Social klass – Ett begrepp i behov av revidering? : Är idén om ’arbetslogik’ samt utbildningskrav fruktsamma för att skapa ett yrkesbaserat klasschema?

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken

Variations in fertility

En åldrande befolkning och lågt barnafödande innebär, allt annat lika, att färre ska försörja fler. Denna uppsats handlar om huruvida föräldrapolitiken påverkar barnafödandet; mer specifikt ställs frågan påverkar föräldraförsäkringen och barnbidraget fruktsamheten, antalet födda barn per kvinna. Uppsatsen använder regressionsanalys och försöker, genom att kontrollera för arbetslöshet, trender och maxtaxa, påvisa samband mellan ökat barnafödande och utvidgad föräldraförsäkring och barnbidrag. Resultaten visar inget signifikant samband mellan ökat barnafödande och utvidgat barnbidrag och föräldraförsäkring. Utfallet stämmer inte överens med tidigare studier och dessvärre finns det betydande risk för confounding variables