Dynamisk simulering för att förbättra hanteringen av järnvägsstörningar

Within the Swedish rail network, maximum track capacity is reached on multiple sections with costly delays as a result. Therefore minimizing the time a train is stationary after a disruption such as overhead line damage or suicide is important. Prior work has mapped stakeholders within the management of the two scenarios, but due to complexity, finding effective means of improvement is difficult. This thesis discusses the value in simulating the management using a dynamic model by studying the characteristics, strengths, weaknesses and appropriate uses for the three main dynamic simulation methods: Discrete-event simulation, system dynamics and agent-based simulation. A discrete-event based model is chosen and presented, modelling each part of the management-chain as a time delay of random length. The result shows a disseminated total time required before operations can resume as well as time required for different events. The model provides means for the user to experiment and optimize the management based on real life given circumstances.Simulering kan förbättra hanteringen av järnvägsstörningar Förseningar i järnvägssystemet kostar årligen såväl industrin som samhället miljardbelopp. Därför är det viktigt att minimera tiden som ett tåg står stilla efter en störning, som till exempel ett kontaktledningsbrott eller en personpåkörning. I examensarbetet presenteras en simuleringsmodell som kan användas som ett verktyg för att hitta det mest tidseffektiva sättet att hantera en sådan störning. Kapacitetstaket är nått på flera ställen i den svenska järnvägen vilket medför att varje försening får följdeffekter på flera andra tåg i systemet. Självklart behöver orsakerna till förseningar förebyggas i den mån det går, men det är lika viktigt att få bort proppen i form av ett stillastående tåg så fort som möjligt efter att något inträffat. Examensarbetet utgår från en kartläggning av involverade aktörer och ingående processer vid hanteringen av en personpåkörning eller ett kontaktledningsbrott, gjord av forskare vid Lunds Universitet. Kartläggningen bygger på intervjuer och visar vem som kontaktar vem och ungefär hur lång tid respektive process tar. Redan från början är det lätt att se vilka delar som tar lång tid, men eftersom vissa processer sker parallellt med varandra är det inte säkert att en tidsminskning av en viss händelse innebär någon total tidsvinst. Det kanske bara leder till att exempelvis inkallad ersättningspersonal står och väntar på att räddningstjänsten ska slutföra sitt arbete innan tåget kan köras vidare. Mest effektivt är förmodligen att minska lite här och lite där, men hur mycket och var? Examensarbetets syfte är att undersöka dels möjligheterna, men även de potentiella vinsterna av att simulera hanteringen med hjälp av en dynamisk simuleringsmodell. Dynamisk simulering innebär, till skillnad från statisk simulering, att ingående värden och parametrar förändras och påverkar varandra under simuleringens gång. Dynamisk simulering är i sig inget nytt, men i den här typen av incidenthantering är det såvitt författaren vet helt oprövat. Rapporten sammanfattar och diskuterar egenskaper, styrkor, svagheter och lämpliga användningsområden för de tre vanligaste dynamiska simuleringsmetoderna: Diskret-händelsestyrd simulering, systemdynamik och agentbaserad simulering. Därefter väljs den metod som anses passa bäst ut och hanteringsprocessen byggs upp i en simuleringsmjukvara. Modellen som presenteras i rapporten simulerar varje process i hanteringen som en tidsfördröjning, som inom ett rimligt intervall är slumpmässigt lång. Det innebär att hanteringens totala tid blir olikt lång vid varje körning och simuleringen upprepas därför tusentals gånger. Resultatet blir en illustration av tidens spridning, med en topp kring ett medelvärde. Modellen har flera styrkor; dels illustrerar den systemets struktur och hur processerna hänger ihop med varandra på ett enkelt sätt, men framförallt tillåter den användaren att experimentera med tidsåtgången för olika händelser och se hur de påverkar den totala tiden. Faktum är att användning av modellen är det enda sättet att hitta de mest effektiva åtgärderna, eftersom förhållandena mellan de olika processerna förändras varje gång minsta ändring sker någonstans i modellen. Modellen kan användas för att testa idéer, teorier och för att identifiera var krutet bör läggas om en beslutsfattare exempelvis tilldelas resurser att spendera på att minimera tiden. Modellen är konstruerad utifrån hanteringen av järnvägsstörningar men kan naturligtvis även användas för att optimera hanteringen av egentligen vilken händelse som helst som triggar en känd kedja av händelser

Brandteknisk riskvärdering av Sky City Arlanda

This report is a Fire Safety Evaluation of Sky City’s public areas at Arlanda Airport and aims to evaluate the safety of persons in the event of fire. The report is written by students in the fire safety engineering program at Lund University. The analysis determines three possible fire scenarios in different parts of the building, which are considered to have the worst probable outcome in terms of life safety. The scenarios were analyzed using CFD simulations and hand-calculations to determine at which time conditions become critical for persons in terms of view through smoke, temperature and radiation. These times where compared to the calculated time of a complete egress, which was determined using Simulex. The comparisons lead to a positive time margin in all cases where the sprinkler system worked as intended. A positive time margin means that the egress was completed before critical conditions were reached. When analyzing the scenarios without a working sprinkler system the time margin was in some cases negative, meaning life safety in case of fire could not be assured. To strengthen the fire safety of Sky City and to ascertain life safety in case of fire, measures were suggested in the report. Some measures have to be made and some are strongly recommended