Vascular surgery: Principles and practice Robert W.HobsonIIISamuel E.WilsonFrank J.Veith3rd ed2003Marcel DekkerNew York, NY1292 pages; $250

Unknow

Roberto Bolaño: horror, beauty, and the infrareal

Routines of ignorance and inaction perpetuate destructive systems

"Intressant det här kuratorarbetet" tänkte jag då! : Utmanande individuella möten i skolkuratorns vardag

Skolkuratorerna jobbar nära barn och unga I deras skolvardag. I det postmoderna samhället har välfärdspolitiken i Finland byt fokus. Tidigare var strävan att stöda hela populationen till ett tryggare liv. Idag koncentrerar man hjälpinsatserna på speciella målgrupper. Målgruppen är ofta barn och unga och ofta är det professionella som bedömer om en intervention görs. Idag talar man mycket om förebyggande arbete, tidigt ingripande, ta till tals oron och ett reflektivt bemötande inom det sociala arbetet. Det postmoderna samhället ter sig vara mera komplicerat jämfört med tidigare tidsepoker. Bland annat anser Ulrich Beck (2000) att vi övergått från ett brist samhälle till ett risk samhälle. I risk samhället kan människan inte behärska alla de risker som finns. Oberoende om man för stunden har kontroll över sin situation så kan man inte bedöma i vilken riktning situationen utvecklas. Detta sker i en allt snabbare takt. Fortfarande fattas en helhetsbild över vad en skolkurator gör ( till exempel Aila Wallin, 2011). I och med att skolkuratorerna finns i närheten av barn och ungas vardag, tycker jag att det är intressant att lyfta fram deras arbete. Det finns en doktorsavhandling gjord av Pirkko Sipilä-Lähdekorpi år 2004 där hon mera omfattande forskar i skolkuratorernas arbete ('Hirveesti tekijänsä näköistä' Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla). Mitt empiriska material består av sex stycken dagböcker skrivna av sex skolkuratorer under en två veckorsperiod. Uppdraget jag gav dem bestod bland annat att de skulle berätta om vad de gör och hur de ser på sitt arbete. Hur mycket frihet har de att välja vilka arbetsuppdrag de tar sig an. Jag bad dem också beskriva vilka tankar, känslor och emotioner som kan tänkas uppstå i samband med arbetet. Dagböckernas längd och innehåll varierar. Allmänt kan man säga att ju längre dagbok, desto mer innehåller den reflektioner över vad som pågår i utförandet av arbetet. Alla dagböcker innehåller beskrivningar över vad skolkuratorerna gör och reflektioner kring detta. Forskningsfrågan jag ställde materialet lyder : Hur ser ett reflektivt individuellt bemötande ut i skolkuratorns arbete? Analysen utfördes med hjälp av narrativ temaanalys. Ur dagböckerna växte fram flera centrala teman. Dessa blev den röda tråden i denna berättelse. Dessa teman är frihet, samarbete, samtalet, antimobbningsarbete och reflektivt bemötande. Enligt de forskningsresultat jag kommit fram till ser det ut som om en av skolkuratorns viktiga förmågor är att kunna vara flexibel och jobba mycket flexibelt. Flexibiliteten möjliggör frihet i arbetet. Friheten ger skolkuratorn möjlighet att välja infallsvinkel för sitt arbete. Medvetet och reflektivt väljer hon barnets/elevens perspektiv. Enligt Aila Wallin är skolkuratorns barnperspektiv ett innovativt arbetssätt. Det är att gå tillbaka till rötterna. Skolkuratorn stöder eleven och försvarar eleven. Samtalet är en viktig arbetsmetod. Många elever visar sig behöva samtalet. Skolan är i dag en viktig välfärdsproducent. Skolkuratorn besitter mycket kunskap om vad som händer och hur barn har det i dag. Denna kunskap är värdefull. Kunskapen kan ge mervärde på olika nivåer av välfärdstjänster som riktar sig till barn

Chemical nature of anthracnose resistance in cucurbits

Call number: LD2668 .T4 1961 B7

Klasslärarens arbete i förändring : En undersökning om hur klasslärare i Svenskfinland uppfattar sin arbetsbild

Den finländska klassläraren är idag mer stressad och utmattad än någonsin tidigare. Ett flertal kartläggningar tyder på att klasslärares arbetsmängd har ökat betydligt, samtidigt som den arbetsrelaterade stressen ökat och välbefinnandet sjunkit. Detta har dessvärre haft så ödesdigra konsekvenser att 6 av 10 lärare funderat på branschbyte år 2021, vilket är en betydlig ökning från tidigare kartläggningar av OAJ. Syftet med denna avhandling är att undersöka finlandssvenska klasslärares uppfattningar av sin arbetsbild och hur den har förändrats över tid, vilka förväntningar som de upplever att ställs på dem som klasslärare samt vad de anser vara betydelsefullt för en hållbar arbetsbild. Utifrån detta syfte har följande tre forskningsfrågor formulerats: 1. Hur uppfattar klasslärare i Svenskfinland att arbetsbilden förändrats? 2. Vilka förväntningar upplever klasslärare i Svenskfinland att ställs på dem? 3. Vad anser klasslärare i Svenskfinland är viktigt för en hållbar arbetsbild? Eftersom syftet med studien är att undersöka uppfattningar valdes fenomenografi som forskningsansats. Sju intervjuer utförda under hösten år 2022 med yrkesverksamma klasslärare utgör det empiriska material som analyserats i denna fenomenografiska studie. Samtliga informanter har minst tio års arbetserfarenhet och kommer från fyra olika stora skolor belägna i Åboland. Informanternas utsagor visar på en trend av ökad arbetsmängd och tidsbrist, vilket dessvärre lett till att planering av undervisning och kollegialt umgänge fått sättas åt sidan. Informanterna upplever även att lärarsynen förändrats och att det förväntas och krävs mycket mer av dem i dagsläget gällande både undervisningens upplägg och elevernas välmående. De uppfattar en hel del förväntningar från olika håll som har att göra med att de alltid skall vara tillgängliga och kunna lösa alla problem. Därtill upplever informanterna att både eleverna och föräldrarna blivit alltmer utmanande och krävande. Det som informanterna uppfattar vara essentiellt för en hållbar arbetsbild är bland annat god styrning av skolans inre verksamhet i form av ett starkt ledarskap och en tydlig läroplan, samt fungerande och lättillgängliga stödfunktioner. Informanterna lyfter även fram vikten av mer realistiska krav och färre ansvarsuppgifter, samt betydelsen av rätt riktad tidsanvändning. Tillräckliga resurser, särskilt mer personal, samt högre lön lyfts även fram som önskemål. Informanterna betonar dock att personliga aspekter såsom personlighetsdrag, erfarenheter och livssituation påverkar hur hållbar arbetsbilden uppfattas

2-Acetyl-3,5,5,9-tetra­methyl-6,7,8,9-tetra­hydro-5H-benzocyclo­hepten-7-one

The title compound, C17H22O2, was semi-synthesized from a mixture of α-atlantone (Z) and α-atlantone (E), which were isolated from the essential oil of the Atlas cedar (cedrus atlantica). The mol­ecule consists of fused six- and seven-membered rings. The seven-membered ring is in a screw-boat conformation

SIP Draft Specification

A Submission Information Package (SIP) is defined in the OAIS standard1 as an Information Package that is delivered by the Producer to the OAIS for use in the construction or update of one or more AIPs and/or the associated Descriptive Information. Many different SIP formats are used all over the world and unfortunately there is currently no central format for a SIP which would cover all individual national and business needs identified in the E-ARK Report on Available Best Practices. Therefore, the main objective of this report is to describe a draft SIP specification for the E-ARK project – give an overview of the structure and main metadata elements for E-ARK SIP and provide initial input for the technical implementations of E-ARK ingest tools. The target group of this work are E-ARK project partners as well as all other archival institutions and software providers creating or updating their SIP format specifications. This report provides an overview of: • The general structure for submission information packages. This report explains how the E-ARK SIP is constructed by following the common rules for all other (archival, dissemination) information packages. • The SIP METS Profile. We provide a detailed overview of metadata sections and the metadata elements in these sections. The table with all metadata elements could possibly be of interest to technical stakeholders who wish to continue with the more detailed work of the E-ARK SIP implementation later. Two examples with different kinds of content (MoReq2010, SIARD-E) following the common structure for EARK submission information package can be found in the appendixes to this report

3-Benzyl-6-(2-chloro­benzo­yl)-1,3-benzoxazol-2(3H)-one

In the title compound, C21H14ClNO3, the benzoxazolone ring system is planar (r.m.s. deviation = 0.022 Å) and forms dihedral angles of 75.38 (10) and 65.92 (13)° with the mean planes of the chloro­benzoyl (r.m.s. deviation = 0.045 Å, excluding O atom) and benzyl (r.m.s. deviation = 0.023 Å) groups. The observed structure is stabilized by weak C—H⋯O hydrogen bonds and weak inter­molecular C—H⋯π inter­actions