Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri. En färd från myt till verklighet

Föreliggande undersökning genomfördes under hösten och vintern 2007 av forskare vid Internatio-nella Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE) vid Lunds Universitet på uppdrag av Miljömålsrå-det. Syftet med undersökningen var att belysa dagens miljöarbete inom tillverkningsindustrin och göra jämförelser med resultat från tidigare motsvarande studier som genomfördes 1991 och 1998. Syftet var också att belysa hur och i vilken omfattning de nationella miljökvalitetsmålen påverkar företagens miljöarbete. Rapporten bidrog därmed till den samlade utvärderingen av arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen som presenterades under våren 2008. Undersökningen baserades på telefonintervjuer med miljöansvariga/personer som konkret utför miljöarbete i 272 slumpvis valda tillverkande företag fördelade över landet i olika branscher och storleksklasser. Bortfallsfrekvensen var 16 procent. Miljöarbetet undersöktes genom vilka konkreta åtgärder som genomförts inom olika områden, hur dessa åtgärder speglas i den övergripande bil-den av företagets miljöaspekter, hur miljöarbetet organiserats och personalen involverats. En sam-lad bedömning av företagens miljöarbete gjordes genom att indela dem i olika kategorier. Katego-rierna motsvarar en femgradig ”betygsskala” från miljöpassiva till miljöanpassade strategier för mil-jöarbetet. Företagens drivkrafter, policies och motiv för miljöarbete undersöktes också. Under tidsperioden 1991- 2007 har tillverknings¬industrins miljöarbete suc¬cessivt förbättrats. Kategorimedelvärdet (”medel¬betyget”) har höjts mellan varje undersökningstillfälle, såväl totalt sett som inom varje storleksklass, vilket framgår av diagrammet. Kategorimedel¬värdet för hela till-verkningsindustrin var år 2007 1,9 jämförelse med 1,4 år 1991. Kategorimedelvärdet för anställda inom tillverkningsindustrin har ökat från 2,1 år 1991 till 2,7 år 2007. Ett mönster som går igen från de tidigare undersökningarna är att de större företagen i allmänhet har mer utvecklat miljöarbete och tydligare miljöstrategi än de mindre företagen. De största företagen (>500 anställda) införde mycket av sitt miljöarbete under 1990-talet och har fortsatt att utveckla sitt miljöarbete. Det är dock bland de medelstora (50 – 499 anställda) företagen de tydligaste förbättringarna kan konstateras. Kategorimedelvärdet har även ökat inom storleksklassen småföretag (1- 49 anställda), men i väsentligt lägre utsträckning. Fortfarande är miljömedvetenheten relativt låg bland de minsta före-tagen. Miljökravställarna har skiftat från att domineras av miljömyndigheterna till i allt högre grad utgöras av kunder och konsumenter. Klassiska ”end-of-pipe”-lösningar på miljöproblemen har under perio-den 1991-2007 kompletterats en blandning av tekniska och organisatoriska åtgärder. Miljöanpass-ning av transporterna har seglat upp som en miljöaspekt som anses som allt viktigare och underle-verantörernas roll i miljöarbetet har fått större betydelse. Miljöarbetet integreras i styrningen och uppföljningen i företagen och ifrågasätts alltmer sällan. Företag med miljöledningssystem (ISO 14001) har generellt ett mer utvecklat och systematiskt miljöarbete. De flesta tillverkningsföretag (78 procent) känner inte till Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Omkring var femte företag (21 procent) känner till målen, men endast 1 procent av företagen vet vilka de olika målen är. Dessa siffror präglas dock av småföretagens stora dominans i antal. Mer än hälften av de företag som har femtio eller fler anställda känner till miljökvalitetsmålen. Det är endast 5 procent av det totala antalet tillverkande företag som anser sig påverkade av miljömålen. Eftersom dessa i huvudsak är större företag sysselsätter de emellertid ca 30 procent av arbetskraften inom tillverk-ningsindustrin

Training and communication in the implementation of environmental management systems (ISO 14001): a case study at the University of Gavle, Sweden

Training and communication are essential elements in the implementation of environmental management systems (EMS). This study is based on two main questions: (i) What methods for training and communication will support the implementation of EMS at a university? and, (ii) How did faculty and staff perceive the training and communication activities? The study includes a literature review, a case study of methods for training and communication, and results of a semi quantitative survey of the perception of training and communication. All activities took place at the University of Gavle (Sweden). The University of Gavle was certified according to ISO 14001 in 2004. Practical experiences from the implementation of EMS in industry were used as reference. The literature review indicates that training is a key factor during implementation of EMS, and that training may change attitude and behaviour among managers and employees. Similar conclusions can be drawn from this study. The case study, and practical experiences from industry, indicate that similar methods of EMS training and communication can be shared by industry and universities. However, "academic freedom" and "critical thinking" may result in the need for more interactive training methods at a university than in industry. The results of the survey indicate that the training and communication have increased awareness of environmental issues. A deeper understanding of the personal role in the EMS was also observed. It can be concluded that the EMS training and communication team has a demanding task to introduce the concept of indirect environmental aspects at a university. Lecturers and researchers should be convinced that the greening of a college involves more than, for example, reducing the consumption of paper. The main role of EMS at a university should be to focus on indirect environmental aspects, for example, to introduce environmental and sustainability issues in courses and research. (c) 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved

Experiences of and views on third-party assurance of corporate environmental and sustainability reports

This study explores the development of environmental and sustainability reporting in Sweden and the dynamics behind the corporate decision to introduce, or not to introduce, third-party assurance of voluntary reports. The results are based on interviews with 28 Swedish companies, an analysis of corporate environmental/sustainability/annuaI reports as well as interviews with assurance providers. Between 1990 and 2003, the number of corporate voluntary reports increased and by 2003 approximately one-third of the reports were subject to third-party assurance. In general, the assured companies were positive in regards to the perceived benefits from third-party assurance, e.g. guidance on how to develop efficient internal reporting systems and increased credibility for published data. The companies without assurance were hesitant to adopt the concept. Their main arguments included the high cost of assurance and the lack of evidence that third-party assurance would result in enhanced credibility. According to the companies, the driving forces for the future development of assurance practices will most probably consist of a combination of proactive approaches from leading companies, generally accepted reporting guidelines and assurance methods, increased pressure from stakeholders and the general acceptance that third-party assurance creates benefits for the company and its stakeholders. In conclusion, this study calls for more attention to be paid towards establishing possible links between methods for third-party assurance and increased credibility for corporate environmental or sustainability reports