An Application of the Estimation of a Varma Model with a Latent Variable as a State Space Model

This study is an extension of previous studies, Hagnell (1991) and Hagnell(1996), where the data used are annual time series for the whole of Sweden during the period 1751-1850 for the crude birth rate, the death rate for ages 20-50 years, the crude marriage rate and an index of the real wages. The aim of the study of Hagnell (1991) was to investigate the relationships between ferility, adult mortality, nuptiality, and real wages, using VARMA and VAR models. In Hagnell(1996) we use instead of the observed variable real wages, a latent variable called real income. There are three observed stationary variables available which measure the real income. These are a real wages index ( used by Hagnell (1991) ), a harvest assessment, and the first difference of the logged rye price. Thus real income can be interpreted as a latent variable with three indicators, the real wages index, the harvest assessment, and the first difference of the logged rye price. The idea of real income as a latent variable was used previously in a study of the dependence of adult mortality on real income, Hagnell (1992). We start out from the VARMA(1,1) model, identified in Hagnell (1991), and then estimate the same model with the observed variable real wages replaced by the latent variable real income. In Hagnell(1996), in order to estmate such a model we construct LISREL models, Jöreskog and Sörbom (1989), following the approach of Molenaar (1985). The first simple LISREL model ignores that our data are time series which are auto- and crosscorrelatated while the more complex models consider autocorrelation of the first order. A more theoretical justification of this approach is given in Variyam(1994) and in Hershberger et al (1996). Here, we use for the same model as above instead a state model approach, Durbin and Koopman (2001). Comparisons are made with the earlier approach with Lisrel models

Lundbystudien 1972

The Lundby study is a classic psychiatric epidemiological population study conducted in 1947 in Dalby and Bonderups outside Lund. The follow-up examinations during 1957, 1972 and 1997 included those still living in Dalby and Bonderups, those who moved in during 1957 and those who moved out during 1957, 1972 and 1997. The Lundby study has produced data on the occurrence of new cases of psychiatric diseases in the population. The cohort can be used to relate changes in mental health to the individual circumstances and to society from 1947 to 1997. It is also well suited for studying the progression of common mental disorders such as depression, anxiety and dementia and mental disorders with long latency (e.g. psychosis). Interview data was supplemented by hospital records, registry data, and information from key people (family members, relatives and healthcare professionals). Loss of participation in the Lundby study has been very low, especially between 1947 and 1972. The Research Council grant funds have been used to digitalise the data. The archive is now kept at the Archives Center South in Lund. Purpose: The main purpose with the first Lundbystudy, performed in 1947, was to do a population study describing all the residents in Dalby and Bonderup (municipalities outside the city of Lund, not known for unusual high prevalence of illness and not geographical isolated) regarding personality traits, psychiatric diseases or and physical diseases. Follow-up studies, both new residents in 1957, remain living and expatriates, were conducted in 1957, 1972 and 1997.Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997. Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund. Syfte: Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997 1972 intervjuades de 2827 probander som var i livet. Av dessa bodde 1424 personer kvar i Lundbyområdet. Även probander som dött sedan föregående undersökning följdes upp genom nyckelinformanter, journaler och register. Studiedeltagarna var i åldrarna 15-97 år

Lundbystudien 1947

The Lundby study is a classic psychiatric epidemiological population study conducted in 1947 in Dalby and Bonderups outside Lund. The follow-up examinations during 1957, 1972 and 1997 included those still living in Dalby and Bonderups, those who moved in during 1957 and those who moved out during 1957, 1972 and 1997. The Lundby study has produced data on the occurrence of new cases of psychiatric diseases in the population. The cohort can be used to relate changes in mental health to the individual circumstances and to society from 1947 to 1997. It is also well suited for studying the progression of common mental disorders such as depression, anxiety and dementia and mental disorders with long latency (e.g. psychosis). Interview data was supplemented by hospital records, registry data, and information from key people (family members, relatives and healthcare professionals). Loss of participation in the Lundby study has been very low, especially between 1947 and 1972. The Research Council grant funds have been used to digitalise the data. The archive is now kept at the Archives Center South in Lund. Purpose: The main purpose with the first Lundbystudy, performed in 1947, was to do a population study describing all the residents in Dalby and Bonderup (municipalities outside the city of Lund, not known for unusual high prevalence of illness and not geographical isolated) regarding personality traits, psychiatric diseases or and physical diseases. Follow-up studies, both new residents in 1957, remain living and expatriates, were conducted in 1957, 1972 and 1997.Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997. Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund. Syfte: Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997 Studiedeltagarna var i åldrarna 0-92 år

Lundbystudien 1997

The Lundby study is a classic psychiatric epidemiological population study conducted in 1947 in Dalby and Bonderups outside Lund. The follow-up examinations during 1957, 1972 and 1997 included those still living in Dalby and Bonderups, those who moved in during 1957 and those who moved out during 1957, 1972 and 1997. The Lundby study has produced data on the occurrence of new cases of psychiatric diseases in the population. The cohort can be used to relate changes in mental health to the individual circumstances and to society from 1947 to 1997. It is also well suited for studying the progression of common mental disorders such as depression, anxiety and dementia and mental disorders with long latency (e.g. psychosis). Interview data was supplemented by hospital records, registry data, and information from key people (family members, relatives and healthcare professionals). Loss of participation in the Lundby study has been very low, especially between 1947 and 1972. The Research Council grant funds have been used to digitalise the data. The archive is now kept at the Archives Center South in Lund. Purpose: The main purpose with the first Lundbystudy, performed in 1947, was to do a population study describing all the residents in Dalby and Bonderup (municipalities outside the city of Lund, not known for unusual high prevalence of illness and not geographical isolated) regarding personality traits, psychiatric diseases or and physical diseases. Follow-up studies, both new residents in 1957, remain living and expatriates, were conducted in 1957, 1972 and 1997.Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997. Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund. Syfte: Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997 Av de 1797 probander som fortfarande var i livet 1997 bodde 602 personer kvar i Lundbyområdet. Intervjubortfallet var 13 % (238 probander). Ca 36 % av probanderna hade dött mellan 1972 och 1997, men data från register, journaler och nyckelinformanter kompletterade informationen för 94 % av probanderna (2659/2827). Studiedeltagarna var i åldrarna 40-96 år

Lundbystudien 1957

The Lundby study is a classic psychiatric epidemiological population study conducted in 1947 in Dalby and Bonderups outside Lund. The follow-up examinations during 1957, 1972 and 1997 included those still living in Dalby and Bonderups, those who moved in during 1957 and those who moved out during 1957, 1972 and 1997. The Lundby study has produced data on the occurrence of new cases of psychiatric diseases in the population. The cohort can be used to relate changes in mental health to the individual circumstances and to society from 1947 to 1997. It is also well suited for studying the progression of common mental disorders such as depression, anxiety and dementia and mental disorders with long latency (e.g. psychosis). Interview data was supplemented by hospital records, registry data, and information from key people (family members, relatives and healthcare professionals). Loss of participation in the Lundby study has been very low, especially between 1947 and 1972. The Research Council grant funds have been used to digitalise the data. The archive is now kept at the Archives Center South in Lund. Purpose: The main purpose with the first Lundbystudy, performed in 1947, was to do a population study describing all the residents in Dalby and Bonderup (municipalities outside the city of Lund, not known for unusual high prevalence of illness and not geographical isolated) regarding personality traits, psychiatric diseases or and physical diseases. Follow-up studies, both new residents in 1957, remain living and expatriates, were conducted in 1957, 1972 and 1997.Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997. Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund. Syfte: Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997 1957-kohorten inkluderar, förutom de 1599 personer från 1947-kohorten som fortfarande var i livet och bodde kvar i Lundbyområdet, de 1013 personer som fötts eller flyttat in sedan den 1 juli 1947. Även de 698 personer som flyttat utanför Lundbyområdet 1957 söktes upp. Studiedeltagarna var i åldrarna 0-96 år

Predictors of psychosis: a 50-year follow-up of the Lundby population.

Behavioural and neuropsychological vulnerability have been associated with an increased risk of psychosis. We investigated whether certain clusters of premorbid behavioural and personality-related signs and symptoms were predictors of nonaffective and/or affective psychosis and schizophrenia, respectively, in a 50-year follow-up of an unselected general community population. Total population cohorts from the same catchment area in 1947 (n = 2,503) and 1957 (n = 3,215) that had been rated for behavioural items and enduring symptoms were followed up to 1997 regarding first-incidence of DSM-IV nonaffective and/or affective psychosis. Attrition was 1-6%. The influence of the background factors, aggregated in dichotomous variables (predictors), on time to occurrence of nonaffective and/or affective psychosis was assessed by means of Cox regression models. In multivariate models the predictors nervous-tense, blunt-deteriorated, paranoid-schizotypal and tired-distracted were significantly associated with subsequent nonaffective and/or affective psychosis. In simple models, down-semidepressed, sensitive-frail and easily hurt were significantly associated with development of psychosis. When schizophrenia was analysed separately nervous-tense remained significant in the multivariate model, although blunt-deteriorated, paranoid-schizotypal and tired-distracted did not; and abnormal-antisocial reached significance. To conclude, we found some evidence for anxiety-proneness, affective/cognitive blunting, poor concentration, personality cluster-A like traits and interpersonal sensitivity to be associated with general psychosis vulnerability