Practical testing of Scots pine cutting propagation - a joint Metla-Skogforsk-Silava project

Layout: Eija MatikainenTesting of candidates as clones would greatly benefit breeding of Scots pine (Pinus sylvestris L.),but has not been applied because vegetative propagation is difficult. With a common interest in Scotspine breeding, forest research institutions from Sweden, Finland and Latvia (Skogforsk, Metla and Silava, respectively) joined in a collaborative project to develop pine cutting propagation for breedingpurposes. The main objective of this effort was to find protocols for sufficient shoot production and at the same time maintain a high rooting response. Secondly, the aim was to increase the knowledge onthe influence of different rooting agents, watering regimes and substrates on the rooting of cuttings.Both local and shared materials were used in studies of five propagation methods performed in all participating countries. Separate experiments were performed with rooting environment factors.According to the results, the average production of cuttings with propagation models including two harvests in consecutive years on the same donor plant can be predicted to be 10-15 cuttings/donor plant,with a substantial variation among families and donor plants. Even though rooting responses above 50% can be achieved, this could not be repeated for a large number of propagations. The generally lowand erratic rooting responses leads to the conclusion that the project was unsuccessful in developing improved and reliable protocols for Scots pine cutting propagation. However, a propagation model enabling two harvests on a 1-year-old plant within the same year is a promising option but needs further studies

ENIGMA and global neuroscience: A decade of large-scale studies of the brain in health and disease across more than 40 countries

This review summarizes the last decade of work by the ENIGMA (Enhancing NeuroImaging Genetics through Meta Analysis) Consortium, a global alliance of over 1400 scientists across 43 countries, studying the human brain in health and disease. Building on large-scale genetic studies that discovered the first robustly replicated genetic loci associated with brain metrics, ENIGMA has diversified into over 50 working groups (WGs), pooling worldwide data and expertise to answer fundamental questions in neuroscience, psychiatry, neurology, and genetics. Most ENIGMA WGs focus on specific psychiatric and neurological conditions, other WGs study normal variation due to sex and gender differences, or development and aging; still other WGs develop methodological pipelines and tools to facilitate harmonized analyses of "big data" (i.e., genetic and epigenetic data, multimodal MRI, and electroencephalography data). These international efforts have yielded the largest neuroimaging studies to date in schizophrenia, bipolar disorder, major depressive disorder, post-traumatic stress disorder, substance use disorders, obsessive-compulsive disorder, attention-deficit/hyperactivity disorder, autism spectrum disorders, epilepsy, and 22q11.2 deletion syndrome. More recent ENIGMA WGs have formed to study anxiety disorders, suicidal thoughts and behavior, sleep and insomnia, eating disorders, irritability, brain injury, antisocial personality and conduct disorder, and dissociative identity disorder. Here, we summarize the first decade of ENIGMA's activities and ongoing projects, and describe the successes and challenges encountered along the way. We highlight the advantages of collaborative large-scale coordinated data analyses for testing reproducibility and robustness of findings, offering the opportunity to identify brain systems involved in clinical syndromes across diverse samples and associated genetic, environmental, demographic, cognitive, and psychosocial factors

Fokusprojekt Lågriskmedel i växtskyddet

Fokusgruppens syfte har varit att definiera kunskapsluckor avseende den praktiska användningen och implementeringen av alternativa medel med låg risk för bekämpning av skadegörare och sjukdomar inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Vi har utgått från en bred definition av medel med låg risk, som har omfattat både allmänkemikalier och växtskyddsmedel med låg risk (enligt gällande EU-lagstiftning). Trots att det idag finns ett ökat behov av alternativa verktyg inom växtskyddet och politiska mål om minimerad användning av kemiska medel, så är användningen av alternativa bekämpningsmedel i fältodlade grödor mycket begränsad. • En viktig faktor som styr och begränsar tillgängligheten av alternativa medel är EU-lagstiftningen för godkännande av dessa medel. För att kunna registrera ett medel behövs en investering från det företag som ansöker om godkännande, vilket kan vara en anledning till att medel inte blir tillgängliga på marknaden. En annan lagteknisk begränsning är ogynnsamma skatteregler för dessa medel. • Från ett användarperspektiv är bristande kunskap om hur effektiva dessa medel är, hur man bäst applicerar dem samt hur de kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier en bidragande orsak till att de inte används fullt ut. • Rådgivningen pekar också på en otydlighet om vilka medel som får användas speciellt i ekologisk produktion och att användningen missgynnas av höga priser i kombination med en osäkerhet om hur effektiva dessa medel är. • I Jordbruksverkets rapport ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” (SJV, Rapport 2019:3), som medlemmar av fokusgruppen har varit med att skriva, är ett av förslagen en utökad rådgivningsverksamhet. Detta eftersom informationsinsatser och aktiv rådgivning kan påverka hur snabbt odlare accepterar och börjar använda ett växtskyddsmedel, speciellt om det har nya egenskaper (och en ny verkningsmekanism). Forskning visar att en ny åtgärd/metod inte bara ska Sammanfattning och slutsatser 5 passa in i befintliga verksamheter utan också passa med attityd och värderingar hos användaren. • Från ett forskningsperspektiv kan vi se ett klart behov av tillämpningsnära forskning framför allt för att få en ökad kunskap om hur alternativa bekämpningsmedel kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier. En utmaning är den begränsade mängd forskningsmedel som finns att söka för denna typ av forskning. • Forskningen är ofta väldigt uppdelad mellan agrikultur, hortikultur och skogsbruk. Här skulle man kunna dra nytta av kunskap inom respektive system eftersom vissa aspekter är generella mellan olika system, åtminstone för vissa grödor/träd. • Från ett internationellt perspektiv kan vi se vinster med ett bättre samarbete med närliggande länder, tex Plant Biologicals Network (PBN) som koordineras från Danmark, men även engagemang inom det vidare EUperspektivet (bla lagar). • Ytterligare en slutsats från fokusgruppens arbete är att växtskyddsforskningen på SLU behöver samordnas bättre, tex genom att knyta samman de kompetenscentrum som finns idag – CBC och CKB – med nya strukturer som skulle kunna fokusera på i) analys av växtskadegörare och ii) lågrisk-metoder och hur dessa kan spela en roll i integrerat växtskydd (IPM). • ygarbeta tillsammans för att få till en bra samverkan och kunskapsutbyte