Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös. Abborrens och tånglakens längd vid ålder har ökat över tid, men konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2018. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av kadmium och kvicksilver. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa

Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som torsk, gråsej och vitling i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2018, och i augusti 2018 fångades ingen torsk. De torskar som fångades i oktober var få och små. De låga fångsterna kan vara kopplade till den höga vattentemperaturen under sommaren 2018. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake

Survival in severe alpha-1-antitrypsin deficiency (PiZZ)

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Previous studies of the natural history of alpha-1-antitrypsin (AAT) deficiency are mostly based on highly selected patients. The aim of this study was to analyse the mortality of PiZZ individuals.</p> <p>Methods</p> <p>Data from 1339 adult PiZZ individuals from the Swedish National AAT Deficiency Registry, followed from 1991 to 2008, were analysed. Forty-three percent of these individuals were identified by respiratory symptoms (respiratory cases), 32% by liver diseases and other diseases (non-respiratory cases) and 25% by screening (screened cases). Smoking status was divided into two groups: smokers 737 (55%) and 602 (45%) never-smokers.</p> <p>Results</p> <p>During the follow-up 315 individuals (24%) died. The standardised mortality rate (SMR) for respiratory cases was 4.70 (95% Confidence Interval (CI) 4.10-5.40), 3.0 (95%CI 2.35-3.70) for the non-respiratory cases and 2.30 (95% CI 1.46-3.46) for the screened cases. The smokers had a higher mortality risk than never-smokers, with a SMR of 4.80 (95%CI 4.20-5.50) for the smokers and 2.80(95%CI 2.30-3.40) for the never-smokers. The Rate Ratio (RR) was 1.70 (95% CI 1.35-2.20). Also among the screened cases, the mortality risk for the smokers was significantly higher than in the general Swedish population (SMR 3.40 (95% CI 1.98-5.40).</p> <p>Conclusion</p> <p>Smokers with severe AAT deficiency, irrespective of mode of identification, have a significantly higher mortality risk than the general Swedish population.</p

Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har dock inte förändrats under provfiskeperioden. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, och mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm) har ökat över tid. Hos tånglaken har relativa gonadvikten minskat över tid, men inga förändringar i ynglens överlevnad har observerats. Hälsotillståndet hos abborre har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren