Field visists in Religious Education : Students expressions about islam before, during and after a visit to a mosque

One aim with the Swedish non-confessional religious education is to increase students’ understanding and respect for different ways of thinking and behaving. One opportunity to reflect upon other people's interpretations of life, are field visits. Many teachers and students want to make field visits but few actually do. This thesis explores educational opportunities and challenges generated by field visits as part of religious education. This is a classroom study in an upper secondary school (the students were 17 years old), during the teaching sequence about Islam where one part was a field visit to a mosque. Data were produced by classroom observations and observations from a mosque visit, students’ journal writing’s before and after the visit and student interviews. The students’ utterances about Islam are analysed using Michael Bachtin’s dialogue theory and Robert Jackson’s interpretive approach. The analysis shows that students apply a speech genre, which in this study is denoted genre of politeness. In some cases the genre of politeness affect the students such that they do not dare to ask all questions, in particular questions about Islam and gender. Another result is that students more widely apply a self-reflexive speech genre during and after the mosque visit as compared to before the visit. By self-reflexive speech is meant that the students mirror what they have met in the mosque with their own interpretations of life. The analysis also shows that the several students express critical opinions about Islam both before and after the mosque visit and the teaching sequence. The study explores educational opportunities and challenges generated by the mosque visit. Some of the themes that are discussed in the thesis are: 1) questions about representations of religion, for instance in what way “lived religion” and religion as a “philosophical ideal” can be combined, 2) the students’ different ways of reflection, 3) how do students relate and rely on the faith representative’s utterances, and 4) how students formulate questions to the faith representative.Baksidestext Studiebesök är en metod i religionskunskapsundervisningen som förefaller vara uppskattad av både lärare och elever. Trots det visar det sig att det är relativt få lärare som verkligen gör besök, vilket delvis kan bero på en osäkerhet vad som händer ur ett elevperspektiv i mötet med en ny kontext. Den här studien har undersökt religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som aktualiserats genom ett moskébesök. Empirin utgörs av gymnasielevers yttranden om islam i loggar, elevintervjuer, klassrummet och under ett moskébesök. Analysen visar bland annat att elevernas tal under besöket påverkas av en ”artighetsgenre” som både kan underlätta och försvåra för eleverna. Vidare framkommer det att elever i större utsträckning under och efter besöket speglar det de möter i moskén i sina egna livstolkningar. Analysen visar också hur elever uttrycker att deras inställning till islam påverkas på olika sätt av besöket. Några religionsdidaktiska områden som aktualiserats av besöket och diskuteras är frågor om religioners representation, hur trosrepresentanten ska behandlas som källa samt olika sätt att ställa frågor till representanten.

Oral storytelling as entrance in drama

I denna kvalitativa fallstudie, som främst tagit stöd i sociokulturell teori, undersöktes hur det muntliga berättandet, med temat utanförskap, påverkade ett dramaarbete med statyövningar bland lågstadieelever. Studiens fokus omfattade även hur eleverna förhöll sig i den uppkomna fiktionen samt hur reflektion, i och ur handling, bidrog till nya insikter och erfarenheter. Syftet var att försöka fylla det glapp som tidigare forskning kring muntligt berättande kopplat till dramaverktyget uppvisat samt att utforska det muntliga berättandets inverkan på eleverna i relation till dramaövningarna. Ett annat syfte var att utforska hur eleverna använde sig av fiktionen, i såväl övningar som i reflektionen, i och ur handling samt om reflektionen kunde bidra till nya insikter. Ambitionen var att hitta nya aspekter i arbetet med drama där fiktionen kan ge eleverna möjlighet till ökad förståelse för sig själva och andra i samspel för att på sikt bidra till ett bättre klassrumsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av deltagande observationer, videofilmning samt gruppintervjuer som transkriberats och prövats i tre olika analysmetoder såsom analys av observationerna, innehållsanalys samt en egenhändigt komponerad baklängesanalys.  Resultaten i studien visar att det fria muntliga berättandet fångade elevernas uppmärksamhet och lät dem identifiera sig med berättarkaraktärerna vilket gav eleverna handlingsberedskap inför övningarna. Berättarens engagemang och berättelsens affektiva element påverkade eleverna emotionellt vilket skapade ett engagemang och en motivation att delta i statyövningarna. Berättelsen skapade en fiktion som eleverna utforskade med hjälp av statyskapande där pedagogens meningserbjudanden bidrog till att statyerna levandegjordes och att handlingsutrymme skapades. Fiktionen, och framförallt de förändringar som eleverna skapade, gav avtryck i deras reflektioner såväl i som ur roll och bidrog till ett gemensamt erfarande kring temat utanförskap.

Pensionsåldern påverkan på BNP : En analys av effekten på Real BP då Danmark sänkte pensionsåldern 2004

En åldrande befolkning och behovet av höjd pensionsålder är ett omdebatterat ämne i industrialiserade länder. Den genomsnittliga förväntade livslängden har ökat samtidigt som pensionsåldern inte höjts i samma takt. Mot bakgrund av detta syftar studien till att deskriptivt visa hur Sverige, Danmark och Finlands pensionssystem är uppbyggda och hur befolkningsunderlaget förändrats under tidsperioden 2000-2008. Huvudsyftet är att undersöka hur Real BNP förändrades då Danmark genomförde en pensionsreform 2004 och då pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år. I denna studie görs en difference-in-difference beräkning för att undersöka hur dansk Real BNP utvecklades jämfört med svensk Real BNP efter sänkt pensionsålder 2004. Vid inkludering av år och invandringsandel som kontrollvariabler ger vår difference-in-difference ett statistiskt signifikant estimat för pensionsreformen i Danmark på -4,1 % jämfört med Sverige. Det betyder att Danmarks Real BNP-utveckling var 4,1% lägre än svensk Real BNP-utveckling efter 2004. Detta är i linje med livscykelmodellens teori om förväntad konsumtion. Ett problem med vår undersökning är att Sverige också genomförde en pensionsreform under den studerade tidsperioden. Det går därmed inte att avgöra om det endast är den danska pensionsreformen som estimerar resultatet i difference-in-difference. Eftersom förutsättningar för difference-in-difference inte är uppfyllda kan vi inte tolka resultatet kausalt men sambanden kan diskuteras deskriptivt

Pensionsåldern påverkan på BNP : En analys av effekten på Real BP då Danmark sänkte pensionsåldern 2004

En åldrande befolkning och behovet av höjd pensionsålder är ett omdebatterat ämne i industrialiserade länder. Den genomsnittliga förväntade livslängden har ökat samtidigt som pensionsåldern inte höjts i samma takt. Mot bakgrund av detta syftar studien till att deskriptivt visa hur Sverige, Danmark och Finlands pensionssystem är uppbyggda och hur befolkningsunderlaget förändrats under tidsperioden 2000-2008. Huvudsyftet är att undersöka hur Real BNP förändrades då Danmark genomförde en pensionsreform 2004 och då pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år. I denna studie görs en difference-in-difference beräkning för att undersöka hur dansk Real BNP utvecklades jämfört med svensk Real BNP efter sänkt pensionsålder 2004. Vid inkludering av år och invandringsandel som kontrollvariabler ger vår difference-in-difference ett statistiskt signifikant estimat för pensionsreformen i Danmark på -4,1 % jämfört med Sverige. Det betyder att Danmarks Real BNP-utveckling var 4,1% lägre än svensk Real BNP-utveckling efter 2004. Detta är i linje med livscykelmodellens teori om förväntad konsumtion. Ett problem med vår undersökning är att Sverige också genomförde en pensionsreform under den studerade tidsperioden. Det går därmed inte att avgöra om det endast är den danska pensionsreformen som estimerar resultatet i difference-in-difference. Eftersom förutsättningar för difference-in-difference inte är uppfyllda kan vi inte tolka resultatet kausalt men sambanden kan diskuteras deskriptivt

Frågedriven undervisning - en planerings- och undervisningsmodell med ett exempel från religionskunskap

FDU är en strukturerad metod att konstruera och kombinera frågor, uppgifter och källor. Den utgår från en angelägen fråga med såväl relevans för elever som betydelse för ämnet. Eleverna tar sig an frågan genom ett antal stödfrågor, som besvaras genom formativa upp- gifter och källor. Genom att arbeta igenom stödfrågorna en i taget får eleverna kunskaper och verktyg att diskutera den angelägna frågan på ett informerat och väl underbyggt sätt. En unik aspekt av FDU är en så kallad “blueprint”, en gra sk översikt (en A4-sida med alla  bärande komponenter) som hjälper lärare att konstruera en FDU. Enquiry i SO-undervisningen: frågedrivna och elevaktiva modelle

The construction of ‘religions’ during field visits

Field visits to churches, mosques, temples or other buildings used by religious groups, are often valued by students of religious education as an opportunity to engage with the ‘reality’ of the subject: religions as they exist in the world. The Council of Europe text Signposts specifies field visits as an important contributor to the religious dimension of intercultural education, but also identifies issues that need to be addressed by researchers and teachers. During an excursion, students interact with representatives who are likely to represent their tradition in one particular way. The aim of this paper is to investigate how the representation of religion and religiosity is constructed during excursions by representatives and visitors. We have developed an analytical tool based on the interpretive approach and the theory of speech genres. Based on our analysis of documentation related to four field visits with students to places of worship, we suggest how the different speech genres in play during an excursion can help in promoting awareness of different levels of religion: individual, group and the whole tradition

Agens och existens i ämnesundervisningen : medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of the