Screeningundersökning av pesticidförekomst inom Norra Östersjöns vattendistrikt 2007

Undersökningen visar att det förekommer en rad olika växtskyddsmedel i ytvatten som dränerar jordbruksdominerade avrinningsområden i Mälarregionen. Totalt påvisades 24 olika substanser, varav 19 ogräsmedel, 2 svampmedel och tre nedbrytningsprodukter. Två av dessa är prioriterade inom Ramdirektivet för vatten (atrazin och isoproturon), men det var endast enstaka fynd i låga halter. Vanligaste substanserna var ogräsmedlen MCPA, fluroxipyr och bentazon som förekom i 50-75 % av de undersökta proven. Högsta halten (1,4 mikrogram/l) uppmättes av ogräsmedlet cyanazin från Loviseholmsbäcken i Örebro län. Flest fynd gjordes inom Örebro län och minst antal fynd inom Stockholms län. Tre av ogräsmedlen som detekterades är inte länge godkända för användning i Sverige (atrazin, 2,4-D och terbutylazin). Tre ogräsmedel överskred, vid enstaka tillfällen, det av Kemikalieinspektionen framtagna riktvärdet för akvatisk miljö. Halterna av växtskyddsmedel som detekterades i denna undersökning var genomgående lägre är de som påträffas i områden som ingår i den nationella miljöövervakningen av pesticider. Likaså påvisades ett färre antal substanser. Användarstatistik visar också att intensiteten är lägre i denna region än i andra delar av Sverige. Detta gör att man, trots vissa begränsningar i underlaget, ändå kan dra den generella slutsatsen att belastningen av pesticider i ytvattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt totalt sett verkar vara lägre än i andra delar av landet med mera intensiv jordbruksproduktion. Enda undantaget var Loviseholmsbäcken (Örebro län) som hade både högre halter och fler substanser än övriga vattendrag som undersöktes, vilket kan tyda på en större användning av växtskyddsmedel eller bidrag från punktkällor i just detta avrinningsområde. Under de kommande åren kommer växtodlingen inom Mälardalsregionen sannolikt att intensifieras, bl.a. på grund av högre spannmålspriser, men också arealen att utökas som en följd av att trädeskravet försvinner. Detta leder troligen till en ökad användning av växtskyddsmedel och därmed ökad risk för spridning till vattenmiljön. En viktig slutsats är därför att det är angeläget att följa upp resultaten från årets undersökning inom en snar framti

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten 1985-2001

En databas innehållande analyser av bekämpningsmedel i yt-, grund- och dricksvatten i Sverige från åren 1985 till 2001 har sammanställts för att försöka skapa en överblick av hur situationen ser ut och hur den har förändrats över tiden. Totalt innehåller den data om 5352 st prover från samtliga län och 197 kommuner. Undersökningarna har utförts av kommuner, länsstyrelser, vattenvårdsförbund, Livsmedelsverket, SLU samt ytterligare några aktörer. Den använda mängden bekämpningsmedel har minskat i Sverige sedan mitten av 80-talet för att de senaste åren öka något igen. Tittar man på hektardoserna, dvs hur många hektar den försålda mängden räcker till, blir uppgången tydligare. Ökningen anses hänga samman med EU-inträdet 1995. Pesticider återfanns i 39 % av proverna tagna i grundvatten. Totalt har 54 olika ämnen hittats i grundvatten minst en gång. De vanligaste substanserna var 2,6-diklorbensamid (BAM, nedbrytningsprodukt till diklobenil), atrazin, bentazon och desetylatrazin (nedbrytningsprodukt till atrazin). Av dessa är alla utom bentazon rester av ett sedan drygt tio år avregistrerat totalbekämpningsmedel, Totex Strö. Flest antal fynd gjordes i Skåne län, där också flest provtagningar är utförda. 49 olika substanser har någon gång hittats i halter över 0,1 μg/l, vilket är Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvattnets tjänlighet vid fynd av bekämpningsmedel. Av proverna från ytvatten har det återfunnits bekämpningsmedel i 44 %. De vanligaste substanserna var MCPA, bentazon, diklorprop och mekoprop. Totalt har 51 olika substanser hittats vid minst ett tillfälle. Fynden jämfördes med gränsvärden framtagna i Nederländerna och Norge till skydd för vattenlevande organismer, och för flera av ämnena överskreds dessa gränsvärden varvid risk för skador i den akvatiska miljön föreligger. Flest antal överskridanden hade MCPA. I dricksvatten har bekämpningsmedel återfunnits i 26 % av de undersökta proverna. Vanligaste ämnena som hittas är desamma som i grundvatten, dvs BAM, atrazin, desetylatrazin och bentazon. Totalt 18 substanser har hittats i dricksvatten i halter över Livsmedelsverkets gräns vid ett eller flera tillfällen. Totalt har det återfunnits 80 olika ämnen vid ett eller flera tillfällen i 2029 st (38 %) av de undersökta vattenproverna. Antal prover med fynd ökar något de senaste åren, vilket främst hänger samman med att detektionsgränserna för de flesta substanser har sänkts. Den procentuella andelen av fynd i halter omkring 0,1 μg/l har varit konstant medan de högre halterna över 0,5 μg/l verkar minska under senare år, framför allt i ytvatten. Detsamma gäller för totalhalten av pesticider i enskilda prov över 0,5 μg/l. För åtta vanligt förekommande substanser i grundvatten har antal fynd i halter över 0,1 μg/l sjunkit, med undantag för den allra vanligaste - BAM - där ingen minskning av fyndfrekvensen kan skönjas. För just denna substans har dock antalet analyser ökat kraftigt de senaste åren. Också i ytvatten har antalet fynd i halter över 0,1 μg/l sjunkit över tiden för de åtta vanligast förekommande substanserna. Undantaget här är glyfosat som ej analyserades före 1997 varför det är svårt att uttala sig om några trender för just glyfosat. I dricksvatten minskade fyndfrekvensen för fyra av de vanligaste substanserna i halter över 0,1 μg/l, medan BAM ligger konstant. Även här har antal analyser av BAM ökat kraftigt över tiden

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2006

Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser. Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober. • I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast några få procent, vilket innebär att halterna oftast låg under denna nivå. Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som återfanns över 0,1 μg/l i alla fyra områdena. • Den högsta uppmätta halten i ytvatten från typområdena detekterades i ett prov taget i Östergötland i början av september. Den sammanlagda koncentrationen bekämpningsmedel var då 22 μg/l. Två av substanserna som bidrog mest till den höga koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föll 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte ämnena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäcken. I övriga typområden låg den sammanlagda halten generellt lägre än 2 μg/l under hela säsongen. • De vanligast förekommande substanserna i typområdena är de samma som tidigare år. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de från åarna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna från typområdena är herbicider som används i stor omfattning både inom typområdena och i landet som helhet. • Utvecklingen i Skåne sedan början av 90-talet visar att koncentrationen av växtskyddsmedel ligger kvar på samma relativt låga nivå som de senaste åren, vilket är en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mätningarna började 1990. • Enstaka spår av bekämpningsmedel påträffades i grundvattnet i typområdena. Flest substanser detekterades i Skåneområdet, 13 stycken. Sex av dessa kommer från preparat som är förbjudna att använda sedan flera år, substanserna har även hittats tidigare år. Inte i något av proven överskred halten 0,1 μg/l (gränsvärdet för dricksvatten). • I de två skånska åarna återfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 2,3 μg/l (bentazon). Tre gånger var det någon substans som överskred sitt riktvärde i åarna, vilket är färre än föregående år. • I sedimentprover som togs från bäckar och åar i september återfanns spår av sju bekämpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å, där sju av substanserna detekterades. Glyfosat påträffades i fem av provlokalerna, och var därmed den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och används bl.a. under sommaren för att bryta trädan. • Regnvattenproverna från en lokal i Skåne innehöll mellan 14 och 31 substanser, totalt återfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer över 0,1 μg/l. Vid ett tillfälle uppmättes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda på en viss inverkan från spridning i närområdet. Depositionen för de fyra månader som provtagningen pågick var 1630 mg/ha, vilket är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte används i Sverige påträffades, vilket visar att en långväga transport av bekämpningsmedel förekommer. • Alla typområden hade en uttransport av bekämpningsmedel på under 1,5 kg för provtagningsperioden. Den procentuella förlusten (transporterad mängd i förhållande till använda mängder på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %. • I ytvatten påträffades 14 substanser någon gång under 2006 över sitt riktvärde, det är färre än föregående år. Flest fynd över riktvärdet gjordes av metazaklor. År 2006 var första året som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påträffades i koncentrationer över sina respektive riktvärden. Det tyder på att halterna nu klingar av efter att substansen förbjöds år 2003. • Flödesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under hösten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det förekom variationer på upp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på 0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flödesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktvärde på 0,3 μg/l och detta värde både underskreds och överskreds under veckan

Spatial variation in herbicide leaching from a marine clay soil via subsurface drains

BACKGROUND: Subsurface transport via tile drains can significantly contribute to pesticide contamination of surface waters. The spatial variation in subsurface leaching of normally applied herbicides was examined together with phosphorus losses in 24 experimental plots with water sampled flow-proportionally. The study site was a flat, tile-drained area with 60% marine clay in the topsoil in southeast Sweden. The objectives were to quantify the leaching of frequently used herbicides from a tile drained cracking clay soil and to evaluate the variation in leaching within the experimental area and relate this to topsoil management practices (tillagemethod and structure liming). RESULTS: In summer 2009, 0.14, 0.22 and 1.62%, respectively, of simultaneously applied amounts of MCPA, fluroxypyr and clopyralid were leached by heavy rain five days after spraying. In summer 2011, on average 0.70% of applied bentazone was leached by short bursts of intensive rain 12 days after application. Peak flow concentrations for 50% of the treated area for MCPA and 33% for bentazone exceeded the Swedish no-effect guideline values for aquatic ecosystems. Approximately 0.08% of the glyphosate applied was leached in dissolved form in the winters of 2008/2009 and 2010/2011. Based on measurements of glyphosate in particulate form, total glyphosate losseswere twice as high (0.16%) in the second winter. The spatial inter-plot variation was large (72–115%) for all five herbicides studied, despite small variations (25%) in water discharge. CONCLUSIONS: The study shows the importance of local scale soil transport properties for herbicide leaching in cracking clay soils

Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004

Rapporten redovisar resultaten från 2004 års miljöövervakning av bekämpningsmedel. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne samt i två åar i Skåne. Från de fyra typområdena insamlades även vattenprover från ytligt grundvatten och från ett skogsområde i Skåne har nederbörd samlat in för analyser av bekämpningsmedelsrester. All provtagning skedde inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Varje vattenprov har analyserats på 74-85 enskilda substanser och varje sedimentprov har analyserats på 52 enskilda substanser. Totalt har 99 substanser analyserats varav 14 bi- och nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 61 substanser registrerade för försäljning under 2004. Dessa utgjorde 83% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-, insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår även de tio växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 13.470 enskilda mätningar genomförts. Nederbörden under säsongen 2004 låg nära den normala för Skåne, Halland och Östergötland. Området i Västergötland hade en nederbördsrik försommar men låg i övrigt också nära den normala nederbörden. Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. • I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 41 aktiva substanser och 5 nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen, vilket är något fler än år 2003. Alla prover innehöll minst fyra substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans (isoproturon) var 5,0 μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i bäckarna varierade mellan 0,02 och 5,8 μg/l. • I de två skånska åarna återfanns 30 aktiva substanser och 3 nedbrytningsprodukter. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 7,0 μg/l (metamitron). I åarna hittades 8-27 substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån. Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt också en bredare användning av olika bekämpningsmedel. • De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och glyfosat. Bentazon påvisades i 106 av 107 ytvattenprover och glyfosat i 93 av 107 prover. • Under 2004 överskred tretton bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska riktvärden för ytvatten som Kemikalieinspektionen tagit fram för att skydda akvatisk miljö. Tidigare två år (2002 och 2003) var det fjorton respektive nio substanser som påträffades i halter över riktvärdet. Isoproturon var den substans som överskred riktvärdet flest gånger och i flertalet av de undersökta vattendragen. • Inga bekämpningsmedel påträffades i grundvattenprover från Östergötland och Halland. I Västergötland påvisades två substanser i grundvatten från en lokal vid provtagning i november. Högst halt uppmättes av ogräsmedlet kvinmerak (0,32 μg/l). I Skåne återfanns flera substanser i grundvattenprov från den ena lokalen i augusti och november, de flesta som spårvärden. Bland annat påträffades låga halter av de sedan länge förbjudna substanserna atrazin och lindan. I vatten från den andra grundvattenlokalen i Skåne återfanns rester av bekämpningsmedel i ett prov från det grunda röret i november, med högst halt av glyfosat (0,18 μg/l) och metamitron (0,1 μg/l). • I sedimentprover som togs från bäckar och åar i början av september återfanns spår av 12 bekämpningsmedel samt en nedbrytningsprodukt, med högst halt och flest fynd av glyfosat. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och används bl.a. under sommaren för att bryta träda. • I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns totalt 31 bekämpningsmedel och 3 bi- och nedbrytningsprodukter. För nio av bekämpningsmedlen har användningen upphört i Sverige men åtta av dem används fortfarande på kontinenten (bl.a. 2,4-D, atrazin och terbutylazin). Högst halt uppmättes av svampmedlet fenpropimorf (0,08 μg/l). Överlag förekom flest substanser och högst halter i regnvatten under maj och i början av juni. • Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,05% och 0,20%. För enskilda substanser varierade transportförlusten mellan noll och 0,67%. Högst transportförlust beräknades för kvinmerak, rimsulfuron och bentazon. Höga procentuella förluster kan antingen bero på att substansen är läckagebenägen i sig eller på att det förekommit någon form av punktutsläpp av just den substansen i området. Låga procentförluster å andra sidan tyder på att substansen har låg läckagebenägenhet (men påverkas också av hur omfattande användning substansen har i området). • Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2004 låg medelhalten på samma, förhållandevis låga, nivå som under de senaste åren