33 research outputs found
TAKING CARE OF OTHERS - WHAT'S IN IT FOR US? Exploring workplace-related health from a salutogenic perspective in a nursing context
The aim was to explore and make sense of a salutogenic relationship between workplace, work and health, through an employee perspective in a Swedish nursing context. The aim was also to make sense of the role of a workplace health promotion (WHP) process, in a salutogenic public health perspective, and develop useful instruments for this kind of health-related development work. The research process, which was predominantly carried out within the framework of a WHP process at a hospital ward, was characterized by a salutogenic perspective and an action and mixed method approach. Four studies were carried out at a medium-sized hospital in the south of Sweden and the studies of papers I, II and III were conducted within the framework of a WHP process at the study ward. The development process started with a focus group study, to explore workplace-related resources and health, through the eyes of healthcare workers. The second study explored factors associated with the experience of flow during everyday nursing practice, through an experience sampling method. The third study within the framework of the project, was a focus group study attempted at making sense of the participating health care workers thoughts about the WHP process. The fourth study was a quantitative cross-sectional study aiming for a development and quality assessment of a salutogenic health indicator scale (SHIS). The research process resulted in a predominant focus on social and psychological resources for and indicators of health. The identified workplace-related health resources interacted through a complex mutual influential relationship and they could be related to the reward, the team, the mission and the context. The resources of rewarding positive experiences and emotions were considered the core of a health promoting workplace. The findings indicated that there were possibilities for more positive workplace- and work-related experiences through focus on cognitive resources and medical care activities with adherent experiences of flow among the healthcare workers in general and among the assistant nurses in particular. The participants were considered more or less achievement-oriented based on their preferring two rather different characteristics of work and WHP processes. More achievement-orientation was related to flexibility, reflection, learning and development of everyday practice. Less achievement-orientation was instead linked to stability, piece and quiet and WHP process-related social relations in general. These diversities were related to complexity and were considered useful for WHP practice. The diversities need to be identified and discussed in a WHP context that is characterized by individual resources, group interaction and external support. A WHP process also needs valid, reliable and practicable instrumental support. The SHIS is considered useful for measuring health with a salutogenic and holistic perspective in general and is thus useful for WHP with a salutogenic approach in particular. It is, however, important that the instrument is used together with a salutogenic perspective and in a context based on social processes, interaction, reflection, learning. The findings adds knowledge to complex relations between workplace as a context, work as an activity, WHP with a salutogenic and bottom-up approach as a change process and health of healthcare workers as a goal. The findings can also directly be applied in practice, as support for an implementation of workplace-related health promoting structures and processes
Flow situations during everyday practice in a medical hospital ward. Results from a study based on experience sampling method
Nursing is a constant balance between strain and stimulation and work and health research with a positive reference point has been recommended. A health-promoting circumstance for subjective experience is flow, which is a psychological state, when individuals concurrently experience happiness, motivation and cognitive efficiency. Flow situations can be identified through individuals' estimates of perceived challenge and skills. There is, to the best of our knowledge, no published study of flow among health care staff. The aim of this study was to identify flow-situations and study work-related activities and individual factors associated with flow situations, during everyday practice at a medical emergency ward in Sweden, in order to increase the knowledge on salutogenic health-promoting factors.The respondents consisted of 17 assistant nurses and 14 registered nurses, who randomly and repeatedly answered a small questionnaire, through an experience sampling method, during everyday nursing practice. The study resulted in 497 observations. Flow situations were defined as an exact match between a high challenge and skill estimation and logistic regression models were used to study different variables association to flow situations.The health care staff spent most of its working time in individual nursing care and administrative and communicative duties. The assistant nurses were more often occupied in individual nursing care, while the registered nurses were more involved in medical care and administrative and communicative duties. The study resulted in 11.5% observations of flow situations but the relative number of flow situations varied between none to 55% among the participants. Flow situations were positively related to medical care activities and individual cognitive resources. Taking a break was also positively associated with flow situations among the assistant nurses.The result showed opportunities for work-related interventions, with an adherent increase in flow situations, opportunity for experience of flow and work-related health among the nursing staff in general and among the assistant nurses in particular
Deltagande föreningar, styrelsenivå – beskrivning av verksamhet och uppfattning om motionsidrott
Framtidens MotionsIdrott i Region Sy
Delprojekt – sammanfattandebeskrivning av FMI projekten
Framtidens MotionsIdrott i Region Sy
Deltagande föreningar, ledarnivå – beskrivning av verksamhet och uppfattning om motionsidrott
Framtidens MotionsIdrott i Region Sy
Resultatfokuserad tävlingsverksamhet motarbetar breddidrott och folkhälsa : diskussion utifrån högstadieflickors erfarenhet av idrott i Skåne nordost
Resultatfokuserad tävlingsidrott dominerar i Skåne nordost och bidrar till att mindre tävlingsinriktade högstadieflickor inte är idrottsligt aktiva. Många högstadieflickor efterfrågar dock möjligheten att vara idrottsligt aktiv i verksamheter med mindre fokus på tävlingsresultat. Resultatet och annan forskning tyder dock på att det kan vara svårt att påverka inriktningen på den etablerade idrottsverksamheten, på grund av lokala faktorer men också på grund av idrottens organisering på ett övergripande plan. Fotboll är den lagidrott som dominerar i regionen och resultatet åskådliggör hur flickor i en del lagidrottsföreningar upplever brister vad gäller jämlikhet då pojkverksamhet prioriteras framför flickverksamhet. Manlig dominans i traditionell idrott kan förklara prioriteringar som föreningar gör generellt och underlag från en svensk förening synliggör hur det kan ta sig uttryck i ett konkret idrottsligt sammanhang. Uppgifter från en specifik förening visar hur den får statligt idrottsligt stöd trots troliga brister vad gäller jämlikhet, folkhälsoperspektiv och barnrättsperspektiv. Föreningsidrotten är en potentiell positiv socialisationsmiljö för högstadieflickors i Skåne nordost om de dominerande resultatfokuserade tävlingsverksamheterna kan kompletteras med mer idrottsverksamhet präglat av aktivitetsglädje, fokus på sociala aspekter, ett barnrättsligt perspektiv, jämlikhet och folkhälsoaspekter. Det som behövs är att fler idrottsföreningar i själva verket arbetar utifrån innehållet i idrottsrörelsens styrdokument och att användningen av statens stöd till idrotten i större omfattning skapar förutsättningar för att syftet med stödet kan uppnås. Samarbete är det som behövs och här har idrottsrörelsen generellt men också kommunerna en viktig funktion att fylla
Glädje, tävling, motion och gemenskap : högstadieflickors beskrivning av idrott i Skåne nordost
Det finns flera positiva relationer mellan idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande men få svenska ungdomar når upp till den rekommenderade dagliga fysiska aktivitetsnivån. Initiativ behövs därför för att öka den fysiska aktivitetsnivån bland ungdomar både i skola och på fritiden. De flesta barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt, men tonårspojkar är generellt sett mer idrottsligt aktiva än flickor i samma ålder. En bidragande orsak till detta anses vara att traditionell föreningsidrott i stor utsträckning präglas av manliga värderingar. Ungdomsåren är också en mer eller mindre problematisk fas i livet för många och högstadieflickor verkar vara de som är mest sårbara under denna period. Det behövs därför mer kunskap om högstadieflickors livssituation för att idrottsaktiviteter ska kunna organiseras så att fler högstadieflickor kan och vill hålla på med idrott. Skånes Idrottsförbund och åtta kommuner i nordöstra Skåne initierade därför ett projekt, med fokus på högstadieflickors sysselsättning på fritiden generellt och uppfattningar om idrottsaktiviteter specifikt. Projektet inleddes våren 2011 med en förstudie, bestående av fokusgruppsin-tervjuer med högstadieflickor (13-16 år) i de deltagande kommunerna. Totalt genomfördes 34 fokusgruppsintervjuer och 244 högstadieflickor deltog i studien. Resultatet analyserades utifrån syftet att identifiera och utforska möjliga påverkansfaktorer till de deltagande flickornas idrottsliga aktivitetsmönster. På så vis skapades kunskap om och förutsättningar för målgruppsanpassad organisering av fritidsrelaterad idrottsaktivitet i Skåne nordost. Resultatet visade att många olika påverkansfaktorer samverkade och tillsammans influerade högstadieflickors idrottsliga aktivitetsmönster på olika sätt. De identifierade påverkansfaktorerna ka-tegoriserades och placerades i sex övergripande teman. Dessa kallades 1: Aktivitetsmotiverande effekter, 2: Tävling, resultat och prestation, 3: Socialisation och socialt umgänge, 4: Tränare/ Ledare, 5: Skola och idrott, 6: Bostadsort, aktivitetsutbud och transportmöjligheter. På ett övergripande plan visade resultatet att föreningsidrott i Skåne nordost domineras av prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheter och inte det folkhälsoperspektiv som både idrottsrörelsen och andra aktörer menar att föreningsidrott kan och bör ha. Olika aktörer har ansvarsområden som berör de identifierade påverkansfaktorerna och det är därför viktigt att flera aktörer samverkar för att skapa bättre förutsättningar för högstadieflickor att idrotta och motio-nera både på fritid och i skolan. Flickorna uttryckte olika önskemål och behov vilket innebär att kompletterande fritidsrelaterade idrottsverksamheter behöver skapas i samråd med olika gruppe-ringar av högstadieflickor i olika orter och/eller kommuner. De dominerande prestations- och resultatfokuserade tävlingsverksamheterna behöver kompletteras med idrottslig verksamhet med mer eller mindre tävlingsfokusering och/eller motionskarak-tär. Kompletterande verksamheter behöver präglas av inkluderande processer, variation, lekfull-het, flexibilitet, spontanitet och frivillighet. Högstadieflickor är i behov av likvärdiga förutsätt-ningar för idrottslig aktivitet som de jämnåriga pojkarna har och den manliga prägeln på fören-ingsidrott behöver kompletteras med ett kvinnligt perspektiv. Fler unga kvinnliga ledare behöver därför engageras och genusrelaterad utbildning av ledare kan bidra till en mer målgruppsanpassad idrottsverksamhet för högstadieflickor. Idrottsrörelsen är en lämplig organisatör av efterfrågade motionsaktiviteter för högstadieflickor. Det finns dock samband mellan motion, utseendefokuserad fysisk effekt, kropps- och viktfixering samt psykisk ohälsa. Därför betonas vikten av en fokusering på aktiviteter som i huvudsak motiveras av positiva upplevelser av socialt umgänge och aktivitetsglädje
Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat
Framtidens MotionsIdrott i Region Sy
Resultatfokuserad tävlingsverksamhet motarbetar breddidrott och folkhälsa : diskussion utifrån högstadieflickors erfarenhet av idrott i Skåne nordost
Resultatfokuserad tävlingsidrott dominerar i Skåne nordost och bidrar till att mindre tävlingsinriktade högstadieflickor inte är idrottsligt aktiva. Många högstadieflickor efterfrågar dock möjligheten att vara idrottsligt aktiv i verksamheter med mindre fokus på tävlingsresultat. Resultatet och annan forskning tyder dock på att det kan vara svårt att påverka inriktningen på den etablerade idrottsverksamheten, på grund av lokala faktorer men också på grund av idrottens organisering på ett övergripande plan. Fotboll är den lagidrott som dominerar i regionen och resultatet åskådliggör hur flickor i en del lagidrottsföreningar upplever brister vad gäller jämlikhet då pojkverksamhet prioriteras framför flickverksamhet. Manlig dominans i traditionell idrott kan förklara prioriteringar som föreningar gör generellt och underlag från en svensk förening synliggör hur det kan ta sig uttryck i ett konkret idrottsligt sammanhang. Uppgifter från en specifik förening visar hur den får statligt idrottsligt stöd trots troliga brister vad gäller jämlikhet, folkhälsoperspektiv och barnrättsperspektiv. Föreningsidrotten är en potentiell positiv socialisationsmiljö för högstadieflickors i Skåne nordost om de dominerande resultatfokuserade tävlingsverksamheterna kan kompletteras med mer idrottsverksamhet präglat av aktivitetsglädje, fokus på sociala aspekter, ett barnrättsligt perspektiv, jämlikhet och folkhälsoaspekter. Det som behövs är att fler idrottsföreningar i själva verket arbetar utifrån innehållet i idrottsrörelsens styrdokument och att användningen av statens stöd till idrotten i större omfattning skapar förutsättningar för att syftet med stödet kan uppnås. Samarbete är det som behövs och här har idrottsrörelsen generellt men också kommunerna en viktig funktion att fylla