Images of Future Transport in Europe - A study on sustainable mobility : (Policyscenarier för hållbar rörlighet på europanivå)

The POSSUM project - Policy Scenarios for Sustainable Mobility - is a study funded by the European Commission under the Transport RTD Programme of the 4th Framework Programme. The main task of the POSSUM consortium1 is to construct scenarios for achieving the objectives of sustainable mobility and to assist the Commission in future decisions about the Common Transport Policy (CTP) and the development of the Trans-European Networks (TEN). Thus, based on the EU CTP2 the POSSUM project focuses on the objectives of economic efficiency, regional development and environmental protection. A major element in the concept of sustainable development is preserving the environment and its capability to deliver ecological services to man. Thus sustainability in the POSSUM work has a focus on environmental protection. The end result of the POSSUM project will be a set of scenarios that meet the targets of regional development, efficiency and environmental protection. In this way, European transport policies will be assessed for the first time as to their consistency and feasibility by means of a qualitative scenario approach based on backcasting. This paper depicts Images of the future, that fulfil targets assumed to be in line with CTP.3 The Next step in the work process is to develop scenario paths and policy instruments. This deals with the changes required to reach the different images of the future, and what policy instruments can be utilised to direct the development towards sustainability

Bärkraftig transportframtid - ett svenskt perspektiv

Fördraget är en sammanfattning av rapporten "Färder i framtiden - Transporter i ett bärkraftigt samhälle". Hur kan ett bärkraftigt transportsystem för Sverigese ut? Studien har angripit denna fråga genom att formulera en framtidsbild (med varianter) av transport i ett framtida samhälle som uppfyller krav som ställs av "sustainable development". Tidsperspektivet är 40 - 50 år, cirka år 2040.växhuseffekten har antagits innebära att koldioxidutsläppen från fossila bränslen, räknat per capita, måste reduceras med mellan 80 - 100%. Detta leder till att transportsektorns energibehov behöver minskas till hälften respektive en tredjedel. I alternativet där transportsektorn drivs med en tredjedel av dagens energianvändning antages enbart förnybara energislag användas. Ny transportteknik analyseras och den kan väsentligt reducera energianvändningen per personkilometer respektive godskilometer. Därför analyseras även drivkrafterna bakom transporternas utveckling. Ett strategiskt val identifieras: Mycket av dagens resande utgöres av strukturellt tvungna resor (till och från arbete, för inköp, service etc). Dessa kan rduceras avsevärt genom samhällsplaneringsåtgärder och användande av IT. Sker detta kan ett ökat utrymme för önskat resande skapas, dvs olika former av fritidsresande

Självförstärkande processer i transportsystemet

I samhällsdebatten och en del forskningsrapporter hävdas att det finns självförstärkande processer i transportsystemet med negativa konsekvenser för bl a miljön. Ett exempel som lyfts fram är privatbilismens utbredning i storstadsområdena, som växelverkat med glesare boendemönster och ett alltmer utbyggt vägnät i en uppåtgående spiral, i många fall med svåra trängselproblem och sämre luft som följd. I denna pilotstudie, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, används en systemteoretisk begreppsapparat för att analysera 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet, varav två mer på djupet. De djupare analyserna avser 1) bilismens tillväxt i konkurrens med busstrafiken och 2) introduktionen och tillväxten av nya drivmedel. Preliminära slutsatser av generell karaktär är: • Oförmågan hos ett sociotekniskt system att hantera växande negativa konsekvenser kan analyseras i termer av externa effekter eller sociala dilemman. Externa effekter innebär att aktörer utanför systemet påverkas, som när biltrafiken på en gata stör nattsömnen för de boende i området. I ett socialt dilemma har de inblandade svårt att välja det som är bäst för kollektivet, därför att man inte litar på att de andra kommer att göra det. Problemen kan i båda fallen kräva politiska beslut. • Några centrala aspekter på problemet att vända eller bromsa en ond spiral, d.v.s. en självförstärkande process med negativa effekter, är om det finns höga trösklar mot en annan utvecklingsriktning, om timingen är mycket viktig (möjlighetsfönster), om systemet är symmetriskt i den meningen att det finns självförstärkande mekanismer även i en annan utvecklingsriktning. Det är också betydelsefullt om systemet är länkat eller inbäddat i andra system, vilket kan ge en stark inlåsningseffekt. Några slutsatser baserade på de två exempel som analyserats på djupet är: • För nya drivmedel har det funnits en mycket hög tröskel i c:a hundra år, d.v.s. under den tid som oljan dominerat i transportsektorn. Ett stigande bensinpris kan sänka tröskeln, liksom statliga satsningar på forskning och utveckling och nischmarknader för t.ex. miljöbilar. • När bilismen ökar på busstrafikens bekostnad, är detta en process med självförstärkande inslag. Den motsatta riktningen, d.v.s. ökande busstrafik, är däremot inte en självförstärkande process. Det råder brist på symmetri. Om det ses som viktigt att öka bussarnas marknadsandel, räcker det därför inte att bara försöka initiera en process i den riktningen. Incitamenten för pendlarna behöver ändras permanent till busstrafikens fördel. • Timingen är viktig för beslutet att stödja kollektivtrafiken. Om bilismen dominerar stort, är det svårt för kollektivtrafiken att ta marknadsandelar. Detta beror bl a på att bilismen för med sig ett mer utspritt boende i en glesare struktur som är svår att betjäna för kollektivtrafiken.

Självförstärkande processer i transportsystemet

I samhällsdebatten och en del forskningsrapporter hävdas att det finns självförstärkande processer i transportsystemet med negativa konsekvenser för bl a miljön. Ett exempel som lyfts fram är privatbilismens utbredning i storstadsområdena, som växelverkat med glesare boendemönster och ett alltmer utbyggt vägnät i en uppåtgående spiral, i många fall med svåra trängselproblem och sämre luft som följd. I denna pilotstudie, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, används en systemteoretisk begreppsapparat för att analysera 10 exempel på självförstärkande processer i transportsystemet, varav två mer på djupet. De djupare analyserna avser 1) bilismens tillväxt i konkurrens med busstrafiken och 2) introduktionen och tillväxten av nya drivmedel. Preliminära slutsatser av generell karaktär är: • Oförmågan hos ett sociotekniskt system att hantera växande negativa konsekvenser kan analyseras i termer av externa effekter eller sociala dilemman. Externa effekter innebär att aktörer utanför systemet påverkas, som när biltrafiken på en gata stör nattsömnen för de boende i området. I ett socialt dilemma har de inblandade svårt att välja det som är bäst för kollektivet, därför att man inte litar på att de andra kommer att göra det. Problemen kan i båda fallen kräva politiska beslut. • Några centrala aspekter på problemet att vända eller bromsa en ond spiral, d.v.s. en självförstärkande process med negativa effekter, är om det finns höga trösklar mot en annan utvecklingsriktning, om timingen är mycket viktig (möjlighetsfönster), om systemet är symmetriskt i den meningen att det finns självförstärkande mekanismer även i en annan utvecklingsriktning. Det är också betydelsefullt om systemet är länkat eller inbäddat i andra system, vilket kan ge en stark inlåsningseffekt. Några slutsatser baserade på de två exempel som analyserats på djupet är: • För nya drivmedel har det funnits en mycket hög tröskel i c:a hundra år, d.v.s. under den tid som oljan dominerat i transportsektorn. Ett stigande bensinpris kan sänka tröskeln, liksom statliga satsningar på forskning och utveckling och nischmarknader för t.ex. miljöbilar. • När bilismen ökar på busstrafikens bekostnad, är detta en process med självförstärkande inslag. Den motsatta riktningen, d.v.s. ökande busstrafik, är däremot inte en självförstärkande process. Det råder brist på symmetri. Om det ses som viktigt att öka bussarnas marknadsandel, räcker det därför inte att bara försöka initiera en process i den riktningen. Incitamenten för pendlarna behöver ändras permanent till busstrafikens fördel. • Timingen är viktig för beslutet att stödja kollektivtrafiken. Om bilismen dominerar stort, är det svårt för kollektivtrafiken att ta marknadsandelar. Detta beror bl a på att bilismen för med sig ett mer utspritt boende i en glesare struktur som är svår att betjäna för kollektivtrafiken.

Using scenarios : a proposal for long-term work on environmental quality objectives

QC 2011051

Using scenarios : a proposal for long-term work on environmental quality objectives

QC 2011051