Kultur, den viktigaste mottagaren: En kvalitativ studie om internationella företags kommunikationsanpassningar

Denna studie ämnar kartlägga faktorer som påverkar ett företag och deras internationella kommunikationsanpassning till olika kulturer. Studien har som utgångspunkt den anpassning de internationella företagen Barilla Group och Top-toy genomförde vid varsin kris på en nationell marknad. Studien är en kvalitativ textanalys med empiriskt material bestående av texter från både ett sändar- och mottagarperspektiv. Analysen utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där tolkning är en avgörande faktor för hur krisen upplevs. I resultatet framgår det att Complexity theory är ett alternativ för företagens krisstrategier med syfte att förstå olika interaktionsmönster och kulturer. Studien resulterar i två faktorer som på-verkar företagens kommunikationsanpassning (1) rådande samhällsdebatter, (2) konsumentmakt. Kapitlet om samhällsdebatten utgår från dagordningsteorin och redogör för hur nyhetsvärde och gruppering har ett samband med hur företagen anpassar sin kommunikation. Därefter analyseras konsumentmaktens inverkan på företagens kommunikationsanpassning genom teorier kring efterfråga och bojkott. Slutligen redogör studien för hur företagens genomförda kommunikationsanpassningar påverkar organisationsidentiteten då de båda väljer att långsiktigt gå mot en internationellt enhetlig organisationsidentitet, utan hänsyn till olika marknaders efterfråga till anpassning. Arbetet kring detta examensarbete har till lika stora delar utförts av båda författarna.This study intends to highlight factors affecting the tension between corporate values and international communication adjustments among cultures. This case study has its base when Barilla Group and Top-toy were adjusting their communication while going through separate crises. We conducted this study through a qualitative text analysis with a hermeneutic viewpoint. Collecting empirical findings from both a sender- and receiver perspective due to the importance of the perceived interpretation of crises. As a result Complexity theory is presented as an alternative crisis strategy to understand different interaction patterns and cultures. Further, our results show two factors that influence corporate communication adjustments (1) current societal debates, (2) consumer power. The societal debate chapter is based on the agenda setting theory that describes how news value and formation correlate with how the companies adjust their communication. Second, consumer power impact is analyzed through demand and boycott. At last, the companies completed communications adjustments outline and show that they strive towards a unitary organization identity. The work conducted in this bachelor thesis is equally performed by the two authors