Stickprovsvis landskapsövervakning

I "Programområde Landskap" (PL) i Naturvårdsverkets program för "Svensk Nationell Miljöövervakning"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen består av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) Programområdesvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket uppdragit åt SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende "Utveckling av landskapsövervakning, förstudie". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera områden som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mån även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information på landskapsnivå för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafångst i olika skalor. Då komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingå i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahållas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslås omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslås bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pågående eller planerade. För att nämna några gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och våtmarker. Det gäller i hög grad även programområde skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under våren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgå ifrån. Ytterligare riktlinjer med avseende på programmets innehållsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under våren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar på http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat på metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pågående projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna från CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrån. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pågående REsE­ programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för våra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestående av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvårdsbiologi. En styrgrupp bestående av Per Angelstam, institutionen för naturvårdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran Ståhl, båda vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU)

Remote sensing aided monitoring of non-timber forest resources

Forests have traditionally been multiple use areas. However, during the last century the scientific literature on forests has been dominated by timber related issues. The non-wood forest-based resources such as recreation, biodiversity, water, wildlife habitat, range and fisheries did not gain recognition until multiple-use of forests became a renewed concept (Hytonen et al. 1995). That recognition came when the Multiple Use Sustained Yield Act (USA) was passed in 1960 which promoted sustained management of all renewable forest resources, including the non-wood ones. Another catalyst for interest in forests as non-wood resources was the 1992 Convention on Biological Diversity. These non-wood resources have been treated under different names e.g. non-wood goods and services (NWGS), non-wood benefits (Wibe 1994) that can all be regarded synonymous to non-timber forest resources (NTFR) which is the term used in the present project. The landscape can be thought of as a hierarchically organised system (Forman and Godron 1986). In order to understand the landscape, and to be able to predict changes using this, three linkages must be known. Each landscape element is linked to the: 1) encompassing element at the next higher level; 2) nearby elements at the same scale; and 3) component elements at the next lower level. Each level in the hierarchy represents a single scale, from fine grained to coarse grained (Forman 1995). The occurrence of resources and their distributional pattern in the landscape are to a large extent scale-dependent (Turner 1989). The same can be said about processes, although processes are usually aspects of biodiversity that are less easy to observe. With processes, the time dimension should also be included since many processes occur very slowly. In order to determine the existence of processes or NTFRs, indicators are sometimes used. Indicators work as observable substitutes for the object or process of interest, the existence for which they provide evidence. Due to the described hierarchical nature of the landscape, the scale-dependency of monitoring and mapping resources, and the necessity to use indicators, there is a need to combine different data sources, i.e. field data, mapped information and when feasible remote sensing data. Usually when remote sensing data is used, it must be combined with a field sample with known geographical position. The objective of the present literature review is to provide an overview of remote sensing related methods for monitoring NTFR. Our aim is not to produce a complete review of the topic, but rather to present a sample of studies that can be regarded as good representatives of what has been achieved and reported in the scientific literature. The focus is on published studies, research and operational monitoring where remote sensing has been used for monitoring of non-timber forest resources. The whole NTFR concept is considered, in the event that we find meaningful studies, but the focus falls primarily on biodiversity monitoring. The scales used in most studies are from stand (1 ha) up to landscape (100 km by 100 km) level, and using remote sensing data sources with image elements ranging from 1 to 200m