59 research outputs found
Logistikutmaningar, lönsamhet och tillfredsstÀllelse i svenska alternativa korta matkanaler
Projektet handlar om logistiska utmaningar för smÄ matproducenter som prövar nya mer direkta
distributionskanaler, s.k. alternativa korta matkanaler (AKM). Denna vÀxande rörelse syftar till att
kortsluta konventionella lÄnga försörjningskedjor med stora livsmedelsproducenter, grossister och
butikskedjor. AKM Àr t.ex. traditionella gÄrdsbutiker, torghandel (t.ex. i form av Bondens marknad)
och andelsjordbruk (CSA) men Àven nya fenomen som Reko-ringar och Lokala matnoder har
spridits snabbt senaste Ären. Vissa smÄ matproducenter försöker genom AKM fÄ mer av
âmatkronanâ och öka sin lönsamhet. För andra aktörer kommer inte ekonomi i första hand, utan
drivkrafterna kan vara mer ideologiskt vÀrderingsgrundade. Oavsett drivkraft, borde AKM bidra till
en mer levande landsbygd.
Logistik och försörjningskedjor (SCM) Ă€r viktigt att förstĂ„ för att fĂ„ mat frĂ„n âjord till bordâ eller
âhage till mageâ, och handlar om att skapa effektiva flöden av varor, information och betalningar.
Vissa AKM innebÀr direktkontakt mellan producent och konsument, dÀr bonden sjÀlv försöker
utföra den logistik och försÀljning som tidigare de större specialiserade aktörerna gjort. I andra AKM
uppstÄr nya mellanhÀnder för att överbrygga gap i logistikflöden.
Projektet undersöker erfarenheter frÄn logistiska utmaningar som olika alternativa korta
matkanaler skapar, och hur olika sÀtt att arbeta med logistik och SCM pÄverkar de mindre aktörernas
upplevda lönsamhet och tillfredsstÀllelse.
Studien inleddes med en förstudie dÀr över 1100 hemsidor (producenters och mellanhÀnders)
hemsidor studerades avseende information kring sortiment, leveransalternativ, leveranstider,
transporter, prissÀttning, betalningsalternativ m.m. Huvudstudien baseras sedan dels pÄ en
enkÀtstudie med svar frÄn 286 olika producenter frÄn olika AKM, samt parallella intervjustudier av
bÄde producenter och nya typer av mellanhÀnder. Resultatet ger en djupare kunskap om uppfattade
logistiska styrkor och utmaningar för olika AKM, samt vilka logistikaktiviteter man lÀgger tid och
energi pÄ, och hur man uppfattar att detta leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet eller
tillfredsstÀllelse.
Producentens bakomliggande motiv verkar pÄverka val av AKM, för olika AKM hur tid och
energi lÀggs pÄ olika logistikaktiviteter, vars bidrag till uppfattad konkurrenskraft sedan skiljer sig
Ät. Generellt lÀggs mer tid pÄ att hantera kundrelationer och ge leveransinformation, men mindre pÄ
transport och lagring trots att man uppfattar sig som mindre konkurrenskraftiga pÄ dessa aktiviteter.
Medan t.ex. CSA i sin logik innebÀr att vissa logistikutmaningar förenklas, sÄ hanteras utmaningar
i andra (t.ex. Reko-ring och Lokala matnoder) genom att virtuella plattformar samordnar
leveransplatser och tidpunkter. Dock upplevs ibland att mycket tid och energi dÄ istÀllet lÀggs pÄ
administration. I motsats till praxis inom andra branscher, eller rekommenderat i annan forskning,
ser vi generellt lite utnyttjande av externa logistikaktörer eller logistiksamarbete mellan producenter,
utan man sköter logistiken sjÀlva. MÄnga producenter rÀknar dock inte med kostnad för egen
arbetstid, och andra anser att man inte fÄr en rÀttvis lön för det arbete man lÀgger ner. Man utnyttjar
istĂ€llet obetalda arbetsinsatser, nĂ„got som ofta kallas âsweat equityâ.
Producenter Àr generellt tillfredsstÀllda oavsett AKM. Men skillnader finns, och olika aspekter
förklarar tillfredsstÀllelse för olika AKM. För mÄnga Àr framtidstro en viktig förklaringsvariabel,
men för andra Àr det rÀttvis lön, eller om kanalen reducerar logistikarbete eller förenklar
kundservice, som verkar viktigast. Dagens lönsamhet verkade generellt pÄverka mindre, och ibland
(t.ex. för Reko-ringar) indikeras t.o.m. ett omvÀnt samband mellan dagens lönsamhet och
producentens tillfredsstÀllelse. IstÀllet verkar producentens syn pÄ framtidsmöjligheter pÄverka
deras tillfredsstÀllelse.
Intervjustudier med andra aktörer, som försökt skapa nya roller som mellanhÀnder, visar att de
inte sÀllan fÄr omarbeta eller utveckla sin affÀrsmodell p.g.a. lÄg lönsamhet, begrÀnsade möjligheter
att skala upp, svÄrigheter att komma in pÄ marknaden och fÄ konsumenter att vÀlja dem istÀllet för
konventionella butiker. Vissa har lÀmnat försöken att sjÀlva driva mellanhandsplattform till att
istÀllet utveckla IT-verktyg för producenterna. De mellanhÀnder som har utvecklat affÀrsmodellen
siktar pÄ ökad lönsamhet, men har ocksÄ viljan att skapa alternativa matkanaler i samarbete med
lokala producenter för att svara pÄ den ökade efterfrÄgan av lokala produkter pÄ marknaden.
Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring vikten av att förstÄ logistikutmaningar och nya
kostnader det innebÀr att kortsluta konventionella matkanaler, men ocksÄ en mer nyanserad syn dÀr
olika typer av alternativa korta matkanaler och deras olika utmaningar illustreras. Det bidrar till ökad
förstÄelse kring vad som, ur producentens perspektiv, bidrar till tillfredsstÀllelse och glÀdje vilket Àr
nytt perspektiv. Avslutningsvis trycker vi pÄ vikten av att försöka kombinera plattformar som kan
skapa skalfördelar och samarbete i de logistiska flödena, utan att viktiga vÀrderingsorienterade och
lokala dimensioner försvinner. För att fÄ sÄdana plattformar att fungera, och vara skalbara, kan dock
ofta nÄgon form av mellanhand behövas
FöretagsförvÀrv eller företagsfördÀrv? - En lÄngsiktig studie pÄ den skandinaviska förvÀrvsmarknaden
The purpose of this thesis is to, through statistical analysis, investigate whether the stock price of Scandinavian acquiring firms develops differently compared to benchmark. The thesis also researches if a set of variables can explain the eventual difference. This thesis is of quantitative nature and the authors have used a deductive approach. Through a regression analysis the thesis secondary data has been analyzed and compared to earlier research and theories. The theory of this thesis is mainly based on earlier research about the effect that different variables have on an acquiring companies stock prices. The majority of this research mainly comes from the American market and studies a different time period than this thesis. The thesisâ empirical evidence is based on data from 54 acquiring firms between 2003-2008. Nine independent variables has been tested on these companies. This thesis finds that acquiring firms significantly underperforms compared to benchmark on both a 24- and 36-month basis. The thesis also finds that the underperformance can be explained by one of the nine variables
Enriching social and economic aspects in sustainability assessments of remediation strategies â Methods and implementation
Over the last decade, there has been rapid development in promoting and implementing sustainable remediation. It is now common to include at least some sustainability considerations in remediation projects. Specific challenges that have been highlighted often relate to economic and social aspects not receiving enough attention: broadening the social aspects, community and meaningful stakeholder engagement, understanding stakeholders\u27 risk perception, and a need for better estimates of site-specific economic costs and benefits. This study presents an application of the Sustainable Choice of REmediation (SCORE) framework with special focus on (1) demonstrating the working process for a broad sustainability assessment and (2) sharing the lessons learned from its application. Specific objectives are to describe (a) the types of stakeholders involved in the assessment, (b) the methods for collection of social and economic sustainability data, (c) residents\u27 perception of risks, (d) the use of the sustainability assessment results in the decision-making process, and (5) possibilities for improving the methods and working process. SCORE was applied and evaluated with input from, and together with, stakeholders at the BT Kemi industrial site in the village of Teckomatorp, south Sweden, a former pesticide production site associated with the most infamous Swedish environmental scandal. A questionnaire (n\ua0=\ua078) was used to collect input from residents regarding local acceptance and economic externalities of the remediation alternatives. Alternatives with a high degree of removal of contaminants received a high ranking in the assessment, primarily due to social and economic effects. The working process can be improved, specifically regarding workshop preparation and workshop structure. A broad representation of stakeholders and early establishment of communication channels to residents is key for robust assessment of social aspects. The information from the sustainability assessment was used in the decision-making process, not least for revising remediation options
- âŠ