Suguhormoonide östradiooli ja progesterooni koespetsiifiline roll inimese endomeetriumis ja rinnanäärmes

Artiklis on antud ülevaade östradiooli (E2) ja progesteroon (P4) olulisusest inimese endomeetriumis ja rinnanäärmes ning kirjeldatud nende hormoonide varjupoolt seoses viljatuse ja rinnavähiga. On oluline mõista, et samadel hormoonidel võib erinevates kudedes olla erinev või lausa vastupidine efekt. Vaatamata laialdastele uuringutele on paljud küsimused seoses suguhormoonide regulatsiooniga seni veel vastamata. Rinnavähk ja sellega seonduv on tänapäeval üks enim uuritud valdkondi, kuid see on naiste seas siiani enim elusid nõudnud vähitüüp. Üha rohkem paare vajab kunstliku viljastamise protseduuride (IVF) kliinikute abi lapse saamisel ning jätkuvalt otsitakse võimalusi, kuidas ravi tulemuslikkust parandada ja võimalikke kõrvalmõjusid vähendada. Autorid tahaksid rõhutada kogu genoomi sekveneerimismeetodite olulisust, sest need meetodid võimaldavad uurida korraga kogu inimese genoomi. Vastav info võimaldab tulevikus muu hulgas ennustada, kuidas üks või teine ravim või preparaat konkreetsele inimesele mõjub. Eesti Arst 2012; 91(4):182-18

Riikliku õppekava üldosas sätestatud pädevuste ja 2002. – 2004. aasta gümnaasiumi riigieksamitulemuste vahelised seosed

Käesoleva uuringu lähtepunktiks oli küsimus: kas ja kuivõrd gümnaasiumi lõpetajad - eksaminandid riigieksamitel - on omandanud gümnaasiumi riikliku õppekava üldosas sätestatud üldise iseloomuga pädevused, st pädevused, mis ei ole spetsiifiliselt seotud ühegi konkreetse ainega. Eeldatakse, et riigieksamitööde ülesannete ja õpilaste eksamitulemuste põhjal on võimalik teha järeldusi selle kohta, kuidas eksaminand oskab: 1. informatsiooni esitada ja oma lahenduskäiku põhjendada; 2. andmeid töödelda, sh teha nõutavaid arvutusi, koostada graafikuid, hinnata saadud tulemusi; 3. mõista jooniseid, diagramme, skeeme, kaarte; 4. mõista eri liiki tekste, sh meediatekste ja tööjuhiseid; 5. teha ja esitada järeldusi ning põhjendada oma seisukohti; 6. tuua eksamiülesannetega seotud näiteid igapäevaelust

Kasettirakenteiden mitoitusmenetelmien kehittäminen

Tässä diplomityössä selvitetään kasettien käyttömahdollisuuksia kaksiaukkoisena kattorakenteena Pohjois- ja Etelä- Euroopassa. Kasetteja on yleisesti käytetty 1-aukkoisena seinä ja kattorakenteena. Kaksiaukkoisen kasettirakenteen taipumat ovat pienemmät, kun vastaavan yksi aukkoisen rakenteen. Kasettien tapauksissa kasvaa myös rakenteiden kestävyys, koska jatkuvan kattorakenteen tapauksessa on leveämpi laippa puristuksessa. Jatkuvan kasettirakenteen kriittisempiä kohtia ovat tukikestävyys ja tukikestävyyden sekä momentin yhteisvaikutus. Tässä työssä on tutkittu jatkuvien kasettirakenteiden tukikestävyyden ja momentin yhteisvaikutusta sekä leikkauskestävyyden ja momentin yhteisvaikutusta. Momentin ja leikkausvoiman yhteisvaikutus tulee kysymykseen silloin kun kasetti on paikallisesti tuettu tukipalalla. Tässä työssä on tutkittu kasettirakenteita teoreettisesti prEN 1993-1-3 :2004 mukaisesti sekä kokeellisesti. Tutkittiin myös pitkittäisen uumajäykisteiden vaikutusta kokonaiskapasiteettiin. Koe on suunniteltu perustuen laskelmista saatuihin tuloksiin. Koe suoritettiin Häme Ohutlevykeskuksessa

Prehod iz študija v zaposlitev

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat. Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet. Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse. Vi vill bli uppskattade oavsett vad vi gör och vi vill känna meningsfullhet. Genom en fokusgruppsintervju med åtta respondenter på Edfastgården i Robertsfors kommun förklaras empirin med olika begrepp och faktorer. Huvudresultatet visade bland annat att arbetsmiljö och inflytande är några av de viktigaste faktorerna när det gäller trivseln och den självupplevda stoltheten på deras arbetsplats. Sammanfattningsvis var intervjupersonerna väldigt måna om att nämna att de har ett bra och meningsfullt arbete som de känner stolthet över

Yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen : - på Edfastgården i Robertsfors kommun

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat. Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet. Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse. Vi vill bli uppskattade oavsett vad vi gör och vi vill känna meningsfullhet. Genom en fokusgruppsintervju med åtta respondenter på Edfastgården i Robertsfors kommun förklaras empirin med olika begrepp och faktorer. Huvudresultatet visade bland annat att arbetsmiljö och inflytande är några av de viktigaste faktorerna när det gäller trivseln och den självupplevda stoltheten på deras arbetsplats. Sammanfattningsvis var intervjupersonerna väldigt måna om att nämna att de har ett bra och meningsfullt arbete som de känner stolthet över