Examining heterogeneous weight perturbations in neural networks with spike-timing-dependent plasticity

Large-scale cortical networks employing homeostatic mechanisms and synaptic plasticity rules have been shown to differentiate into neural ensembles when common stimuli are applied in tandem to selected subsets of neurons. These ensembles were found to be stable in response to small perturbations to synaptic strengths—such ensemble stability is a critical feature for network-based memory. Previous studies applied relatively simple perturbations to probe the stability of the network—all synapses within a given population were lowered by a uniform percentage. The goal of this work has been to analyze whether more complex perturbations can reveal more information about network stability. Towards this aim, we constructed a reduced stochastic Wilson-Cowan model, which captures the same perturbation phenomenon observed in spiking simulations, but which is analytically much simpler. We found that when the mean self-excitatory synaptic weight for a population was preserved, perturbations that were distributed more evenly among synapses would lead to a more stable response than focused perturbations, and that this was caused by quantization of neural activity levels within a population

Vascular surgery: Principles and practice Robert W.HobsonIIISamuel E.WilsonFrank J.Veith3rd ed2003Marcel DekkerNew York, NY1292 pages; $250

Unknow

Flexible Phase Dynamics for Bio-Plausible Contrastive Learning

Many learning algorithms used as normative models in neuroscience or as candidate approaches for learning on neuromorphic chips learn by contrasting one set of network states with another. These Contrastive Learning (CL) algorithms are traditionally implemented with rigid, temporally non-local, and periodic learning dynamics that could limit the range of physical systems capable of harnessing CL. In this study, we build on recent work exploring how CL might be implemented by biological or neurmorphic systems and show that this form of learning can be made temporally local, and can still function even if many of the dynamical requirements of standard training procedures are relaxed. Thanks to a set of general theorems corroborated by numerical experiments across several CL models, our results provide theoretical foundations for the study and development of CL methods for biological and neuromorphic neural networks.Comment: 23 pages, 4 figures. Paper accepted to ICML and update includes changes made based on reviewer feedbac

Roberto Bolaño: horror, beauty, and the infrareal

Routines of ignorance and inaction perpetuate destructive systems

"Intressant det här kuratorarbetet" tänkte jag då! : Utmanande individuella möten i skolkuratorns vardag

Skolkuratorerna jobbar nära barn och unga I deras skolvardag. I det postmoderna samhället har välfärdspolitiken i Finland byt fokus. Tidigare var strävan att stöda hela populationen till ett tryggare liv. Idag koncentrerar man hjälpinsatserna på speciella målgrupper. Målgruppen är ofta barn och unga och ofta är det professionella som bedömer om en intervention görs. Idag talar man mycket om förebyggande arbete, tidigt ingripande, ta till tals oron och ett reflektivt bemötande inom det sociala arbetet. Det postmoderna samhället ter sig vara mera komplicerat jämfört med tidigare tidsepoker. Bland annat anser Ulrich Beck (2000) att vi övergått från ett brist samhälle till ett risk samhälle. I risk samhället kan människan inte behärska alla de risker som finns. Oberoende om man för stunden har kontroll över sin situation så kan man inte bedöma i vilken riktning situationen utvecklas. Detta sker i en allt snabbare takt. Fortfarande fattas en helhetsbild över vad en skolkurator gör ( till exempel Aila Wallin, 2011). I och med att skolkuratorerna finns i närheten av barn och ungas vardag, tycker jag att det är intressant att lyfta fram deras arbete. Det finns en doktorsavhandling gjord av Pirkko Sipilä-Lähdekorpi år 2004 där hon mera omfattande forskar i skolkuratorernas arbete ('Hirveesti tekijänsä näköistä' Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla). Mitt empiriska material består av sex stycken dagböcker skrivna av sex skolkuratorer under en två veckorsperiod. Uppdraget jag gav dem bestod bland annat att de skulle berätta om vad de gör och hur de ser på sitt arbete. Hur mycket frihet har de att välja vilka arbetsuppdrag de tar sig an. Jag bad dem också beskriva vilka tankar, känslor och emotioner som kan tänkas uppstå i samband med arbetet. Dagböckernas längd och innehåll varierar. Allmänt kan man säga att ju längre dagbok, desto mer innehåller den reflektioner över vad som pågår i utförandet av arbetet. Alla dagböcker innehåller beskrivningar över vad skolkuratorerna gör och reflektioner kring detta. Forskningsfrågan jag ställde materialet lyder : Hur ser ett reflektivt individuellt bemötande ut i skolkuratorns arbete? Analysen utfördes med hjälp av narrativ temaanalys. Ur dagböckerna växte fram flera centrala teman. Dessa blev den röda tråden i denna berättelse. Dessa teman är frihet, samarbete, samtalet, antimobbningsarbete och reflektivt bemötande. Enligt de forskningsresultat jag kommit fram till ser det ut som om en av skolkuratorns viktiga förmågor är att kunna vara flexibel och jobba mycket flexibelt. Flexibiliteten möjliggör frihet i arbetet. Friheten ger skolkuratorn möjlighet att välja infallsvinkel för sitt arbete. Medvetet och reflektivt väljer hon barnets/elevens perspektiv. Enligt Aila Wallin är skolkuratorns barnperspektiv ett innovativt arbetssätt. Det är att gå tillbaka till rötterna. Skolkuratorn stöder eleven och försvarar eleven. Samtalet är en viktig arbetsmetod. Många elever visar sig behöva samtalet. Skolan är i dag en viktig välfärdsproducent. Skolkuratorn besitter mycket kunskap om vad som händer och hur barn har det i dag. Denna kunskap är värdefull. Kunskapen kan ge mervärde på olika nivåer av välfärdstjänster som riktar sig till barn

Chemical nature of anthracnose resistance in cucurbits

Call number: LD2668 .T4 1961 B7

Klasslärarens arbete i förändring : En undersökning om hur klasslärare i Svenskfinland uppfattar sin arbetsbild

Den finländska klassläraren är idag mer stressad och utmattad än någonsin tidigare. Ett flertal kartläggningar tyder på att klasslärares arbetsmängd har ökat betydligt, samtidigt som den arbetsrelaterade stressen ökat och välbefinnandet sjunkit. Detta har dessvärre haft så ödesdigra konsekvenser att 6 av 10 lärare funderat på branschbyte år 2021, vilket är en betydlig ökning från tidigare kartläggningar av OAJ. Syftet med denna avhandling är att undersöka finlandssvenska klasslärares uppfattningar av sin arbetsbild och hur den har förändrats över tid, vilka förväntningar som de upplever att ställs på dem som klasslärare samt vad de anser vara betydelsefullt för en hållbar arbetsbild. Utifrån detta syfte har följande tre forskningsfrågor formulerats: 1. Hur uppfattar klasslärare i Svenskfinland att arbetsbilden förändrats? 2. Vilka förväntningar upplever klasslärare i Svenskfinland att ställs på dem? 3. Vad anser klasslärare i Svenskfinland är viktigt för en hållbar arbetsbild? Eftersom syftet med studien är att undersöka uppfattningar valdes fenomenografi som forskningsansats. Sju intervjuer utförda under hösten år 2022 med yrkesverksamma klasslärare utgör det empiriska material som analyserats i denna fenomenografiska studie. Samtliga informanter har minst tio års arbetserfarenhet och kommer från fyra olika stora skolor belägna i Åboland. Informanternas utsagor visar på en trend av ökad arbetsmängd och tidsbrist, vilket dessvärre lett till att planering av undervisning och kollegialt umgänge fått sättas åt sidan. Informanterna upplever även att lärarsynen förändrats och att det förväntas och krävs mycket mer av dem i dagsläget gällande både undervisningens upplägg och elevernas välmående. De uppfattar en hel del förväntningar från olika håll som har att göra med att de alltid skall vara tillgängliga och kunna lösa alla problem. Därtill upplever informanterna att både eleverna och föräldrarna blivit alltmer utmanande och krävande. Det som informanterna uppfattar vara essentiellt för en hållbar arbetsbild är bland annat god styrning av skolans inre verksamhet i form av ett starkt ledarskap och en tydlig läroplan, samt fungerande och lättillgängliga stödfunktioner. Informanterna lyfter även fram vikten av mer realistiska krav och färre ansvarsuppgifter, samt betydelsen av rätt riktad tidsanvändning. Tillräckliga resurser, särskilt mer personal, samt högre lön lyfts även fram som önskemål. Informanterna betonar dock att personliga aspekter såsom personlighetsdrag, erfarenheter och livssituation påverkar hur hållbar arbetsbilden uppfattas

2-Acetyl-3,5,5,9-tetra­methyl-6,7,8,9-tetra­hydro-5H-benzocyclo­hepten-7-one

The title compound, C17H22O2, was semi-synthesized from a mixture of α-atlantone (Z) and α-atlantone (E), which were isolated from the essential oil of the Atlas cedar (cedrus atlantica). The mol­ecule consists of fused six- and seven-membered rings. The seven-membered ring is in a screw-boat conformation