History of child welfare : A Present Political Concern

acceptedVersionNon peer reviewe

Germund Larsson. Förbrytelser och förvisningar: Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961

Review: Germund Larsson. Förbrytelser och förvisningar: Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961. Uppsala universitet (PhD diss), 2018, 296 pp.</p

Childcare for Sale : Mapping Private Institutions in Sweden 1900–1975

Private providers and commercial profit are features of today's Swedish welfare society, but the market was already an arena for the production, distribution, and consumption of such services by the early twentieth century. One of the private-sector institutions offering well-to-do parents residential care for their children during restricted periods was the Barnpensionat (children's boarding houses or child hotels). Since these institutions have not been previously studied, the extent and organization of such establishments are unknown. Through analyses of digitalized newspaper material, including advertisements, this article maps the existence and function of barnpensionat in Sweden during the period 1900–1975

Utvärdering av gemensam familjehemsorganisation

Det här är den första utvärderingen av Gemensam familjehemsorganisation (GFO) sedan organisationen gick in verkställighetsfas i juli 2019. Syftet med utvärderingen är att utvärdera GFO:s verksamhet fram till och med 2020 genom ett fokus på GFO som organisation, måluppfyllnad, samverkan med kommunerna samt kommunernas förutsättningar att ta ansvar för sin del av måluppfyllnaden. För utvärderingen har familjehem, jourhem samt medarbetare och chefer på GFO och i kommunerna intervjuats. Resultaten från intervjuerna presenteras utifrån GFO:s och kommunernas ansvarsområden; samverkan, rekrytering, kartläggning och matchning, utbildning och stöd. Resultaten synliggör både framgångar och utmaningar i verksamheten och visar att GFO uppfyller 4 av 7 verksamhets- och effektmål. Den avslutande diskussionen fokuserar på konkreta förslag att arbeta vidare med; att skapa tydlighet i verksamheten vad gäller gränsdragningar kring GFO:s uppdrag och kommunernas vardagliga stöd till familjehemmen, att tydliggöra kommunikationskedjor och kommunikativa roller samt att i högre grad acceptera och beakta kommunernas varierande förutsättningar i det fortsatta strategiska och långsiktiga arbetet.Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvårde

"Det handlar om att ha ryggen fri gentemot Skolverket" : En intervjustudie om några lärares uppfattningar av arbetet med stödinsatser på högstadiet och visionen om en likvärdig skola

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar av olika stödinsatser så som extra anpassningar och särskilt stöd ur ett inkluderingsperspektiv.\u2028För att kunna besvara syftet genomfördes tre fokusgruppssamtal med uppföljande intervjuer på tre olika högstadieskolor i en kommun i mellansverige. Analysen av resultatet gjordes sedan fenomenografiskt vilket innebär att jag lade märke till tendenser och mönster i samtalen som jag sedan kategoriserade under teman som kunde kopplas ihop med mina frågeställningar. De olika specialpedagogiska perspektiven som avgör synen på eleven ligger som bakgrund till mitt studieobjekt. Hur arbetar lärarna med olika stödinsatser och vad har detta för betydelse för hur man ser på en elev i behov av särskilt stöd? Sommaren 2014 kom Skolverket ut med nya riktlinjer för hur man bör arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. Jag anser det intressant att utforska hur lärarna uppfattar arbetet med stödinsatserna med hänsyn till de nya riktlinjerna. Inkludering och elever i behov av särskilt stöd är ett komplext område. Det råder olika uppfattningar om hur detta område ska angripas. Min studie visar att olika perspektiv står i motsättning till varandra. Det råder även tvivel bland lärarna om hur man ska arbeta med de olika stödinsatserna, även om Skolverket har kommit med nya riktlinjer för att underlätta arbetet. Lärarna i studien känner sig även ifrågasatta av Skolverket då de anser att de redan under en längre tid arbetat så som riktlinjerna föreskriver. En av studiens slutsatser är att mycket arbete återstår innan glappet mellan Skolverkets visioner och skolans verklighet kan närma sig varandra, men ett förändringsarbete pågår

Selling Anonymity: The Market for Secrecy Around Illegitimate Births

Giving birth out of wedlock was associated for centuries with shame, economic burden, and secrecy. Unmarried pregnant women could escape stigma by travelling away from home and purchasing a confinement elsewhere. They could hide there when the pregnancy started to show, give birth, have their children adopted or sent to foster care, and then return home. This article explores the social economy of this stigma by investigating the market for anonymous births in Sweden through newspaper advertisements addressing unmarried pregnant women during the period 1905-1935. It shows that unmarried pregnant women risked exploitation when entering this market, in which private midwives, private maternity homes and individuals offering accommodation and employment were all operating.Funding Agencies|Swedish Research councilSwedish Research CouncilEuropean Commission [2017-01769]</p

Fosterbarnsindustri eller människokärlek : Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925

Many Swedish children grew up in foster homes at the turn of the twentieth century. Contemporary medical professionals described foster care as an economic business: a foster child industry. The aim of this study is to analyze whether fostering could be seen as a market, which circumstances that gave rise to such market, and what happened to fostering in Stockholm when foster care was regulated in 1890–1925. Generation, gender and class are key concepts for this analysis. The study deals with approximately 400 children and 800 potential foster homes that were in contact with the Out-placement Bureau in Stockholm, run by the city’s Poor Relief Committee. Sources from the bureau is combined with material from Stockholm’s historical database. The thesis addresses questions on how and why children became foster children, what motivated people to be foster parents, how foster parents were selected and how the foster stay turned out from the child’s perspective. The placement of children could be done in various ways at this time in history. Previous research has mainly focused on state and philanthropic institutions which arranged formal foster homes. Individual persons who arranged informal foster homes for their children, have been less visible. It is concluded from this study that many children already lived in foster homes when the poor relief authorities got involved. It is argued that informal fostering was a form of child care used by single working class mothers. A reciprocal system, where children were placed within their mothers’ social network, was common. The Poor Relief was used to uphold this reciprocal system. This system limited the supply of children in need for fostering with strangers. At the same time there was a great demand for non-familiar foster children amongst potential foster parents outside Stockholm. Economic and demographic factors as well as norms, values and morals constituted and regulated the foster child market