Refugees Welcome! : En kvalitativ undersökning med perspektiv på hur externa kriser leder till policyförändringar.

Att externa kriser utanför ett samhällssystem kan leda till en policyförändring är något som ofta hävdas i policylitteraturen. Idag möts Europa och Sverige av den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Detta har satt stora krav på hur man ska hantera flyktingmottagandet på ett så effektivt sätt som möjligt. I denna uppsats utförs en analys av regeringens argument för att införa en mer restriktiv flyktingpolitik. Studien undersöker hur regeringen argumenterar för införandet av åtgärderna, varför de införs, och ämnar således ge en djupare förståelse av varför krisen ledde till en förändring i politiken. Uppsatsen ansats är att belysa resultatet utifrån teori om policyförändring och undersöka mekanismen mellan kris och förändring. För att urskilja vilka huvuddragen i regeringens argument är och huruvida dessa stämmer överens med uppsatsens olika antaganden om hur en kris leder till förändring har argumenten för policyförändringen granskas kritiskt. Detta har gjorts genom att studera publicerat material där åtgärderna presenteras och diskuteras utifrån olika vinklar. Studiens resultat tyder på att regeringens argument för de restriktiva åtgärderna inte bara kan antas bero på att en extern kris gör det resursmässigt omöjligt att implementera den tidigare policyn utan det finns flertal argument som pekar på en annan mekanism

Social klass – Ett begrepp i behov av revidering? : Är idén om ’arbetslogik’ samt utbildningskrav fruktsamma för att skapa ett yrkesbaserat klasschema?

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken

Variations in fertility

En åldrande befolkning och lågt barnafödande innebär, allt annat lika, att färre ska försörja fler. Denna uppsats handlar om huruvida föräldrapolitiken påverkar barnafödandet; mer specifikt ställs frågan påverkar föräldraförsäkringen och barnbidraget fruktsamheten, antalet födda barn per kvinna. Uppsatsen använder regressionsanalys och försöker, genom att kontrollera för arbetslöshet, trender och maxtaxa, påvisa samband mellan ökat barnafödande och utvidgad föräldraförsäkring och barnbidrag. Resultaten visar inget signifikant samband mellan ökat barnafödande och utvidgat barnbidrag och föräldraförsäkring. Utfallet stämmer inte överens med tidigare studier och dessvärre finns det betydande risk för confounding variables

Småföretags Kommunikationskanaler : till externa resurser

Livskraftiga företag har en förmåga att använda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem där de interna resurserna inte är tillräckliga. Småföretag har inte möjlighet att ha alla resurser själva utan måste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en ständigt ändrande omvärld. Syftet med denna undersökning är belysa vilka olika kommunikationskanaler småföretag använder sig av och vilka faktorer som påverkar valet när de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket består av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna består av nätverk, internet, mässor och reklam.  Denna kvalitativa studie är utförd på småföretag inom metallbearbetningsindustrin. Insamling av data har genomförts med öppna individuella intervjuer med fem respondenter på utvalda företag. Resultatet består av respondenternas åsikter om kommunikationskanalerna och hur de använder dem. Nätverket har visat sig vara den mest förekommande kommunikationskanalen följt av sökmotorer och förmedlingstjänster. Dessa kanaler kan bistås med mässor och reklam vid sökandet av externa resurser. Viable companies have the ability to use external resources to help solve its problems when internal resources are not adequate. Small businesses do not have the option to have all of the resources in-house; they must specialize in order to become more competitive in a constantly changing environment. The purpose of this survey is to show the various communication channels, small businesses use and the factors that affect the choice of communication channel when seeking external resources. The theoretical framework is composed of the communication process and communication channels. The communication channel consists of networks, the internet, trade shows and advertising.  This qualitative study is carried out at small enterprises within the metal working industry. Data collection was carried out with open individual interviews with five respondents at selected companies. The result consists of the respondents ' views on the channels of communication and how they use them. The network has proven to be the most used communication channel followed by search engines and marketplaces. These channels can be assisted with trade shows and advertising in search of external resources