Varför specialist i Socialmedicin?

Varför jag valde Socialmedicin som läkarspecialitet hängde främst ihop med dess bild av hälsan som ett tillstånd med lika nära relation till faktorer utom biologin och sjukvården som inom. Det perspektivet är många gånger överflödigt för den vardagliga, högspecialiserade vården men nödvändigt för att förstå proportionerna, en väsentlig del av en läkares kompetens, i allt det som kan kallas för hälso- och sjukvård. Jag fann det utmanande som ett komplementärt sätt förbättra hälsan hos många långsiktigt.My reasons for deciding to become a specialist in Social Medicine was mainly because of its conception of health as a phenomenon related to structures outside what biology and the health-care sector encircle. This perspective can in the highly specialized care be omitted but since I apprehend that an important character of being a medical doctor is an ability to understand and utilize the proportions in the whole area of health and health-care I found it indispensable. A complex understanding of health is a prerequisite to support health among many with a long-term ambition

En studie av hemlösas sjukdomar

Artikeln beskriver vanliga sjukdomstillstånd bland de 949 patienter som behandlats vid en nyinrättad vårdcentral, Hållpunkten, för hemlösa i Stockholm. Drogmissbruk och hemlöshetens konsekvenser präglar sjukdomspanoramat bland patienterna, särskilt i jämförelse medsjukdomspanoramat vid Tierps vårdcentral. HIV och hepatit är vanliga, liksom sår med eller utan infektioner, ofta på fötterna. Tandhälsan är dålig. Förekomsten av psykisk sjukdom bland hemlösa underskattas sannolikt i detta material då en annan speciell verksamhet ansvarar för detta

Hälsa och livsvillkor bland hemlösa

I Stockholms län räknas omkring 6 000 personer som hemlösa vilket utgör knappt en halv procent av alla invånare. Folkhälsoenkät 2006 i Stockholms län besvarades av cirka 3 5 000 personer vilket borde innebära att ungefär 150 av dessa svar skulle ha kommit från hemlösa. Enheten för socialmedicin och hälsoekonomi vid Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa antog dock att de allra flesta i gruppen aldrig nåddes av enkäten eller gjorde som 15 000 andra i urvalet, lät den ligga obesvarad. Därför beslutades att hemlösa skulle ingå i det komplement till den ordinarie folkhälsorapporten som kom att få namnet ”Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län”. Metoden för denna undersökning var att med hjälp av en för gruppen modifierad version av den ordinarie folkhälsoenkäten hösten 2006 intervjua 155 av Stockholms hemlösa på härbärgen, boenden, socialkontor och vårdinrättningar

Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Social och ekonomisk utsatthet har ett tydligt samband med ohälsa och sjukdom. Artikeln presenterar huvudfynd ur en rapport från Stockholms läns landsting. Andelen sjuka bland personer som mottagit ekonomiskt bistånd var dubbelt så hög som i befolkningen i stort. Vårdkonsumtionen stod dock inte i paritet till graden av sjuklighet, utan var lägre än förväntat bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Andelen som av ekonomiska skäl avstått från att söka vård var flera gånger högre bland utsatta grupper jämfört med befolkningen i stort. I intervjuer beskrevs också erfarenheter av dåligt bemötande i vården. Hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och vård på lika villkor efter behov uppfylls inte. Hälsooch sjukvård bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper borde prioriteras Social and economic disadvantage is clearly linked to ill health and disease. This article presents main findings from a report from Stockholm county council. The proportion having a limiting longstanding illness was twice as high among recipients of social assistance as in the population as a whole. The consumption of health care lower than expected among socially and economically disadvantaged groups. However, the rate of abstaining from care for economic reasons was several times higher among disadvantaged groups compared to the general population. Interviews described experiences of not being respected in contacts with health care. The intentions of the Swedish health care act of equity in health and health care based on need are not fulfilled. Health services among socially and economically disadvantaged groups should be prioritised