Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2022/2023

Det agrohydrologiska året 2022/2023 var både varmare och torrare än normalt i alla typområden utom i västra Östergötland och i Hälsingland. Augusti var varm och nederbördsrik i de östra och mellersta delarna (Östergötland, Västmanland och Uppland), och varm och torr i södra Sverige (Halland, Skåne, Blekinge och östra Småland) samt i Dalsland. Även oktober och november var varmare än normalt i hela landet, med temperaturer på mellan två och tre grader över det normala. December var däremot kallare än normalt, och i alla typområden utom M36 i Skåne, K32 i Blekinge och H29 i Småland kom nederbörden som snö, som därefter låg kvar i en till två veckor. Januari var varm och nederbördsrik, och nederbörden kom som regn i alla områden utom X2 i Hälsingland där det kom snö som därefter låg kvar till början av april. I C6 i Uppland varierade vintervädret mellan kalla dagar och perioder med både tö och regn. Detta ledde till att en stor del av höstrapsen behövde köras upp på våren, samt att stående vatten och isfläckar i höstvetet resulterade i stora döda fläckar på fälten. Inledningen på våren (mars och april) var kallare än normalt i alla typområden, medan maj i stället bjöd på högre temperaturer än normalt, framförallt i de mellersta och norra delarna (Dalsland, Östergötland, Västmanland och Hälsingland). Mars var även väldigt nederbördsrik i hela landet, medan april och maj var torrare än normalt, i synnerhet i södra Sverige (Halland, Skåne, Småland och Blekinge) och östra delen av landet (Östergötland, Mälardalen, Gotland och Hälsingland). Juni var mycket varmare än normalt i hela landet, och dessutom ovanligt torr i Skåne, Halland, Östergötland, Västmanland samt på Gotland. Den kalla starten på våren ledde till att tillväxten på grödorna inledningsvis var lite långsam, men tog fart i maj och juni när värmen kom.Årsavrinningen var mycket mindre än normalt i M42 i Skåne, N34 i Halland, H29 och F26 i Småland, O17 och O18 i Västergötland samt U8 i Västmanland, mycket större än normalt i M39 i Skåne, E21 i Östergötland samt X2 i Hälsingland och runt det normala i övriga områden. Avrinningen var låg eller mycket låg i juli och augusti i alla typområden utom X2 i Hälsingland där dagar med kraftig nederbörd ökade avrinningen tillfälligt. I typområde C6 i Uppland, E21 i Östergötland och X2 i Hälsingland uppmättes tillfälliga flödestoppar i augusti och september i samband med kraftig nederbörd. Avrinningen kom igång ordentligt i mitten av oktober i typområdena i Västergötland och i slutet av december i övriga typområden i södra och mellersta Sverige. I typområde X2 i Hälsingland varierade flödet under hela vintern, och det stora flödet uppmättes i stället i april, i samband med snösmältningen.Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. Även den totala transporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i M39 i Skåne, K31 i Blekinge, O14 i Dalsland, I28 på Gotland, alla tre typområden i Östergötland samt X2 i Hälsingland. För totalfosfor låg årsmedelhalterna under respektive långtidsmedelvärde i K32 i Blekinge, I28 på Gotland, F26 i västra Småland samt E21 i Östergötland, och över eller mycket över det normala i typområde M42 i Skåne, K31 i Blekinge, H29 i östra Småland samt X2 i Hälsingland. Den totala transporten av totalfosfor var större än respektive långtidsmedelvärde i typområde M39 i Skåne, K31 i Blekinge, E24 i Östergötland samt X2 i Hälsingland.I område F26 i Småland var fosforgödslingen något större 2022 jämfört med föregående år, och i O18 i Västergötland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I F26 berodde detta på större tillförsel av stallgödsel medan det i O18 berodde på större tillförsel av mineralgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren i alla typområden utom i C6 i Uppland, där all stallgödsling skedde på hösten. Andelen ekologiskt brukad mark var större än föregående år i typområde E21 i Östergötland och I28 på Gotland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året

Växtnäringsförluster från åkermark 2022/2023

Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet. Fälten ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2022 – juni 2023. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Perioden juli 2022 till juni 2023 var varmare än normalt i hela landet, i Skåne och Östergötland ungefär 1°C varmare än normalperioden 1991-2020. Under vintern 2022/2023 gick marktemperaturen aldrig under 0°C i Skåne och Östergötland medan i Västerbotten var marken frusen och täckt av ett tjockt snötäcke. Årsnederbörden och årsavrinningen var mindre än flerårsmedelvärdena i Skåne och Västerbotten medan Östergötland hade större årsnederbörd och årsavrinning än normalt. Höstvete har alltid varit en populär gröda på observationsfälten medan de tre nordligaste fälten alltid dominerats av vallodling.Årsmedelhalten av totalkväve var mycket högre än respektive långtidsmedelvärdet för fälten i Skåne (2M, 3M och 11M) medan resten av fälten låg nära eller under långtidsmedelvärdet. Årsmedelhalten av totalkväve i dräneringsvattnet för 2022/2023 varierade från 2,3 mg/l för fält 14AC till 37,0 mg/l för fält 3M. Årstransporten av totalkväve var över eller mycket över respektive fälts långtidsmedelvärde för de flesta av de sydligaste fälten och nära långtidsmedelvärdet eller mindre för resten av fälten. Årsmedelhalten av totalfosfor var nära långtidsmedelvärdet för alla fält utom 2M och 3M som hade högre värden. Fält 3M har även den högsta årsmedelhalten av totalfosfor (1,09 mg/l) av alla fält för 2022/2023 medan fält 12N och 21E har den lägsta halten (0,01 mg/l). Årstransporten av totalfosfor följde för de flesta fält årsavrinningen, med större årstransport från fält med stor årsavrinning och mindre årstransport då årsavrinningen var liten.Observationsfälten firade förra året 50 år. I den här rapporten beskrivs de två yngsta observationsfälten som trots att de är yngst, ändå har varit i gång i 34 år

Hypothetical interventions on emergency ambulance and prehospital acetylsalicylic acid administration in myocardial infarction patients presenting without chest pain

BACKGROUND: Myocardial infarction (MI) patients presenting without chest pain are a diagnostic challenge. They receive suboptimal prehospital management and have high mortality. To elucidate potential benefits of improved management, we analysed expected outcome among non-chest pain MI patients if hypothetically they (1) received emergency ambulances/acetylsalicylic acid (ASA) as often as observed for chest pain patients, and (2) all received emergency ambulance/ASA. METHODS: We sampled calls to emergency and non-emergency medical services for patients hospitalized with MI within 24 h and categorized calls as chest pain/non-chest pain. Outcomes were 30-day mortality and a 1-year combined outcome of re-infarction, heart failure admission, and mortality. Targeted minimum loss-based estimation was used for all statistical analyses. RESULTS: Among 5418 calls regarding MI patients, 24% (1309) were recorded with non-chest pain. In total, 90% (3689/4109) of chest pain and 40% (525/1309) of non-chest pain patients received an emergency ambulance, and 73% (2668/3632) and 37% (192/518) of chest pain and non-chest pain patients received prehospital ASA. Providing ambulances to all non-chest pain patients was not associated with improved survival. Prehospital administration of ASA to all emergency ambulance transports of non-chest pain MI patients was expected to reduce 30-day mortality by 5.3% (CI 95%: [1.7%;9%]) from 12.8% to 7.4%. No significant reduction was found for the 1-year combined outcome (2.6% CI 95% [− 2.9%;8.1%]). In comparison, the observed 30-day mortality was 3% among ambulance-transported chest pain MI patients. CONCLUSIONS: Our study found large differences in the prehospital management of MI patients with and without chest pain. Improved prehospital ASA administration to non-chest pain MI patients could possibly reduce 30-day mortality, but long-term effects appear limited. Non-chest pain MI patients are difficult to identify prehospital and possible unintended effects of ASA might outweigh the potential benefits of improving the prehospital management. Future research should investigate ways to improve the prehospital recognition of MI in the absence of chest pain. SUPPLEMENTARY INFORMATION: The online version contains supplementary material available at 10.1186/s12872-022-03000-1

Loppuviitteitä Bartleby -kirjallisiin alaviitteisiin

nonPeerReviewe

Kliseitä ja ilmestyksiä (Proust)

nonPeerReviewe