Sense of coherence: definition and explanation

The present study is one of a few that have used "sense of coherence" (SOC) as a dependent variable in an explanatory model. After studying three different samples - 680 students, 180 parents and 315 couples - we conclude that family relational and psychopathological variables contribute significantly to the explanation of SOC (explained variance between 10-27 and 26-50 per cent). In total, we obtained an explained variance of between 42 and 64 per cent. This leads us to the conclusion that in all three samples, SOC is multifaceted and thereby is more than simply an opposite state to depression. Context may play an important part in the explanation of SOC

Funktionell familjeterapi (FFT) på ett socialkontor : En kvalitetsgranskning och en forskningsutvärdering.

Studien omfattade 124 ungdomar, 68 flickor och 56 pojkar, medelålder 15,3 år, som behandlades med FFT på ett socialkontor. Studien hade en pre – post - post design. Terapin pågick i 5 - 7 månader med i genomsnitt 13 sessioner, 89 % fullföljde behandlingen. Terapeuterna fick kontinuerligt handledning och certifierades flera gånger. De bedömdes därför vara programföljsamma. Mödrar och fäder samt ungdomarna fyllde i självsvarsskalor (CBCL respektive YSR) om psykosociala symtom före och efter behandlingen samt 6 månader efter dess slut. Formulären består av 118 frågor om psykosociala beteende symtom. Svaren delas in i åtta syndrom varav två är samlingsskalorna inåtvända och utagerande problem. Summan av alla frågorna ger total symtombelastning. Vid terapistarten rapporterade flickorna mer inåtvända problem än pojkarna. Flickorna låg stat. sign. över kliniskt gränsvärde (jf med en normalgrupp) beträffande total symtombelastning, inåtvända och utagerande problem. Pojkarna gjorde det beträffande total symtombelastning och utagerande problem. Mödrarna rapporterade att flickorna hade mer ångest/depression och pojkarna mer uppmärksamhetsstörning, antisociala beteende och aggressivitet. Detsamma ansåg fäderna beträffande pojkarna men de rapporterade även att dessa hade mer tankeproblem. Både mödrar och fäder rapporterade att åtminstone mer än hälften av ungdomarna oavsett kön och problematik låg över det kliniska gränsvärdet vid terapistarten. Vid avslutningen av terapin rapporterade både flickor och pojkar stat. sign. symtomminskningar på både inåtvända, utagerande problem och total symtombelastning. Effektstorleken var moderat (d > 0,50) till stor ( d > 0,80). Även mödrarna rapporterade stora (d > 0,80) till mycket stora ( d > 1,20) symtom minskningar på dessa tre mått. Fäderna rapporterade likadant men angav moderat ( d > 0,50) eller stor effekt (d > 0,80). Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad terapi rapporterade drygt hälften av ungdomarna och deras föräldrar ett lyckat behandlingsförlopp. Samtliga ansåg att resultatet kvarstod. Vi konstaterar även att ungdomarna och deras föräldrar rapporterade utagerande psykosociala problem. Ungefär hälften av ungdomarna rapporterade kriminell aktivitet och/eller bruk av alkohol/narkotika samt relationssvårigheter med föräldrarna. Eftersom FFT utvecklades för familjer med denna typ av problem förefaller studien omfatta rätt målgrupp. Det är också viktigt att notera att ungdomarna även hade många inåtvända problem som också minskade efter behandlingen

Infancia y aprendizaje

Resumen tomado de la publicaciónEl primer estudio, realizado a comienzos de los noventa, explora el desarrollo de la identidad en un grupo de adolescentes adoptados en Suecia atendiendo a su origen biológico y étnico y a su salud mental. Los sujetos fueron acogidos por sus familias adoptivas entre los años 1970 y 1977 mediante lo que por entonces constituía la agencia de adopción más grande en Suecia. Un nuevo estudio ocho años después revisa los cambios producidos en la identidad y salud mental de los sujetos ya adultos. Los resultados muestran que la familia biológica permanece en la mente del adoptado mientras que su interés por buscarlos disminuye. Esta exploración del origen biológico puede reflejar un desarrollo normal de la identidad en tanto que supone para el sujeto una vía a través de la cual conferir continuidad a su historia vital, pero puede ser también una muestra de insatisfacción con su situación de vida. La construcción de una identidad sueca no parece resultar algo problemático para los adoptados, no obstante, es posible que tengan que afrontar ser tratados como minorías étnicas y no como ciudadanos suecos. Nuestros resultados indican que el paso de la vida dependiente en la que están protegidos por la familia adoptiva, a la vida como adulto independiente puede ser especialmente difícil para aquellos que fueron adoptados tardíamente, ya que muchos sufrieron experiencias traumáticas en su vida anterior a la adopción.MadridMadrid (Comunidad Autónoma). Servicio de Formación del Profesorado. CRIF Las Acacias; Calle General Ricardos, 179; 28025 Madrid; Tel. +34915250893; Fax +34914660991; [email protected]

Psykosocial hälsa hos andra generationens invandrarbarn under förskoleåren: risk- och friskfaktorer

En kohort bestående av 1688 barn inskrivna vid 20 barnavårdscentraler(BVC) i södra Sverige undersöktes vid 3 månaders, 3 års och 5.5 års ålder. Femton procent, 245 barn, var födda här till minst en förälder som var utrikesfödd. Information om socioekonomisk stress i familjen, depression hos modern och beteendedata om barnen vid 3 år och 5.5 år insamlades. Riskfaktorer ifråga om socioekonomiska förhållanden och grad av ackulturation enligt ett index konstruerat för studien samt skyddsfaktorer för stress analyserades. Invandrarbarnen hade 2-3 gånger så hög frekvens beteendeproblem som majoritetsgruppens barn. Familjer där båda föräldrarna var utrikesfödda, som kommit från det forna Jugoslavien eller utomeuropeiska länder, varit högst fem år i Sverige då barnen föddes och inte talade svenska i hemmet, hade den största socioekonomiska belastningen. Den gruppens barn hade högst frekvens beteendeproblem. Känsla av sammanhang (KASAM) var en generellskyddsfaktor, då det gällde barnens beteendestörningar. Studien genomfördes med stöd av Landstinget Blekinge och Landstinget Kristianstads län och dess folkhälsoavdelning. Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning i Lund (HSF) samt Stiftelsen Söderström- Königska sjukhemme

A long-term follow-up of conduct disorder adolescents into adulthood.

This study focuses on young male and female adults (n=290) who were diagnosed with conduct disorder (CD) during adolescence at the inpatient child and adolescent psychiatric unit in Lund, Sweden. Their adulthood is described using seven outcome variables: in custody, crime, illicit drug use, mental health, teenage parenthood, transference income and educational attainment. Together, the seven outcome variables represent a wide perspective of individual life and known risks for both genders. The variables are compared, scaled and described in an outcome that identifies successful outcome. Although this was a severe clinical inpatient group of adolescents, a relatively large number - about a third of the males and close to half of the females - exhibit a successful outcome by their early twenties. This study highlighted the merits use gender-sensitive outcome variables. The take-home message from a societal perspective is that many improvements are needed, a message that has been voiced in several Swedish commissions

A follow-up study of adolescents with conduct disorder: can long-term outcome be predicted from psychiatric assessment data?

This study examines Swedish young adults (mean age 21) with a history of conduct disorder (CD) as adolescents. Using medical records, this study explores the relationship between adolescent inpatients and their outcomes in adulthood. Two outcome variables were used: an indication of non-successful outcome variable (seven undesirable outcomes) and sense of coherence. Using multiple regression analyses, this study showed that extracted data from the medical case record could significantly explain small variance depending on output variable. The small variance could be related to the homogeneous clinical sample, the follow-up time, the outcome variables and the absence of a biological perspective. This study suggest, clinicians should be very careful when predicting outcome in young adulthood, if they should predict outcome at all. The positive conclusion in this matter is that as far as we know any teenager with CD could have a positive outcome in young adulthood