Suspected or protected? Perceptions of procedural justice in ethnic minority youth's descriptions of police relations

Research has highlighted the harmful effects of targeted police practices and the subsequent low trust in the police among ethnic minorities. However in spite of this research, there still exists a relative lack of knowledge on the day-to-day relations between ethnic minority youth and the police and on the perceptions that ethnic minorities have of procedural justice. Furthermore, comparative and cross-nation research is needed. This study, using data from 121 in-depth interviews, investigates how ethnic minority youth living in Finland, Denmark, Norway and Sweden describe policing practices. Our findings indicate that descriptions were quite similar in each of the four Nordic countries. While on the one hand, ethnic minority youth felt suspected by the police for no justifiable reason, thereby creating strong feelings of procedural injustice and unfairness, on the other hand, they described encounters, where they felt protected by the police and in general trusted the institution of the police. As such ambiguity has often been neglected, this article highlights the positive perceptions of the police but also argues that targeted police practices can undermine notions of procedural justice, trust in policing and a sense of belonging.</p

Betydelsen av etnicitet: gestaltningar av ’de andra’ i samtal om otrygghet, kriminalitet och utsatthet för brott

Detta projekt uppmärksammar brottsoffer och etnicitetsfrågor. I fokus står mellanmänskliga tolkningar av etnicitetens betydelse. Syftet är att analysera etnicitetstillskrivningar hos ungdomar som blivit utsatta för rån eller misshandel av andra ungdomar ”med annan etnicitet”. Med samtalsintervjun som metod studeras hur etnicitet omtalas och behandlas. Innebörden av begreppet är inte entydig, det inbegriper inte något essentiellt och är inte nödvändigtvis närvarande som någonting väsentligt. Studien uppmärksammar ”etnisk tillhörighet” utifrån hur identiteter (egna och andras) och kategoriseringar aktualiseras, markeras och formeras. Om etnicitet uppmärksammas är betydelsen inte given. På vilka sätt och i vilka situationer uttrycks etnisk tillhörighet, explicit eller implicit, i samtalsintervjuerna? Hur kategoriseras gärningspersonerna, brottsoffren själva och andra involverade aktörer? Vilka förklaringar ges till brottet och till egna och andras handlingar? Projektet är förlagt till Malmö och innefattar ungdomar med såväl ”icke-svenskt” som ”svenskt” ursprung. Både ungdomar som polisanmält det brott de utsatts för och ungdomar som inte gjort någon polisanmälan ingår i studien. Materialet i undersökningen kommer att studeras och analyseras med en etnometodologisk blick vilket bland annat innebär att stor vikt läggs vid en öppen och undersökande inställning till de unga brottsoffrens egna kategoriseringar, förklaringar och identitetstillskrivningar. Föreliggande paper uppmärksammar betydelsen av etnicitet utifrån hur ”de andra” kan gestaltas i berättelser om otrygghet, kriminalitet och utsatthet för brott. Här relateras bland annat till en tidigare studie om trygghetsarbete i Landskrona centrum

Unga ex-kriminellas berättelser om våld och offerskap.

Föreliggande studie uppmärksammar gärningsmannaskap och offerroller hos tidigare kriminella ungdomar. Hur skildrar ungdomar med kriminell erfarenhet sina egna våldshandlingar/aggressivitet samt erfarenheter av att själva ha blivit utsatta för våld/hot? Ungdomar, som alla har erfarenhet av en kriminell livsstil (med våld, hot, droger och alkohol) och som numera (vid tiden för intervjun) är aktiva i Unga Kriminellas Revansch i Samhället (Unga KRIS), har samtalsintervjuats. Mot bakgrund av dessa samtalsintervjuer analyseras hur unga kriminella resonerar kring våld och offerskap samt hur de framställer sig själva i våldsberättelser. De intervjuade unga före detta kriminella framhåller styrka, makt och kontroll (traditionellt manliga attribut) i relation till dels då – dvs. när de ägnade sig åt kriminalitet, dels nu – dvs. när de lämnat den kriminella banan. I det första fallet handlar det om styrka, makt, kontroll och överlägsenhet i förhållande till andra – medan det i det andra fallet handlar om styrka, makt och kontroll över sig själv. Styrkan handlar då om att göra ett eget, rationellt val, lyckas lämna en kriminell livsstil och ta kontroll över sina liv

Betydelsen av etnicitet – unga brottsoffers gestaltningar

Det paper som kommer att presenteras vid Sociologförbundets årsmöteskonferens fokuserar särskilt på hur några "etniskt svenska" unga män, som blivit utsatta för misshandel eller rån av unga män med annan etnisk bakgrund än "svensk", omtalar och behandlar etnicitet i samtal om våld och offerskap. Ett antal olika berättelser om brottet – där etnicitet i någon mening är centralt – analyseras. I den allmänna diskursen kring ungdomsbrott förknippas inte sällan unga män, främlingar och etniska minoritetsgrupper med kriminalitet och rädsla. Det handlar här om varaktiga stereotyper kring relationen etnicitet/brottslighet. Det tycks därför vara angeläget att studera hur unga "svenska" män som utsatts för brott av andra unga män med "annan etnicitet" faktiskt resonerar kring ungdomsbrott. Begrepp som "etnicitet" och "kriminalitet" är mångfacetterade och i detta projekt läggs vikt vid att studera vilka kategoriseringar, förklaringar och identitetstillskrivningar som återges i relation till dessa