«We have wondered about pinecones many times before»

Bacheloroppgave i barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Innlandet, 2018.Norsk: Dette er en bachelor ved Høgskolen Innlandet, avdeling Hamar, Luna, våren 2018. Hovedfokuset for dette studiet har vært barns utvikling, lek og læring. I denne oppgaven er det tatt utgangspunkt i hvilken rolle de ansatte spiller for barns opplevelse av natur og problemstillingen er: Hvor bevisst de ansatte er på deres valg når det gjelder deres rolle for barns opplevelse av natur og klarer de å gjennomføre valgene ute i naturen. Funnene i oppgaven er belyst ved hjelp av kvalitativ studie med tre ansatte i barnehagen, hvor intervju og observasjon ble brukt for å innhente empiri. Barnehagen som deltok i studien har ikke natur og nærmiljø som et eget satsningsområde, men de bruker naturen og naturlekeplassen aktivt ved turer og utforsking. Valg av barnehage ble gjort for å se hvordan ansatte i en barnehage uten et spesielt naturfokus legger til rette/ ikke legger til rette for gode naturopplevelser for barn og for å se hvor bevisst de ansatte egentlig er på valgene de tar for barns opplevelse og om de gjennomfører valgene når de er ute i naturen. De ansatte hadde et ønske om å være bevisst på hvilken rolle de spiller for barns opplevelse av natur, være tilstedeværende voksne, anerkjennende voksne og å bruke god tid på utflukter for barns opplevelse, men det er ikke alltid de greier å gjennomføre det, selv om det er et uttalt ønske eller en plan. Ønskene kan synes å være større enn den faktiske gjennomføringsevnen i situasjoner som oppstår når de er ute på turer eller på naturlekeplassen.English: The bachelor thesis is the culmination of a three year study at Inland Norway University of Applied Science to qualify as an Early Childhood Education and Care teacher. The main focus of this study has been children’s development, play and learning in an outdoors environment. The thesis has focused especially on the role of the pedagogical staff in children’s experience of nature. The pedagogical staff have a notion of their role and the part they want to play in children’s nature experience, but is there a link between the wish and the reality? A qualitative study of three pedagogical staff members performed by two sets of interviews and observations provided the data presented in this thesis. The interviews and observations were performed in a children’s education and care facility that has no special focus of interest. The choice of facility was done to be sure that the data was not confused by an overriding nature focus. The facility use nature as a resource in their daily life and are normally on field trips at least two days a week. The pedagogical staff had a desire to be conscious of the role they play in enhancing children’s experience of nature. They wanted to be present, appreciative and aware of the children’s needs and marvel of nature. The intent and the reality did not always match despite a pronounced wish and plan

Joining Chain–Expressing and–Nonexpressing B Cell Populations in the Mouse

The diphtheria toxin A chain (DTA) was gene targeted into the Joining chain (J chain) locus to create a mouse strain selecting against J chain–expressing cells, JDTA mice. Serum immunoglobulin (Ig)M and serum IgG were reduced six to eightfold, while serum IgA was elevated 14-fold in these mice. JDTA mice were immune competent although the serum Ig response compared with wild-type mice was reduced sixfold at day 14 but only fourfold at day 45 after immunization. Exchanging the DTA gene with a cDNA for c-myc resulted in mice with a distinct phenotype with increased Ig production and enhanced humoral immune responses. Analysis of single B cells stimulated by lipopolysaccharide in vitro using reverse transcription–polymerase chain reaction showed that J chain–nonexpressing B cells could be detected that had a secretory phenotype as determined by an abundance of transcript for secretory IgM. Finally, limiting dilution analysis of peripheral B cells showed that J chain expression was a clonal property already established in naive, peripheral B lymphocytes

«Vi har undret oss over kongler mange ganger før»

Norsk: Dette er en bachelor ved Høgskolen Innlandet, avdeling Hamar, Luna, våren 2018. Hovedfokuset for dette studiet har vært barns utvikling, lek og læring. I denne oppgaven er det tatt utgangspunkt i hvilken rolle de ansatte spiller for barns opplevelse av natur og problemstillingen er: Hvor bevisst de ansatte er på deres valg når det gjelder deres rolle for barns opplevelse av natur og klarer de å gjennomføre valgene ute i naturen. Funnene i oppgaven er belyst ved hjelp av kvalitativ studie med tre ansatte i barnehagen, hvor intervju og observasjon ble brukt for å innhente empiri. Barnehagen som deltok i studien har ikke natur og nærmiljø som et eget satsningsområde, men de bruker naturen og naturlekeplassen aktivt ved turer og utforsking. Valg av barnehage ble gjort for å se hvordan ansatte i en barnehage uten et spesielt naturfokus legger til rette/ ikke legger til rette for gode naturopplevelser for barn og for å se hvor bevisst de ansatte egentlig er på valgene de tar for barns opplevelse og om de gjennomfører valgene når de er ute i naturen. De ansatte hadde et ønske om å være bevisst på hvilken rolle de spiller for barns opplevelse av natur, være tilstedeværende voksne, anerkjennende voksne og å bruke god tid på utflukter for barns opplevelse, men det er ikke alltid de greier å gjennomføre det, selv om det er et uttalt ønske eller en plan. Ønskene kan synes å være større enn den faktiske gjennomføringsevnen i situasjoner som oppstår når de er ute på turer eller på naturlekeplassen

Patientens upplevelse av att leva med trycksår : En litteraturstudie

Bakgrund: Trycksår är ett stort omvårdnadsproblem inom hälso- och sjukvården och anses som en vårdskada. Det är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara ett resultat av en inadekvat vård eller att patienten lider av en bakomliggande sjukdom. Riskfaktorer är inaktivitet, sängliggande eller dålig nutrition. Trycksåret klassificeras utifrån fyra olika kategorier. Forskning och statistik fokuserar på trycksårets behandling och hur många som är beträffande, däremot finns det väldigt lite forskning av patientens upplevelse av att leva med trycksår. Det är därav viktigt att beskriva hur patienter upplever att leva med trycksår i syfte att få en djupare förståelse för patientens situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med trycksår. Metod: Metoden var en litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på sex vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativa data som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Från analysen framgick tre kategorier vilka är att leva med fysiska begränsningar, att leva med sociala begränsningar och att leva med psykiska begränsningar vilket sammanfattas i ett övergripande tema att leva med ett förändrat liv som speglar patienternas upplevelser av att leva med trycksår. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever en konstant smärta i vardagen och därför behöver dessa patienter adekvat smärtlindring både i vardagen men också i samband med behandling. Det är viktigt att sjuksköterskan efterfråga patientens egen upplevelse för att få en ökad förståelse kring patientens egen situation och utformar omvårdnaden som i så stor utsträckning som möjligt möter patientens behov

Patientens upplevelse av att leva med trycksår : En litteraturstudie

Bakgrund: Trycksår är ett stort omvårdnadsproblem inom hälso- och sjukvården och anses som en vårdskada. Det är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara ett resultat av en inadekvat vård eller att patienten lider av en bakomliggande sjukdom. Riskfaktorer är inaktivitet, sängliggande eller dålig nutrition. Trycksåret klassificeras utifrån fyra olika kategorier. Forskning och statistik fokuserar på trycksårets behandling och hur många som är beträffande, däremot finns det väldigt lite forskning av patientens upplevelse av att leva med trycksår. Det är därav viktigt att beskriva hur patienter upplever att leva med trycksår i syfte att få en djupare förståelse för patientens situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med trycksår. Metod: Metoden var en litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på sex vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativa data som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Från analysen framgick tre kategorier vilka är att leva med fysiska begränsningar, att leva med sociala begränsningar och att leva med psykiska begränsningar vilket sammanfattas i ett övergripande tema att leva med ett förändrat liv som speglar patienternas upplevelser av att leva med trycksår. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever en konstant smärta i vardagen och därför behöver dessa patienter adekvat smärtlindring både i vardagen men också i samband med behandling. Det är viktigt att sjuksköterskan efterfråga patientens egen upplevelse för att få en ökad förståelse kring patientens egen situation och utformar omvårdnaden som i så stor utsträckning som möjligt möter patientens behov