Faste- och påsktiden i Svenska kyrkan 2017 : Redovisning av Luka 29

På 1940-talet började Kyrkohistoriska arkivet vid Lunds Universitet arbeta med att klarlägga förändringar i den samtida kyrkliga seden. Insamlingen av sådana uppgifter fann sin form på 1960-talet, då arkivet började sända ut rikstäckande frågelistor om den aktuella kyrkliga seden. Genom dessa LUKA-listor har den kyrkliga seden inventerats för hela landet med jämna mellanrum från och med 1962. År 2017 ändrades frågelistan från att gälla förändringar i den kyrkliga seden till att enbart handla om påskcykeln år 2017. En ytterligare förändring var att frågelistan distribuerades och besvarades via Internet och inte som tidigare på papper. Frågelistan besvarades av 574 personer, vilket gav en svarsprocent på 50, som får anses acceptabelt med tanke på de nya församlingsstrukturerna. Ett tydligt resultat från alla svar är att den kyrkliga seden i många fall kan sägas ha flyttats ut från kyrkan till gallerior, torg, natursköna platser med flera. Ofta i form av påskvandringar och korsvandringar men även till äldreboenden. Ytterligare ett resultat är att helgfirandet består av mycket experimenterande, inte minst på annandag påsk, som tycks vara en dag som inte får bli ”dagen efter” allt man gjort under stilla veckan, påskafton och påskdagen. Annandagen tycks ha blivit en dag för silluncher, pilgrimsaktiviteter (både till fots och på cykel), Emmausmässa, Emmausvandring, ekumeniska arrangemang med mera

Household out-of-pocket payments for illness: Evidence from Vietnam

BACKGROUND: In Vietnam, illnesses create high out-of-pocket health care expenditures for households. In this study, the burden of illness in the Bavi district, Vietnam is measured based upon individual household health expenditures for communicable and non-communicable illnesses. The focus of the paper is on the relative effect of different illnesses on the total economic burden of health care on households in general and on households that have catastrophic health care spending in particular. METHODS: The study was performed by twelve monthly follow-up interviews of 621 randomly selected households. The households are part of the FilaBavi project sample – Health System Research Project. The heads of household were interviewed at monthly intervals from July 2001 to June 2002. RESULTS: For the population in the Bavi district, communicable illnesses predominate among the episodes of illness and are the reason for most household health care expenditure. This is the case for almost all groups within the study and for the study population as a whole. However, communicable illnesses are more dominant in the poor population compared to the rich population, and are more dominant in households that have very large, or catastrophic, health care expenditure, compared to those without such expenditures. CONCLUSION: The main findings indicate that catastrophic health care spending for a household is not usually the result of one single disastrous event, but rather a series of events and is related more to "every-day illnesses" in a developing country context than to more spectacular events such as injuries or heart illnesses

Begravning enligt Kyrklig sed 2008-2009

Följande text är en enkel redovisning av svaren på frågor om begravning i frågelistan Kyrklig sed 2008-2009, som Lunds Universitets Kyrkohistoriska Arkiv (LUKA) sände till alla pastorat i Svenska kyrkan i september 2009. Av flera skäl, mer om detta nedan, kommer jag inte att jämföra hur man i pastoraten i de olika stiften svarade på frågorna. Istället kommer jag att peka på de stift som har högst respektive lägst andel pastorat som besvarat var och en av frågorna på ett visst sätt. Vidare kommer jag att visa på hur pastoraten svarade när de delas in efter hur många kyrkotillhöriga det fanns i pastoraten

Östra Vingåker i "Kungl. Majt:s Befallningshafvandes femårsberättelser"

En presentation av vad landshövdingarna skrev om Östra Vingåker åren 1866-190

Dödens semiotik : gravstenen som odödlighetens medium

Allt fler gravstenar har enbart namn och födelsedata. Likaså minskar antalet gravar med yrkesangivelse. Antalet gravstenar med blommor, fåglar och naturscenerier ökar. Huruvida dessa skall ses som en beskrivning av individen är osäkert, men i vissa fall är det uppenbart, t ex när tecknet utgörs av en hund eller en tydlig yrkessymbol. Liksom i dödsannonserna kan man förvänta sig att också gravstenar kommer att ge antydningar om vem den döda var. På så sätt ökar chansen till odödlighet. Detta kan då antingen göras genom indicier eller genom ikoner, dvs. ett foto av den avlidna. Av de gravstenar som presenterats här kan enbart ett fåtal med säkerhet påstås vara ikoner eller indicier. Förmodligen kommer dessa att bli vanligare i framtiden. Så finns t ex två gravstenar på Västra kyrkogården i Halmstad där den ena har dels en färgbild av den avlidna svenska kvinnan, dels en flygande kolibri som suger nektar ur en blomma. Dessutom sitter en liten groda ovanpå naturstenen. Den andra stenen är rest över en invandrad och har dels en fjäril, dels ett kors, vilka båda är kristna tecken. Över korset finns ett fiskespö med en krokad fisk. Enligt min mening visar dessa tydligt på strävan efter odödlighet. Aven om jag kommer tillbaka om 20 år så vet jag hur kvinnan såg ut utan att någonsin ha träffat henne. Likaså vet jag att den invandrade mannen tyckte om att fiska, och kanske också var troende kristen