Depressive Love as a Social Pathology Between Emotions and Interpersonal Relationships: A Sign of the Times

The article analyzes the book of Emma Engdahl "Depressive Love: A Social Pathology" (Routledge, 2018) within the wider theoretical tradition of Symbolic Interactionism, and its contemporary developments

L\ue5t staten betala s\ue4nkt arbetstid f\uf6r f\uf6r\ue4ldrar

Forskare: Den borgerliga alliansens v\ue5rdnadsbidrag f\ue5r negativa konsekvenser f\uf6r barnfamiljer. F\uf6r\ue4ldrar m\ue5ste ges m\uf6jlighet att s\ue4nka sin arbetstid. Det \uf6kar j\ue4mst\ue4lldheten och ger ett b\ue4ttre familjeliv. Arbetsgivare, fack och anst\ue4llda borde agera gemensamt. Erbjud \uacmammor och pappor s\ue4nkt arbetstid med fem timmar per vecka, skriver svenska och utl\ue4ndska forskare. N\ue4stan alla f\uf6r\ue4ldrar som arbetar 40-timmarsveckor upplever att vardagen pr\ue4glas av stress och brist p\ue5 tid f\uf6r de n\ue4ra relationerna. Det \ue4r d\ue4rf\uf6r l\ue4tt att f\uf6rst\ue5 att det finns en politisk jordm\ue5n f\uf6r f\uf6rslag som s\ue4gs underl\ue4tta f\uf6r f\uf6r\ue4ldrar som vill l\ue4gga sina yrkesambitioner p\ue5 hyllan under n\ue5gra \ue5r f\uf6r att i st\ue4llet ge sina barn en lugn start i livet. Det g\ue4ngse namnet p\ue5 s\ue5dana system \ue4r v\ue5rdnadsbidrag. Kristdemokraterna har l\ue4nge drivit denna fr\ue5ga och numera har alla partierna i alliansen liknande f\uf6rslag. I en f\ue4rsk Sifounders\uf6kning ans\ue5g 64 procent att staten ska g\uf6ra det ekonomiskt m\uf6jligt f\uf6r f\uf6r\ue4ldrar att vara hemma med barnen tills de fyller fyra \ue5r. Vi \ue4r ett antal svenska och utl\ue4ndska forskare som vill peka p\ue5 de allvarliga negativa konsekvenserna av v\ue5rdnadsbidrag, och samtidigt l\ue4gga fram ett f\uf6rslag som b\ue5de minskar barnfamiljers tidspress och \uf6kar j\ue4mst\ue4lldheten. I Finland och Norge, d\ue4r v\ue5rdnadsbidrag finns, \ue4r \uf6ver 95 procent av dem som utnyttjar bidraget kvinnor. D\ue4rmed \ue5terg\ue5r man till gamla tiders k\uf6nsroller d\ue4r kvinnor ansvarar f\uf6r barn och hem och m\ue4n tj\ue4nar pengar. Detta f\ue5r l\ue5ngsiktigt negativa konsekvenser b\ue5de ekonomiskt och yrkesm\ue4ssigt f\uf6r kvinnorna, men \ue4ven f\uf6r samh\ue4llet i stort. I Finland \ue4r de som tar ut v\ue5rdnadsbidraget, under mer \ue4n n\ue5gra f\ue5 m\ue5nader, ofta unga kvinnor som dessutom ofta \ue4r l\ue5gutbildade och utan fast jobb. Efter tiden med v\ue5rdnadsbidrag riskerar de att f\ue5 \ue4nnu sv\ue5rare att finna ett jobb som de \ue4r n\uf6jda med. Risken f\uf6r att de ska hamna i ett l\ue5ngvarigt bidragsberoende \uf6kar. Ytterligare en nackdel \ue4r att barnen och pappan f\ue5r mindre tid tillsammans n\ue4r han ges hela f\uf6rs\uf6rjningsansvaret och d\ue4rmed sannolikt kommer att f\uf6rv\ue4rvsarbeta \ue4nnu mer. N\ue4r mamman inte \ue4r hemifr\ue5n f\uf6r att f\uf6rv\ue4rvsarbeta f\ue5r pappan ocks\ue5 mindre av egen tid med barnet som \ue4r s\ue5 viktig f\uf6r en n\ue4ra relation. V\ue5rdnadsbidraget f\uf6rv\ue4rrar allts\ue5 \ue4ven dagens "mansf\ue4lla" d\ue4r f\ue4der utest\ue4ngs fr\ue5n n\ue4ra relationer till sina barn. Men det viktigaste \ue4r givetvis att dessa kvinno- och mansf\ue4llor riskerar att i l\ue4ngden g\ue5 ut \uf6ver barnen eftersom deras v\ue4lbefinnande \ue4r starkt beroende av att f\uf6r\ue4ldrarna m\ue5r bra. Sannolikt inneb\ue4r v\ue5rdnadsbidraget ocks\ue5 att en del av de barn som allra mest beh\uf6ver f\uf6rskolan inte skulle g\ue5 d\ue4r, till exempel barn till f\uf6r\ue4ldrar som inte talar svenska. Det allvarliga problemet med barnfamiljers tidspressade situation kan allts\ue5 inte l\uf6sas p\ue5 ett f\uf6rtj\ue4nstfullt s\ue4tt genom v\ue5rdnadsbidrag. Det \ue4r i st\ue4llet v\ue5r \uf6vertygelse att l\uf6sningen m\ue5ste handla om hur arbetslivet kan g\uf6ras mer familjev\ue4nligt. Dagens arbetsliv har utformats p\ue5 basis av en situation d\ue4r den anst\ue4llde hade full markservice hemma, det vill s\ue4ga att n\ue5gon annan tog hand om barn och hush\ue5llsarbete. Trots att detta inte l\ue4ngre g\ue4ller s\ue5 har prestationskraven i arbetslivet inte s\ue4nkts - snarare tv\ue4rtom. Flexibilitet \ue4r modeordet f\uf6r dagen men f\uf6rhoppningen att flextid och m\uf6jligheter att arbeta hemifr\ue5n skulle underl\ue4tta f\uf6r f\uf6r\ue4ldrarna har inte infriats. Flextid riskerar exempelvis snarare att skapa otydligare gr\ue4nser mellan arbete och privatliv. Forskning visar att flexibla arbetstider inte kan kompensera f\uf6r de negativa effekterna av l\ue5nga arbetstider. Vi anser att det som beh\uf6vs \ue4r ett f\uf6r\ue4ldrasp\ue5r i arbetslivet - det vill s\ue4ga ett s\ue4tt att delta i arbetslivet som \ue4r f\uf6renligt med ett fungerande familjeliv. Det \ue4r orimligt att som i dag f\uf6rv\ue4nta samma beteende fr\ue5n sm\ue5barnsf\uf6r\ue4ldrar som fr\ue5n personer utan barn. F\uf6r att ett f\uf6r\ue4ldrasp\ue5r ska etableras kr\ue4vs f\uf6r\ue4ndrade normer och agerande hos arbetsgivare, fack och anst\ue4llda. F\uf6r att bidra till f\uf6rverkligandet av ett f\uf6r\ue4ldrasp\ue5r f\uf6resl\ue5r vi en politisk reform d\ue4r varje mamma och pappa erbjuds m\uf6jlighet att s\ue4nka sin arbetstid med fem timmar per vecka med tillr\ue4cklig kompensation f\uf6r l\uf6nebortfallet fr\ue5n staten. Sm\ue5barnsmammors arbetstid har \uf6kat kraftigt under de senaste decennierna. Det har inneburit ett viktigt steg f\uf6r \uf6kad j\ue4mst\ue4lldhet. Samtidigt skapar f\uf6r\ue4ldrarnas l\ue5nga sammanlagda arbetstid en problematisk situation. Forskning visar att en fj\ue4rdedel av alla heltidsarbetande f\uf6r\ue4ldrar har en total arbetstid p\ue5 \uf6ver 80 timmar per vecka (inklusive hemarbete och v\ue5rd av barn). Detta \ue4r en niv\ue5 som ger f\uf6rh\uf6jd risk f\uf6r stressrelaterade h\ue4lsoproblem. \uc4ven om m\ue5nga andra ocks\ue5 \ue4r tidspressade s\ue5 \ue4r f\uf6r\ue4ldrar den grupp som har det klart tuffast. Missn\uf6jet med dagens l\ue5nga arbetstider \ue4r s\ue5 starkt att en tredjedel av alla mammor och pappor som arbetar 40-timmarsveckor uppger att de skulle vilja ha kortare arbetstid \ue4ven om l\uf6nen minskar i motsvarande grad. Att f\uf6r\ue4ldrar med barn under \ue5tta \ue5r inte f\uf6rverkligar detta \uf6nskem\ue5l, trots att de har laglig r\ue4tt till det, visar att 40-timmarsnormen \ue4r extremt rigid. En frivillig arbetstidsf\uf6rkortning f\uf6r f\uf6r\ue4ldrar, med viss l\uf6nekompensation, skulle kunna bidra till f\uf6rb\ue4ttrad h\ue4lsa och b\ue4ttre fungerande familjer. I slutskedet av utarbetandet av denna artikel s\ue5 lanserade milj\uf6partiet en modell som har vissa likheter med v\ue5rt f\uf6rslag. Milj\uf6partiets f\uf6rslag har kritiserats f\uf6r att vara en kvinnof\ue4lla genom att det bara skulle anammas av kvinnor. Kritikerna gl\uf6mmer dock att det finns en v\ue4xande grupp m\ue4n som f\uf6rm\ue5r att omfatta b\ue5de en yrkesidentitet och ett verkligt aktivt f\uf6r\ue4ldraskap i sin maskulinitet. Vi tror att en del av de m\ue4n som har varit f\uf6r\ue4ldralediga skulle vilja s\ue4nka sin arbetstid f\uf6r att f\ue5 en fortsatt n\ue4ra vardaglig relation med barnen. V\ue5rt f\uf6rslag \ue4r, till skillnad fr\ue5n milj\uf6partiets, utformat f\uf6r att attrahera s\ue5 m\ue5nga pappor som m\uf6jligt. V\ue5rt f\uf6rslag med en s\ue5 pass kort arbetstidsf\uf6rkortning som fem timmar per vecka har flera f\uf6rdelar. En f\uf6rdel \ue4r att den f\uf6r\ue4lder som har ett vanligt 40-timmarsjobb normalt kan ha kvar samma arbete. Det som kr\ue4vs \ue4r att den anst\ue4llde och chefen gemensamt g\ue5r igenom hur arbetet kan omorganiseras (h\ue4r skapas ocks\ue5 ett tillf\ue4lle till rationalisering). En annan f\uf6rdel med en kort arbetstidsf\uf6rkortning \ue4r att b\ue5da f\uf6r\ue4ldrarna beh\uf6ver utnyttja m\uf6jligheten f\uf6r att det ska bli en p\ue5tagligt minskad belastning f\uf6r familjen. Om f\uf6rslaget genomf\uf6rs tror vi att m\ue5nga moderna par skulle ta ett gemensamt beslut om att b\ue5da ska bidra till att f\ue5 vardagen att fungera. F\uf6r att locka \ue4n fler att g\uf6ra detta f\uf6resl\ue5r vi en kraftig j\ue4mst\ue4lldhetsbonus. V\ue5rt f\uf6rslag \ue4r att om en f\uf6r\ue4lder utnyttjar arbetstidsf\uf6rkortningen s\ue5 ges en ers\ue4ttning fr\ue5n staten motsvarande 30 procent av inkomstbortfallet. J\ue4mst\ue4lldhetsbonusen skulle kunna vara att om b\ue5da f\uf6rkortar sin arbetstid s\ue5 skulle ers\ue4ttningen till den som tj\ue4nar mest vara hela 90 procent. Detta skulle eliminera ekonomiska argument f\uf6r att bara mamman f\uf6rkortar arbetstiden. Precis p\ue5 samma s\ue4tt som pappam\ue5naderna har \uf6kat acceptansen f\uf6r m\ue4ns f\uf6r\ue4ldraledighet s\ue5 tror vi att v\ue5rt f\uf6rslag skulle \uf6ka acceptansen p\ue5 arbetsplatserna f\uf6r att pappor anpassar arbetet efter familjens behov. V\ue5rt f\uf6rslag \ue4r allts\ue5 ingen kvinnof\ue4lla utan skulle tv\ue4rtom kunna skapa det f\uf6r\ue4ldrasp\ue5r i arbetslivet som \ue4r s\ue5 viktigt f\uf6r \uf6kad j\ue4mst\ue4lldhet. Med ovanst\ue5ende ers\ue4ttningsniv\ue5er skulle den frivilliga arbetstidsf\uf6rkortningen inneb\ue4ra en total inkomsts\ue4nkning med knappt fem procent - och detta oavsett om en eller tv\ue5 f\uf6r\ue4ldrar utnyttjar m\uf6jligheten. Fem procent \ue4r en niv\ue5 som de allra flesta familjer med tv\ue5 40-timmarsl\uf6ner skulle klara med lite planering (f\uf6r att ge f\uf6r\ue4ldrar med ensam v\ue5rdnad bra villkor skulle ers\ue4ttningen till dem kunna vara 100 procent). Vi tror att v\ue5rt f\uf6rslag, till skillnad fr\ue5n v\ue5rdnadsbidraget, skulle vara attraktivt f\uf6r m\ue5nga f\uf6r\ue4ldrar. Om reformen endast skulle g\ue4lla f\uf6r mammor och pappor med barn under fyra \ue5r s\ue5 skulle statens bruttokostnad enligt v\ue5ra prelimin\ue4ra ber\ue4kningar "bara" motsvara ungef\ue4r en femtedel av vad f\uf6r\ue4ldraf\uf6rs\ue4kringen kostar i dag. Genom att f\uf6rslaget erbjuder f\uf6r\ue4ldrar ett mer h\ue4lsosamt s\ue4tt att delta i arbetslivet kan det, till skillnad mot v\ue5rdnadsbidraget som lockar m\ue4nniskor bort fr\ue5n arbetslivet, ses som ett f\uf6rsvar av den svenska "arbetslinjen" med m\uf6jliga samh\ue4llsekonomiska vinster. F\uf6rslaget skulle ocks\ue5 bidra till att b\ue5de luckra upp dagens rigida k\uf6nsrollsm\uf6nster och 40-timmarsnormen - detta skulle inneb\ue4ra en reellt \uf6kad valfrihet. Men ytterst handlar det naturligtvis om politiska prioriteringar och om vilket samh\ue4lle vi vill skapa