpp. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fällor i åmynningen sedan 1971. En stark nedgång i uppvandringen har skett sedan mitten av sjuttiotalet och totalfångsten under säsongen 2012 var den tredje lägsta som registrerats. Nedgången i Viskan har följt de trender som setts på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något tydligt samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tecken på syrebrist vid årets filmning

Using catch statistics from the small scale coastal Baltic fishery for status assessment of coastal fish

Healthy coastal fish stocks and communities comprise an important part of the environmental targets of the Marine Strategy Framework Directive and Baltic Sea Action Plan, both in Sweden and the Baltic Sea as a whole. As such, the status of fish communities along our coasts should be assessed and Good Environmental Status (GES) should be achieved in 2020 by using a suite of selected indicators. Many coastal fish stocks in the Baltic Sea are typically local in their appearance and response to environmental conditions. In spite of a well-developed coastal fish monitoring program in Sweden, there are still spatial gaps in its coverage limiting the potential for a full comprehensive status assessment of coastal fish. Within the commercial fishery, all fishermen are obliged to report the catches and effort of their fishery to the European Commission via daily logbooks. To date, however, the information gathered from the small-scale coastal fisheries has not been used to assess the status and development of coastal fish stocks and communities. In this report we assess the potential for using data collected within the small-scale coastal fishery for indicator development and status assessments of coastal fish by 1) screening the species targeted and gears used in the commercial fishery, 2) comparing the temporal development of indicators derived from the commercial fishery and fishery independent coastal fish monitoring, and 3) comparing the outcome of status assessments derived from indicators developed using the two sources of data. Our results show that the commercial coastal fishery in Sweden is mainly targeting cod, herring, whitefish, flounder and perch, and to a minor extent also pike and pike-perch. These species are mainly caught using gillnets, but in some areas traps or trap-nets are of importance. Catches of species of noncommercial value as roach and breams and other members of the carp family are very low or not registered, and the data is hence limited to a few species of commercial importance. We found an overall weak match and substantial variation across coastal areas between indicators derived from the commercial fishery and fisheries independent monitoring data. There was, however, a reasonable concordance between the Abundance of large perch (above 25 cm) from monitoring data and catch-per-unit-effort (CPUE) of perch in the commercial fishery. When assessing the environmental status of the fish communities based on indicators derived from the two sources of data, there was a rather good overall match in GES for the indicators Abundance of perch, Abundance of large perch and Abundance of piscivores and CPUE based indicators from the commercial fishery. The match was lower for the indicator Abundance of large piscivores and indicators ignoring effort data in the commercial fishery. Our results suggest that CPUE data from the coastal commercial fishery could potentially be used as a complement and give additional support for status assessments of coastal fish in Sweden, particularly for the indicator Abundance of large perch. Since no information on size structure or the abundance of species of low commercial value could be obtained from the coastal commercial fisheries statistics, the data reported is in its current form of limited use for more detailed assessments of coastal fish communities. This regards important parameters such as size structure and the abundance of important functional groups as carp fishes. The fisheries statistics includes many sources for potential errors, but there are some means that can be used to increase the value of this data for assessments. The quality of the reporting can be improved, a selected number of coastal fishermen can be contracted for more detailed self-reporting of their catches and efforts. It is especially important to focus on registration of by-catch (both undersized fish of focal species and species of non-commercial value), subsampling for length and age estimates, and improved resolution of the effort and fishing location. This would be especially valid for those species and stocks that we have limited information on in the fishery independent gillnet monitoring programs as for example whitefish, pike-perch, pike and flatfishes

Attitudes of Swedish midwives towards management of extremely preterm labour and birth.

OBJECTIVE: the aim of the study was to ascertain the attitudes of Swedish midwives towards management of very preterm labour and birth and to compare the attitudes of midwives at university hospitals with those at general hospitals. DESIGN: this cross-sectional descriptive and comparative study used an anonymous self-administrated questionnaire for data collection. Descriptive and analytic statistics were carried out for analysis. PARTICIPANTS: the answers from midwives (n=259) were collected in a prospective SWEMID study. SETTING: the midwives had experience of working on delivery wards in maternity units with neonatal intensive care units (NICU) in Sweden. FINDINGS: in the management of very preterm labour and birth, midwives agreed to initiate interventions concerning steroid prophylaxis at 23 gestational weeks (GW), caesarean section for preterm labour only at 25 GW, when to give information to the neonatologist before birth at 23 GW, and when to suggest transfer to NICU at 23 GW. Midwives at university hospitals were prone to start interventions at an earlier gestational age than the midwives at general hospitals. Midwives at university hospitals seemed to be more willing to disclose information to the parents. KEY CONCLUSIONS: midwives with experience of handling very preterm births at 21-28 GW develop a positive attitude to interventions at an earlier gestational age as compared to midwives without such experience. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: based on these results we suggest more communication and transfer of information about the advances in perinatal care and exchange of knowledge between the staff at general and university hospitals. Establishment of platforms for inter-professional discussions about ethically difficult situations in perinatal care, might benefit the management of very preterm labour and birth

Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk

Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10-12 °C varmare än det inkommande. Reaktor O2 hade dock en genomsnittlig temperaturhöjning på drygt 13 °C under 2012. Utebliven drift på reaktor O1 i kombination med ett kallare intagsvatten till O2 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 3-5 °C under april-november 2012 i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var något lägre än tidigare år. Det utgående vattnet från O2 översteg 30 °C under en knapp vecka i augusti. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011 inför den effekthöjning av reaktorerna O1 och O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Skiftet till djupvattenkylning sammanföll med minskad utslagning av strömming och småfisk i kylvattenintagen. Abborre och ål förekom dock som tidigare år. Effekterna på berörda bestånd bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Abborre, björkna och mört dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och på den inre lokalen i referensområdet. Abborrarna vid Simpevarp tenderar att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var i princip obefintliga hos de abborrar och mörtar som Aqua reports 2013:4 analyserades under 2011-2012. Mycket små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under 2012 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglen har dock blivit större i båda Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg 2012, men fångstens storlek och sammansättning har inte förändrats signifikant sedan 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50-60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Trots störningar av säl ses en positiv utveckling för strömming. Torsk har förekommit mycket sparsamt sedan slutet av 1980-talet och stora långsiktiga variationer har observerats hos andra arter. Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Samtidigt finns en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962-2012. På de grunda lokalerna dominerade blåmussla och Östersjömussla under 2012, följda av den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna. För dessa lokaler finns dock inga trender med avseende på individtäthet. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Förekomsten av fintrådiga alger har dock ökat under 2000-talet, både i Simpevarp och i regionen som helhet