Kravnivåer för energihushållning - Konsekvenser av skärpning av krav för energihushållning i revidering av byggregler

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har uppdragit åt Chalmers EnergiCentrum (CEC) att analysera konsekvenserna av en eventuell skärpning av kravnivåerna avseende energihushållning i avsnitt 9 om Energihushållning i Boverkets förslag till reviderade byggregler. Uppdraget skall belysa dessa frågor: • Hur energieffektivt byggs det idag uppdelat i småhus, flerbostadshus och lokaler? • Vad är tekniskt möjligt och vilka tekniska lösningar krävs det för att komma ner till en viss nivå i kWh/m2? • Hur påverkar en skärpning av kravnivåerna elbehovet? • Vilka samhällsekonomiska konsekvenser för en eventuell skärpning av kravnivåerna med sig? En sammanvägd analys skall göras av vilka krav på energihushållning som är rimliga att ställa vid nybyggnad utifrån tekniska och samhällsekonomiska aspekter, och om kraven bör formuleras olika för olika byggnadskategorier. I uppdraget ingår också en analys av i Ds 2005:51 föreslaget mål om energieffektivisering i bebyggelsen utifrån potentialbedömningen i Chalmers rapport Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen. Uppdraget har utförts under tiden från mitten av december 2005 till 2006-01-10. Uppdragets begränsade tid och omfattning innebär att de aktuella frågorna inte kunnat belysas i detalj, utan de behandlas mer översiktligt och baserat på den kunskap som finns tillgänglig

Design of Energy Efficient Buildings. Applied on HVAC Systems in Commercial Buildings

A methodology for planning and design of energy efficient buildings is presented and analysed. The starting point is the definition that energy efficiency is a question of minimizing the energy end-use within realistic economic frames and fully preserved function. The methodology is based on a systematic approach to the issue of energy efficiency. One element in this is the introduction of a number of energy related ratios, Energy Performance Ratios, that characterise the influence of building parts and the technical systems of the building on the energy end-use of the building as an entirety. These ratios are selected and formulated so that they facilitate a systematic strive towards high energy efficiency when applied in planning and design of buildings. One basic moment is to elucidate the energy interaction between different parts and systems of the building in order make it easier to avoid sub-optimised solutions. This is done by introducing an imaginary division of the building into, from an energy end-use point of view, characteristic system parts on different levels of interaction with other parts. The build up of the Energy Performance Ratios follows this division. Therewith the application of these ratios contributes to a comprehensive view when designing the building. Another basic moment is the setting of Energy Targets to aim at when building parts, technical systems and components are designed and rated. This is done by quantifying the Energy Performance Ratios. A substantial part of the work deals with the quantification of Energy Performance Ratios to realistic Energy Targets. This is done by a combination of analyses of existing monitored buildings and theoretical simulations and calculations. In the present work the methodology is applied primarily on design and rating of heating, ventilation and air-conditioning systems with a focus on commercial buildings. However, the methodology itself is not meant to be limited to these applications. The basic idea is that it should be applied on all the parts of the building that have an obvious influence on the energy end-use

Design of Energy Efficient Buildings. Applied on HVAC Systems in Commercial Buildings

A methodology for planning and design of energy efficient buildings is presented and analysed. The starting point is the definition that energy efficiency is a question of minimizing the energy end-use within realistic economic frames and fully preserved function. The methodology is based on a systematic approach to the issue of energy efficiency. One element in this is the introduction of a number of energy related ratios, Energy Performance Ratios, that characterise the influence of building parts and the technical systems of the building on the energy end-use of the building as an entirety. These ratios are selected and formulated so that they facilitate a systematic strive towards high energy efficiency when applied in planning and design of buildings. One basic moment is to elucidate the energy interaction between different parts and systems of the building in order make it easier to avoid sub-optimised solutions. This is done by introducing an imaginary division of the building into, from an energy end-use point of view, characteristic system parts on different levels of interaction with other parts. The build up of the Energy Performance Ratios follows this division. Therewith the application of these ratios contributes to a comprehensive view when designing the building. Another basic moment is the setting of Energy Targets to aim at when building parts, technical systems and components are designed and rated. This is done by quantifying the Energy Performance Ratios. A substantial part of the work deals with the quantification of Energy Performance Ratios to realistic Energy Targets. This is done by a combination of analyses of existing monitored buildings and theoretical simulations and calculations. In the present work the methodology is applied primarily on design and rating of heating, ventilation and air-conditioning systems with a focus on commercial buildings. However, the methodology itself is not meant to be limited to these applications. The basic idea is that it should be applied on all the parts of the building that have an obvious influence on the energy end-use

Individuell m\ue4tning och debitering i flerbostadshus – Kravspecifikation f\uf6r f\uf6rfr\ue5gningsunderlag

Individuell m\ue4tning och debitering (IMD) \ue4r en fr\ue5ga som kommer allt mer i fokus, fr\ue4mst som ett resultat av \uf6kade satsningar p\ue5 energieffektivisering.Flera bostadsf\uf6retag har p\ue5b\uf6rjat f\uf6rs\uf6k med, eller st\ue5r i begrepp att p\ue5b\uf6rja utbyggnad av system f\uf6r, IMD. Intresset f\uf6r \uf6ppna l\uf6sningar som skiljer p\ue5 m\ue4tare och sensorer, lokal insamling i l\ue4genhet eller trapphus, central insamlingsenhet och \uf6verg\ue5ngen till fastighetssystem mm \uf6kar. I denna rapport beskrivs en kravspecifikation f\uf6r s\ue5dana \uf6ppna l\uf6sningar vilken ska anv\ue4ndas som underlag till ett f\uf6rfr\ue5gningsunderlag

Individuell m\ue4tning och debitering i flerbostadshus - Underlag f\uf6r offentlig upphandling

Denna rapport redovisar resultat fr\ue5n en studie om Individuell m\ue4tning och debitering i flerbostadshus som genomf\uf6rts p\ue5 uppdrag av SABO. Rapporten ger f\uf6rslag p\ue5 kravspecifikation f\uf6r en kommande gemensam, offentlig upphandling av denna typ av tekniska l\uf6sningar och tj\ue4nster. Vidare redovisas en nul\ue4gesanalys samt en analys av vilka \uf6vriga tj\ue4nster ut\uf6ver m\ue4tning och debitering som ska fungera p\ue5 samma plattform. Individuell m\ue4tning och debitering (IMD) kommer allt mer i fokus, fr\ue4mst som ett resultat av \uf6kade satsningar p\ue5 energieffektivisering.Projektet har utvecklat underlag f\uf6r en systeml\uf6sning med tydliga gr\ue4nssnitt mellan de olika systemdelarna. D\ue4rmed kan samtliga delar konkurrensuts\ue4ttas, s\ue4rskilt denutrustning som finns i stora m\ue4ngder ute i husen. Detta i motsats till dagens situation d\ue4r l\ue5sningar till en enda leverant\uf6r \ue4r legio.Projektet har haft en styrgupp sammansatt av ett antal SABO-f\uf6retag samt representanter f\uf6r SABO och ink\uf6psf\uf6reningen HBV. Styrgruppen bed\uf6mer att IMDinf\uf6rs i ca 40.000 l\ue4genheter i enbart det egna best\ue5ndet inom n\ue5gra \ue5r. Detta inneb\ue4r att antalet l\ue4genheter med IMD i princip f\uf6rdubblas i Sverige

Energieffektivisering - m\uf6jligheter och hinder

Rapporten sammanst\ue4ller aktuell kunskap om Sveriges energianv\ue4ndning och energibalans samt prognoser f\uf6r Sveriges framtida energianv\ue4ndning inom de tre sektorerna transporter, byggnader och industri. Dessutom redovisas bed\uf6mningar av effektiviseringspotentialen f\uf6r respektive samh\ue4llssektor fram till \ue5r 2020.I rapporten diskuteras ocks\ue5 m\uf6jligheter och hinder f\uf6r genomf\uf6rande av energieffektiviserings\ue5tg\ue4rder och konsekvenserna av en l\ue5ngt driven energieffektivisering i Sverige