Measures of Driver Behavior and Cognitive Workload in a Driving Simulator and in a Real Traffic Environment - Experiences from Two Experimental Studies in Sweden

The use of ITS (Intelligent Transportation System) in general is increasing in road traffic with external demands on driver attention and cognitive functioning. Also in-vehicle systems such as navigation and onboard PCs with Internet and e-mail connections are on the market in many parts of the world. Two different studies are presented in this paper. These have focused upon mental performance as a result of driving in a tunnel simulation with a route choice task and in a real traffic environment with the effect of various in-vehicle navigation tasks. Results indicate future orientation and road choice problems, as much as 50% of test-drivers missed important road sign information and made critical road choice errors at specific points, i.e. entering the tunnel system from main roads. In the second study significant effects of visual and visual/verbal but no significant effects of verbal instructions on mental performance were obtained. These results are discussed with respect to requirements regarding suitable standard methods for assessment of cognitive workload caused by external information (i.e. road/tunnel environment) and from in-vehicle systems

Syvän karieksen hoito

Kariekseen liittyvät toimenpiteet ovat yleisimpiä perushammaslääkärin tekemiä toimenpiteitä. Syvän karieksen hoito vaatii hammaslääkäriltä tarkempaa pohdintaa hampaan senhetkisestä tilasta ja mahdollisesta pitkäaikaisennusteesta. Tutkielman tarkoituksena oli perehtyä syvän karieksen hoitoa ja hoitovaihtoehtoja koskevaan kirjallisuuteen, jotta pystyttäisiin antamaan suositeltavat hoitolinjaukset syvän karieksen ja pulpaperforaatioiden hoitoon. Aineisto kerättiin PubMed ja Ovid Medline -tietokannoista, joiden lisäksi tietoa haettiin myös oppikirjoista ja Helsingin yliopiston Nelli-portaalin artikkelihausta. Kirjallisuuden perusteella syvää kariesta preparoidessa ei ole toivottavaa poistaa kaikkea kariesta yhdellä istunnolla, sillä hammasytimen (pulpan) paljastumisen riski on liian suuri. Vaiheittainen ekskavointi osoittautui hampaan ennusteen kannalta suotuisaksi preparointitekniikaksi. Pulpan välillisessä kattamisessa paikan saumojen tiiveys vaikutti enemmän kuin kaviteetin pohjalla käytetty materiaali. Kattamisaineen ominaisuudet korostuvat vasta pulpaperforaation yhteydessä, jolloin käytetty materiaali on suorassa kontaktissa pulpakudoksen kanssa. Suositeltava materiaali perforaation hoitoon on MTA (mineraalitrioksidiaggregaatti), joka antaa hoidolle paremman ennusteen kuin pitkään käytössä ollut kalsiumhydroksidi

Monikuntaliitoksen taloudelliset vaikutukset perusterveydenhuollon palveluiden järjestämisessä Case Joensuu ja Case Seinäjoki

Julkisen talouden tarkoituksena on toimia tasapainossa niin, että tulorahoituksella katetaan palvelutoiminnasta aiheutuvat menot. 2000-luvulla Suomen julkisen talouden menot ovat kuitenkin alkaneet kasvaa tulorahoitusta enemmän. Näitä tulojen yli kasvaneita menoeriä on pitänyt kattaa lainarahoituksella, joka luonnollisesti on maksettava vielä korkojen kanssa joskus takaisin. Suomessa kunnat järjestävät kaksi kolmasosaa julkisista palveluista, joista muodostuvat suurimmat kustannus-erät julkiseen talouteen. Talouden tasapainottamiseksi ja kuntien menokehityksen hillitsemiseksi 2000-luvulla käynnistettiin Paras-hanke, jonka yhtenä tarkoituksena oli kuntaliitosten muodostaminen. Paras-hanke määritteli perusterveydenhuollon palveluiden järjestämiselle vähimmäispohjaksi 20 000 asukasta. Kuntaliitoksia ja monikuntaliitoksia muodostettiin erityisesti vuonna 2009, jolloin Suomen kuntakartalta hävisi yhteensä 67 kuntaa (32 kuntaliitosta, joista 16 monikuntaliitosta). Tutkielman tarkoituksena on ollut selvittää monikuntaliitoksen mahdollinen yhteys perusterveydenhuollon palveluiden järjestämisestä muodostuvaan menokehitykseen lyhyellä aikavälillä. Ilmiötä on tutkittu teoreettisen viitekehyksen sekä empiirisen aineiston avulla. Tutkielmassa on tarkasteltu teoriaa suuruuden ekonomiasta ja sen soveltuvuudesta julkisella sektorilla. Teoreettiseen viitekehykseen on myös avattu lyhyesti institutionaalisessa mielessä suomalainen kuntajärjestelmä sekä monikuntaliitos ja siihen liittyviä asioita. Empiirisessä aineistossa on pyritty asemoimaan perusterveydenhuollon palvelut osana suomalaisten kuntien palvelutuotantoa, minkä jälkeen on tarkasteltu kahden tapauskohteen avulla monikuntaliitoksen mahdollista yhteyttä perusterveydenhuollon palvelutuotannon menokehitykseen. Tapauskohteina ovat toimineet Joensuu ja Seinäjoki sekä niissä mukana olleiden ympäryskuntien muodostamat monikuntaliitokset vuonna 2009. Tapauskohteiden palvelutuotannon menokehitystä on tarkasteltu vuosina 2006 2011 muutamilla tunnusluvuilla kuten kokonaiskäyttökustannuskehitys, kustannukset per käynti, nettokustannukset per asukas ja hallintokustannusten menokehitys osana perusterveydenhuollon palvelutuotannon menokehitystä. Tutkimuksesta käy ilmi, että monikuntaliitoksella ja perusterveydenhuollon palvelutuotannon menokehityksellä vaikuttaisi olevan yhteys. Seinäjoen tapauksessa kustannukset ovat nousseet huomattavasti vuonna 2009, kun taas vastaavasti Joensuun tapauksessa ne ovat vähentyneet selvästi verrattaessa vuoteen 2008. Tutkielman teoreettisen viitekehyksen ja empiirisen aineiston synergiasta voidaan päätellä, että kuntarakennemuutoksilla kuten monikuntaliitoksilla ei näyttäisi kuitenkaan olevan johdonmukaista ja suurta merkitystä taloudellisten säästöjen muodostamisessa. Kuntaliitos voi tosin toimia palvelutuotannon uudenlaisen ja ehkä myös tehokkaamman organisoinnin mahdollistajana, mutta tärkeämpää olisi keskittyä itse palvelutuotannon kustannustehokkuuden kehittämiseen. Kuntaliitoksia muodostettaessa on aina arvioitava tapauskohtaisesti etujen ja haittojen suhde. Suomessa erityistä painoarvoa ennen kuntaliitospäätöstä tulee antaa väestöntiheydelle, sillä Suomi on pääosin harvaan asuttu maa ja aiempien tutkimusten perusteella mittakaavaetujen muodostuminen on todennäköisempää tiheään asutulla alueella

Skogsbruksplaner – kvalité och kvantitet i södra Hälsingland

Detta examensarbete utfördes på Skogsmästarskolan i samarbete med Stora Enso Skog i Hälsingland syftade till att få en förbättrad förståelse för kvalité samt kvantitet av skogsbruksplaner bland privata skogsägare som äger skog i södra Hälsingland. Undersökningen behandlar i vilken utsträckning skogsbruksplaner förekommer hos privata skogsägare samt vilken kvalité skogsbruksplanerna anses ha samt som har det yttersta ansvaret för skogsbruksplanen av fastighetsägarna i de fall fastigheten är ägd av två eller fler personer. Sverige är det landet med näst störst skogsareal i Europa, cirka 70 procent av den sammanlagda landytan är täckt med skog. 58 procent av den svenska skogen är produktiv skogsmark. Sverige är känt för sin stora andel privata skogsägare, ungefär hälften av Sveriges skogsmark ägs av privatpersoner. Vid ägande av en skogsfastighet rekommenderas det av Stora Enso Skog och av andra bolag att investera i en skogsbruksplan, då en skogsbruksplan är ett effektivt verktyg vid ett aktivt skogsbruk. Skogsbruksplanen ger en tydlig överblick över skogsfastigheten samt omfattar de åtgärdsförslag som finns utifrån förhållandena i skogen gentemot skogsägarens mål. Dessa förslag är indelade i en bedömningsskala efter angelägenhet av åtgärd. Vid certifiering av produktivt skogsbruk krävs en grön skogsbruksplan, den tar extra hänsyn till arbetet gentemot de värdefulla rekreations-, kultur- samt naturvärdena. Denna studie verkställdes mestadels som en enkätundersökning. Enkäten skickades ut via sms till 620 skogsägare med innehav av 15 hektar eller mer produktiv skogsmark i södra Hälsingland. Svarsfrekvensen var 25 procent, vilket motsvarar 155 personer. Studien kompletterades med en intervjustudie med två privata skogsägare bland den utvalda populationen. Respondenternas svar analyserades samt sammanställdes med hjälp av Excel. Av resultatet framgick att majoriteten av respondenterna var män, 73 procent, endast 27 procent var kvinnor. Det huvudsakliga åldersspannet befann sig mellan 50 – 69 år. Över en tredjedel svarade att deras fastighet var samägd. Resultatet visade att en större del av de privata skogsägarna hade en skogsbruksplan, endast 11 procent saknade en plan. De som inte har skogsbruksplan befinner sig i det minsta storleksintervallet på skog. Majoriteten följer de flesta åtgärdsförslagen samt anser att de förmodligen inte hade kunnat bruka sin skog lika effektivt om de inte hade haft en skogsbruksplan. Antalet respondenter var få och det är svårt att statistiskt säkerställa en slutsats av detta arbete. Enligt svarsmaterialet i detta examensarbete håller skogsbruksplanerna i södra Hälsingland en bra kvalité samt att de flesta privata skogsägarna har en skogsbruksplan.This degree project carried out at Skogsmästarskolan in collaboration with Stora Enso Skog in Hälsingland aimed to gain an improved understanding of the quality and quantity of forest management plans among the private forest owners. The study deals with to what extent forest management plans occur among private forest owners and what quality they are considered to have together with who holds responsibility for said forest management plan if the land is owned by two or more persons. Sweden is the country with the second largest forest area in Europe, about 70 percent of the total land area is covered with forest, 58 percent of the Swedish forest is considered productive forest land. Sweden is also known for its high proportion of private forest owners, about half of Sweden’s forest land is owned by non-industrial private forest owner. When owning a forest property, it is recommended by Stora Enso Forest and other companies to invest in a forest management plan, this is an effective tool in active forestry. The forest management plan provides a clear overview of the forest property and includes the proposals for measures that exist based on the conditions in the forest against the forest owner's goals. These proposals are divided into an assessment scale according to the need for action. When certifying productive forestry, a green forest management plan is required, it takes extra account of the work towards the valuable recreational, cultural and nature values. The study was mostly conducted as a survey, the survey was sent out via text message to 620 forest owners who owned a forest property in southern Hälsingland with 15 hectares or more productive forest land. The result of this ended up with a response rate of 25 percent which corresponds to 155 people who responded to the survey. The study was supplemented with an interview study with two private forest owners among the selected population. The respondent’s answers were analyzed and compiled using Excel. From the results, they showed that the majority were men, 73 percent, while only 27 percent were women. The main age range for the respondents where 50 – 69 years. Over a third responded that their property was co-owned. The results also showed that a larger part of the private forest owners had a forest management plan, only 11 percent did not have a plan. Those without forest management plan where mainly in the smallest size forest estates. The majority also follow most of the proposals for actions and they believe that they probably would not have been able to manage their forest as efficiently if they had not had a forest management plan. The number of respondents was few, and it is difficult to statistically ascertain a conclusion from this work. According to the response material in this thesis, the forest management plans in southern Hälsingland maintain a good quality and that most private forest owners have a forest management plan

Förändring på tapeten

The purpose of this study is to describe and analyze conditions SMEs face to use the business model to communicate and implement strategic change. We wish to compare these factors to the current literature on business models and explain differences between SME and bigger companies conditions. The purpose has been examined through a qualitative study. A case study has been conducted on one company meeting our criteria. To strengthen our finding a benchmark has been made through an interview with a consultant with great experience and knowledge on the area. Theories on strategy, strategic change and business models, along with studies in these areas specifically regarding SMEs, have been examined to create a theoretical framework for our study. Primary data was gathered through six semi-structured interview with the employees of Audio Pro. An interview with a consultant with broad practical experience was also conducted. Based on our study we have observed that SMEs often work with strategy as a part of their daily routines, which leads to a more implicit strategy. This makes the strategy hard to describe and therefore impede strategic change. Through the use of a simple and graphical business model SME can improve the communication of strategic change both internally and externally.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SMF:s förutsättningar för att använda affärsmodellen som hjälpmedel för att kommunicera och driva strategisk förändring. Vi vill kontrastera dessa mot den befintliga forskningen om affärsmodeller och se om det finns skillnader mellan SMF och stora företag i förutsättningarna för användandet av affärsmodell som hjälpmedel. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord genom en fallstudie där ett företag har djupanalyserats. För att testa de funna fenomenen har en benchmarking skett genom en intervju med person med stor kunskap och erfarenhet av SMF och strategi.Litteratur och teorier kring strategi, strategisk förändring och affärsmodeller har undersökts för att konstruera en teoretiskt referensram för vår studie. Det empiriska materialet består av sex semi-strukturerade intervjuer med medarbetare hos Audio Pro samt en intervju med en sakkunnig individ inom området på ett praktiskt plan. Utifrån vår studie har vi sett att SMF arbetar med strategi som en del av sitt löpande arbete och att det ofta bildar en underförstådd strategi. Detta leder till en svårighet att uttrycka strategin vilket försvårar strategisk förändring. Genom att använda en enkel grafisk affärsmodell kan SMF lättare kommunicera sin strategi både internt och extern vilket kan förenkla implementeringen av förändrad strategi

Prevalencia de influenza aviar y Newcastle en aves de explotación domiciliar (Gallus gallus) de Ipala, Chiquimula 2015.

Para el estudio se tomaron 30 muestras sanguíneas por aldea a las cuales se les corrieron las pruebas correspondientes para cada enfermedad, con estas se obtuvieron los resultados de la investigación, los cuales indican que la prevalencia de NC e IA en las 19 aldeas está representada con el 6.7% para el Amatillo, Agua tibia y Julumichapa, 13.3% para la Aldea La Tuna, mientras que Cececapa, Ceniceras, Cruz de Villeda, Achiotes, Coronada Arriba, Coronada Bajo, La Granja, La Lima, Suyate, La Cuesta, Jicamapa, Las Cruces, Posa de la Pila, Cofradías y Chaparroncito es de 0% para la enfermedad de NC debido a que en estas aldeas las aves no presentaron títulos que indicaran un desafío de campo ante la enfermedad. No obstante todas las aldeas tienen alta vulnerabilidad a padecer NC por los títulos no protectores expresados por las aves muestreadas. Utilizando los resultados obtenidos por la prueba de ID se estableció una prevalencia del 23.33% para El Amatillo, 7% para La Tuna y 0% para el resto de aldeas, no obstante lo más indicado es darle seguimiento a estos resultados mediante la prueba de HI para IA

Advertiser Funded Programming - En ny väg runt mediebruset?

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: AFP – En ny väg runt mediebruset!? Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng (15 ECTS) Författare: Alexander Högman, Anders Lindén, Christian Nilsson Handledare: Per-Hugo Skärvad Nyckelord: AFP, Framgångsfaktorer, Medieval, Dolt budskap, TV. Syfte: Uppsatsen inledande syfte är att tydliggöra fenomenet AFP i teori och praktik och därigenom skapa en förståelse för hur fenomenet fungerar. Vidare ämnar uppsatsen att kartlägga, beskriva och analysera faktorer som karaktäriserar framgångsrik AFP. Metod: Undersökningens design är utformad för att belysa vilka faktorer som är viktiga för att nå framgång med AFP. En induktiv metod har valts och kvalitativa intervjuer har genomförts, dessa presenteras i fyra olika case. Teoretiska perspektiv: Utgångspunkt har varit olika marknadsföringsteorier som kan förklara, stödja och kritisera de framgångsfaktorer som är grunden för lyckad AFP. Medieval, budskap och varumärkesteorier har varit centrala för att på ett bra sätt kunna analysera den empirin som framkommit i uppsatsen. Empiri: Empirin består av fyra case som vart och ett beskriver en AFP produktion. Data kommer uteslutande ifrån intervjuer med annonsör och produktionsbolag bakom respektive produktion. Slutsatser: För en enskild AFP-satsning råder olika förutsättningar varför en framgångsfaktor kan få en större, mindre eller rentav inte någon betydelse överhuvudtaget för en enskild produktion. Således kan inte framgångsfaktorerna sägas vara allmänt gällande. Däremot blir en slutsats att annonsörer som avser att satsa på AFP med fördel kan ta framgångsfaktorerna i beaktande. Vart efterhand, och baserat på de val annonsören gör, kan en del framgångsfaktorer visa sig särskilt viktiga medan andra får en underordnad betydelse. De framgångsfaktorer som studien har resulterat i är: Sändningstid, programledare, trovärdighet, finansiering, intäktsmodell, långsiktighet, utnyttjande av kringeffekter, stödjande funktioner, underhållningsvärde samt produktionsbolag kontra annonsör. ABSTRACT Title: Advertiser Funded Programming – A new way around the media clutter!? Seminar Date: 2007-01-19 Course: Master thesis in Business Administration, Marketing, 10 Swedish credits (15 ECTS) Authors: Alexander Högman, Anders Lindén, Christian Nilsson Advisor: Per-Hugo Skärvad Key words: AFP, Key success factors, Media choices, Hidden message, TV Purpose: The purpose of this thesis is initially to create an understanding of the AFP phenomena. This is made through using practice and theory to clarify and understand how the phenomenon interacts and affects the different actors. Finally this thesis aim is to map out, describe and analyse factors that characterise successful AFP. Methodology: The research is designed to investigate which factors that are the most important ones to gain success in AFP. An inductive methodology has been chosen and qualitative interviews have been conducted, the results are presented in four different cases. Theoretical perspectives: The theory foundation is based different marketing theories that explain, support and criticize the different key success factors for AFP. Media choice, message and branding theories have been focused on to facilitate the analysis of the thesis’ empirics. Emperical foundation: The empirical material consists of four cases, each describing an AFP production. Data is exclusively based on interviews with representatives from the advertiser and production company behind respective production. Conclusions: Every AFP production has different prerequisites, therefore the key success factors vary in importance cannot be considered universal. One main conclusion is that advertisers should consider the different factors when doing AFP. Gradually, based on the choices made by the advertiser, some key success factors can show to be of greater importance while some will have smaller signifi

DETC2008-49526 PLATFORM STRATEGIES FOR A SUPPLIER IN THE AIRCRAFT ENGINE INDUSTRY

ABSTRACT The utilization of a platform strategy has become a competitive priority in many industries, most notably in the automotive industry. Naturally, many firms in other industries are adopting this strategy with different modifications and degrees of implementation. However, little research covers the application of platform development in a supplier and/or small batch production environment. The adaptation of a platform strategy in these settings, by a supplier in the aircraft engine industry, is the focal point of this paper. Based on platform development literature and the characteristics of the aircraft engine industry and the company studied advantages and hindrances for platform strategies have been ruled out. Interviews with involved people within the company studied have further clarified different perspectives on platforms and their possible utilization. Based on the analysis of collected information it is proposed that a possible platform strategy would include: a technology platform, incorporating general knowledge on core technology assets embodied in either humans, organizations, processes, information or methods; and a product platform, incorporating product specific elements that could be re-used when developing new components for a particular product line

Trainee psychotherapists’ emotion recognition accuracy improves after training: emotion recognition training as a tool for psychotherapy education

IntroductionPsychotherapists’ emotional and empathic competencies have a positive influence on psychotherapy outcome and alliance. However, it is doubtful whether psychotherapy education in itself leads to improvements in trainee psychotherapists’ emotion recognition accuracy (ERA), which is an essential part of these competencies.MethodsIn a randomized, controlled, double-blind study (N = 68), we trained trainee psychotherapists (57% psychodynamic therapy and 43% cognitive behavioral therapy) to detect non-verbal emotional expressions in others using standardized computerized trainings – one for multimodal emotion recognition accuracy and one for micro expression recognition accuracy – and compared their results to an active control group one week after the training (n = 60) and at the one-year follow up (n = 55). The participants trained once weekly during a three-week period. As outcome measures, we used a multimodal emotion recognition accuracy task, a micro expression recognition accuracy task and an emotion recognition accuracy task for verbal and non-verbal (combined) emotional expressions in medical settings.ResultsThe results of mixed multilevel analyses suggest that the multimodal emotion recognition accuracy training led to significantly steeper increases than the other two conditions from pretest to the posttest one week after the last training session. When comparing the pretest to follow-up differences in slopes, the superiority of the multimodal training group was still detectable in the unimodal audio modality and the unimodal video modality (in comparison to the control training group), but not when considering the multimodal audio-video modality or the total score of the multimodal emotion recognition accuracy measure. The micro expression training group showed a significantly steeper change trajectory from pretest to posttest compared to the control training group, but not compared to the multimodal training group. However, the effect vanished again until the one-year follow-up. There were no differences in change trajectories for the outcome measure about emotion recognition accuracy in medical settings.DiscussionWe conclude that trainee psychotherapists’ emotion recognition accuracy can be effectively trained, especially multimodal emotion recognition accuracy, and suggest that the changes in unimodal emotion recognition accuracy (audio-only and video-only) are long-lasting. Implications of these findings for the psychotherapy education are discussed