Garantställning på grund av nära levnadsgemenskap - Konstruktion och utveckling i ett komparativt perspektiv

En förutsättning för straffrättsligt underlåtenhetsansvar är i både svensk och engelsk rätt i regel att den underlåtande befinner sig i garantställning i förhållande till den handlande eller brottsoffret. En omständighet som anses kunna grunda en sådan ställning är att de inblandade befinner sig i nära levnadsgemenskap i förhållande till varandra. Uppsatsens syfte är att utreda hur en garantställning p.g.a. nära levnadsgemenskap konstrueras i svensk rätt. Framställningen styrs därför av frågeställningar om rättsfigurens funktion och syften samt dess bakomliggande rättsliga kontext. Denna problematiseras ur ett komparativt och framåtblickande perspektiv. Undersökningen visar att rättsfiguren garantställning p.g.a. nära levnadsgemenskap har beröringspunkter med såväl familjerätt som skadeståndsrätt. Sålunda har i svensk rätt vårdnadshavares ställning som skyddsgarant och övervakningsgarant gentemot sina barn motiverats med hänvisning till densammas familjerättsliga omsorgs- och tillsynsansvar samt numera strikta skadeståndsansvar. Det har också ifrågasatts om en garantställning skulle kunna konstrueras i avsaknad av någon korresponderande civilrättslig handlingsplikt; detta resonemang kan sägas vara ett uttryck för den s.k. rättspliktsteorin. I doktrinen har emellertid åsikten framförts att även t.ex. styvföräldrar kan befinna sig i garantställning i förhållande till barn som de bor tillsammans med. I rättsfallet NJA 2013 s. 588 avgör HD för första gången frågan om andra personer än vårdnadshavare kan befinna sig i skyddsgarantställning i förhållande till barn, d.v.s. om en sådan ställning kan konstrueras i avsaknad av en civilrättslig handlingsplikt. Trots att styvföräldern i fallet inte ansågs befinna sig i en sådan ställning är domstolens svar på principfrågan jakande. HD uppställer som villkor att personen har en sådan nära relation och ställning till barnet att han eller hon deltar i och har ett faktiskt inflytande över barnets omvårdnad och fostran. Även om HD således iakttagit stor försiktighet med att utsträcka det straffrättsliga underlåtenhetsansvaret, står nu klart att en garantställning kan konstrueras helt utifrån faktiska förhållanden, i motsats till rättsliga. Det sagda innebär samtidigt att svensk rätt tar ett steg mot den engelska rättens innebörd på området. Sålunda har i engelsk rättspraxis garantställningar konstruerats med utgångspunkt i faktiska förhållanden. Att personer är medlemmar av samma hushåll anses här vara en omständighet som medför att de står i garantställning i förhållande till varandra. Det faktum att rättsfiguren fyller samma funktion i såväl svensk som engelsk rätt talar för att den svenska rätten framöver kan komma att ta ytterligare steg i samma riktning. Särskilt med hänsyn till den vikt HD synes ha lagt vid barns ställning som skyddsvärda vid bestämmandet av underlåtenhetsansvarets gräns, skulle det i sin tur skapa goda förutsättningar för en framtida utvidgning av den berörda personkretsen.In Swedish as well as English law, an omission will give rise to criminal liability only when the law imposes a special duty to act vis-à-vis the performer of the act or the victim of the crime. It is considered that such a duty to act can be based on a close relationship between the individuals involved. The purpose of this essay is to examine, in terms of Swedish law, what constitutes such a duty based on a close relationship. Hence, the study is based on questions concerning partly the function and aim of the liability restriction, partly the legal context of the relation-based duty to act. The latter is then problematized from a comparative and forward-looking perspective. The examination shows that a duty to act based on a close relationship has connections with family law as well as the law on damages. In Swedish law, a parent’s duty to act to prevent his or her child from suffering harm and causing harm to others, has thus been justified with regard to his or her caretaking responsibility and strict liability to pay damages. Consequently, it has been denied that such a duty to act could arise in the absence of any corresponding private law responsibility; that reasoning being an expression of the so-called “theory of derived duties”. On the contrary, the general view in doctrine has been that e.g. step-parents too have a duty to act vis-à-vis children living under the same roof as them. In the case NJA 2013 s. 588, the Swedish Supreme Court for the first time rules upon the question of whether a duty to act to prevent a child from suffering harm can be imposed upon individuals other than parents, i.e. if such a duty can arise in the absence of a corresponding private law responsibility. Although no duty is imposed upon the step-parent in the case, the court’s response to the question of principle is in fact affirmative. According to the court, the necessary condition is that the individual in practice has such a relation to the child that he or she takes part in and has an actual influence on the caring and rearing of it. While the Supreme Court has thus exercised great caution extending the criminal liability for omissions, there can no longer be any doubt that a duty to act can arise from factual circumstances, as opposed to judicial ones. These considerations imply in turn that Swedish law now approaches English law in this particular field. Thus, in English case law a duty to act has generally been imposed with regard to factual circumstances. The fact that individuals are members of the same household is here considered to give rise to a duty to act vis-à-vis each other. Since the criminal liability for omissions serves the same purpose in Swedish as in English law, chances are that development of Swedish law will continue in the same direction. Especially with regard to the importance the Supreme Court has seemingly given children’s status as worthy of protection when determining the scope of the criminal liability, this would in turn create good provisions for a possible future extension of the circle of people concerned

Angloskandinaviska stenmonument : En studie över monument resta i norra England 870-950 e.kr.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen

ARCHETYPES OF DIGITAL BUSINESS MODELS IN LOGISTICS START-UPS

Our work develops an archetypical representation of current digital business models of Start-Ups in the logistics sector. In order to achieve our goal, we analyze the business models of 125 Start-Ups. We draw our sample from the Start-Up database AngelList and focus on platform-driven businesses. We chose Start-Ups as they often are at the forefront of innovation and thus have a high likelihood of operating digital business models. Following well-established methodological guidelines, we construct a taxonomy of digital business models in multiple iterations. We employ different algorithms for cluster analysis to find and generate clusters based on commonalities between the business models across the dimensions and characteristics of the taxonomy. Ultimately, we use the dominant features of the emerging patterns within the clusters to derive archetypes

Förändringens påverkan på kunskapsöverföring.

Studien undersöker förändringens påverkan på kunskapsöverföring utifrån en fallstudie av distanshandelsföretaget Haléns implementering av ett nytt informationssystem. Vi har genom en kvalitativ ansats och en abduktiv metod ämnat ge vårt bidrag till redan existerande teori. Studiens problem definieras av den inneboende hotande naturen som förändringar innebär. I synnerhet ny informationsteknologi kan av medarbetare ses som något främmande om den teknologiska osäkerheten i organisationen är hög. Då det är av stor vikt för organisationer att en ny teknologi på ett bra sätt implementeras i organisationen är det viktigt att bemöta detta förväntade förändringsmotstånd. Studien tar sin grund i teori kring Knowledge Management, Change Management samt vetenskapliga artiklar om implementering av informationssystem. Våra resonemang, baserade på existerande teori och empiri, mynnar ut i en normativ implementeringsmodell. Denna belyser faktorer som vi anser vara viktiga att ta i beaktande på management-nivå under implementeringsfasen. Vi tar i vår studie utgångspunkt i teorier som diskuterar olika typer av kunskap, samt vilka olika kunskapsöverföringsprocesser dessa är naturligt kopplade till. Då tidigare teori framhåller tyst och explicit kunskap som två ytterligheter har vi i vår studie fokuserat på i vilken del av processen de olika typerna av kunskap får betydelse. Vi har utifrån Masinos (1994) resonemang om att betrakta informationsteknologi som en process snarare än en produkt kommit fram till att den tysta kunskapen är av stor vikt då nya arbetsprocesser växer fram under implementeringen av det nya informationssystemet. Vår empiri har även styrkt vår problematisering kring att de nya arbetsprocesserna, samt svårigheten med att förankra dessa i organisationen, är de primära utmaningarna för företaget. Studien går vidare med att utifrån förändringsteorier diskutera möjligheter för ledning att möta det förändringsmotstånd som ofta uppstår vid införandet av nya teknologier. Detta gör vi främst utifrån Melones (1995) grundpelare för förändringsframgång kombinerat med mer specifik teori om motivation, kommunikation, delaktighet, processerfarenhet, ansvarsbenägenhet och teknologisk osäkerhet i organisationer

FÖR ÄNDRINGENS SKULL - en studie av hur ledarskap kan användas som verktyg för att styra en förändring

Examensarbetets titel: FÖR ÄNDRINGENS SKULL – en studie av hur ledarskap kan användas som verktyg för att styra en förändring. Seminariedatum: 2009-06-03. Ämne/kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, Företagsekonomi, Strategi, 15 HP. Författare: Simon Madeling, Henrik Möller & Stefan Olsson. Handledare: Anna Jonsson & Magnus Nilsson. Fem nyckelord: Ledarskap, kommunikation, change management, organisationskultur & strategi. Syfte: Vårt syfte med studien är att öka förståelsen för de faktorer som är centrala i förändringsprocesser samt att öka förståelsen för hur dessa faktorer bör hanteras av ledningen i syfte att förankra tron på förändringen. Metod: Studien har en abduktiv ansats med en longitudinell, kvalitativ fallstudie som grund för primärdata. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska ansats utgår från Change management-litteraturen med inriktning inom ämnet mot ledarskap och kommunikation. Empiri: Studien tar sin grund i det svenska distanshandelsföretaget Haléns AB. Under 2008 och 2009 inför företaget ett nytt produktinformationssystem, något som förväntas förändra organisationens arbetssätt från grunden. Vår primärdata stammar från tio stycken semistrukturerade intervjuer, en öppen observation samt empiri från den tidigare studien av samma objekt. Slutsatser: Visionärt ledarskap vid förändring skapar osäkerhet hos anställda. Ledarna måste åtnjuta förtroende hos medarbetarna men samtidigt ge utrymme för intern problemlösning. Motstånd inbäddat i kulturen bör motverkas med åtgärder från högsta ledningen. En viktig åtgärd är att ha en dynamisk och reaktiv kommunikationsstrategi. Positivt ledarskap i kombination med oundviklig, negativ kommunikation förmedlar ambivalenta signaler till de anställda. Förståelse för helheten av förändring är essentiellt för en lyckad implementeringsprocess