”En ganska klatschig formulering” - Europa 2020-strategin och "Det öppna Skåne 2030" - ett fall av europeisering?

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det förekommer några likheter mellan Europa 2020-strategins målsättningar och innehållet i remissförslaget till Region Skånes utvecklingsstrategi “Det öppna Skåne 2030”. Detta studeras i en kontext av europeisering - en teori om att ett medlemskap i den Europeiska Unionen på olika sätt påverkar medlemsländernas politiska system. Studiens ambition är att undersöka om europeiseringsteorin kan appliceras på detta fall, och studien är således av teoriprövande karaktär. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts av “Det öppna Skåne 2030” och kompletterats med två semistrukturerade informantintervjuer med en tjänsteman och en politiker från Region Skåne. Studiens resultat visar att det finns likheter mellan innehållet i de båda dokumenten men att det inte går att klassificera som ett fall av europeisering. Detta eftersom Europa 2020-strategins målsättningar uppfattas som allmänglitiga och beskrivs i hög grad sammanfalla med regionens egna prioriteringar. Vi har kunnat påvisa att det förekommer en samvariation mellan innehållet, men vi har inte kunnat påvisa några kausala samband. Samvariationen kan möjligtvis ses som en effekt av rådande globala diskurser kring sammhällsutveckling, och de båda dokumenten måste därför studeras i en vidare global kontext för att kontrollera för potentiella bakomliggande variabler

The living infinite: Envisioning futures for transformed human-nature relationships on the high seas

We find ourselves at a critical crossroads for the future governance of the high seas, but the perceived remoteness of the global ocean creates a psychological barrier for people to engage with it. Given challenges of overexploitation, inequitable access and other sustainability and equity concerns, current ocean governance mechanisms are not fit-for-purpose. This decade offers opportunities for direct impact on ocean governance, however, triggering a global transformation on how we use and protect the half of our planet requires a concerted effort that is guided by shared values and principles across regions and sectors. The aim of the series of workshops outlined in this paper, was to undertake a futures thinking process that could use the Nature Futures Framework as a mechanism to bring more transformative energy into how humans conceptualise the high seas and therefore how we aim to govern the ocean. We found that engaging with the future through science fiction narratives allowed a more radical appreciation of what could be and infusing science with artistic elements can inspire audiences beyond academia. Thus, creative endeavours of co-production that promote and encourage imagination to address current challenges should be considered as important tools in the science-policy interface, also as a way to elicit empathetic responses. This workshop series was a first, and hopefully promising, step towards generating a more creative praxis in how we imagine and then act for a better future for the high seas

Evolving Perspectives of Stewardship in the Seafood Industry

Humanity has never benefited more from the ocean as a source of food, livelihoods, and well-being, yet on a global scale this has been accompanied by trajectories of degradation and persistent inequity. Awareness of this has spurred policymakers to develop an expanding network of ocean governance instruments, catalyzed civil society pressure on the public and private sector, and motivated engagement by the general public as consumers and constituents. Among local communities, diverse examples of stewardship have rested on the foundation of care, knowledge and agency. But does an analog for stewardship exist in the context of globally active multinational corporations? Here, we consider the seafood industry and its efforts to navigate this new reality through private governance. We examine paradigmatic events in the history of the sustainable seafood movement, from seafood boycotts in the 1970s through to the emergence of certification measures, benchmarks, and diverse voluntary environmental programs. We note four dimensions of stewardship in which efforts by actors within the seafood industry have aligned with theoretical concepts of stewardship, which we describe as (1) moving beyond compliance, (2) taking a systems perspective, (3) living with uncertainty, and (4) understanding humans as embedded elements of the biosphere. In conclusion, we identify emerging stewardship challenges for the seafood industry and suggest the urgent need to embrace a broader notion of ocean stewardship that extends beyond seafood

The communication between nurse and patients with cancer : From the nurse's perspective

Bakgrund: Det är vanligt att patienter med cancer upplever fysiska, psykiska och sociala problem och därför behöver ett bra stöd från sjuksköterskorna. Att arbeta med patienter som har cancer kan dock vara en tung belastning för sjuksköterskorna och kommunikationen kan påverkas av olika faktorer. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever vad som påverkar kommunikationen med patienter med cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Det gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att hitta de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier: arbetsmiljö, kultur, kunskap och emotionell intelligens. Sjuksköterskorna upplevde att brist på tid, olika kulturer, kunskapsskillnader och den emotionella belastningen påverkade kommunikationen med patienterna. Konklusion: Det har visat sig vara en utmaning för sjuksköterskor att vårda patienter med cancer. Färdigheterna inom kommunikationen behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska kunna hantera den emotionella belastning som de utsätts för. Sjuksköterskor behöver också mer tid för varje patient för att kunna ge patienterna det stöd som de behöver. Background: It is common for patients with cancer to experience physical, mentaland social problems and will require good support from the nurses. Working withpatients with cancer can be difficult for the nurses and the communication can beaffected in different ways. Aim: The aim was to highlight how nurses experience what affects theircommunication with patient who have cancer. Method: A literature study based on 11 scientific articles. The research was madeusing databases CINAHL and PubMed to find the scientific articles. Result: Four categories emerged: work environment, culture, competence andemotional intelligence. The nurses experienced that lack of time, culture andcompetence differences and the emotional load affected communication with thepatients. Conclusion: It has been shown to be a challenge for the nurse to care for patients withcancer. Nurses need to improve their communication skills in order to cope with theemotional strain they are exposed to. Nurses also need more time for each patient tobe able to give patients the support they need.

Are boys and girls motivated to read in the same way? : How teachers in first grade work with motivating people to read

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker

Från klarinett till tvärflöjt : transkriptionsproblem i andra satsen av Brahms klarinettkvintett opus 115

Validerat; 20101217 (root

Boys and girls i Astrid Lindgren's picture books. : A gender study of four picture books.

Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet.

Are boys and girls motivated to read in the same way? : How teachers in first grade work with motivating people to read

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker