31 research outputs found
Morphological variation in herring (Clupea harengus membras)
There are two spawning types of herring (Clupea Harengus m.) in the Bothnian sea. The aim of this thesis was to investigate if there are morphological differences between the spring and autumn spawners, and also study whether freezing affect the morphological measurements of herring. This was done by landmark based morphometrics.
150 herring were collected from the Forsmark area in the Bothnian Sea to investigate the effects of freezing. 316 specimens were caught in the area of GĂ€vle and Hudiksvall, during spring and autumn in 2012. The results showed that freezing does affect morphological measurements mainly by shrinking the measurements connected to body length. Once herrings had been frozen, there were very little changes in morphology. The morphometric study of spawners confirms the claims by local fishermen, that there is a morphological difference between spring and autumn spawning herring. The spring spawners had a rela-tively larger eye, deeper head and thicker caudal peduncle, whereas autumn spawners overall had a relatively more elongated body shape.
This study confirms recent genetic studies (Barrio et al. submitted for publication) that the two spawning groups are different populations and might need different management plans. The method used in this study presents a cost-effective way of determining parts of the different populations in a mixed fishery
Lagnö (Egentliga Ăstersjön) 2002â2018
Sedan provfiskets start, med undantag för 2015â2017 dĂ„ mört dominerade, har fĂ„ngsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gĂ€rs.
Under 2018 Ärs provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fÄngsten och den stora fÄngsten bröt en tidigare nedÄtgÄende trend för arten.
Strömming, nors, löja och tÄnglake har ökat i fÄngsten medan gÀdda och gös har minskat.
Antalet fÄngade arter per Är har minskat över tid. Exempel pÄ arter som tidigare fÄngats men som inte förekommit under senare Är Àr gÀdda, id, braxen och gös. DÀremot har den totala mÀngden fisk som fÄngats ökat över tid.
FÄngsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, bÄde för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet frÄn till exempel sÀl och skarv.
Den trofiska medelnivÄn har minskat över tid och Àr i Lagnö starkt kopplat till fÄngsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört.
Abborrens tillvÀxt har inte förÀndrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fÄngsten inte kan förklaras av en lÄngsammare tillvÀxthastighet
Catches, bycatches and stock indicators of fisheries targeting cyprinids along the Swedish Baltic Sea coast
Decreasing abundance of many traditionally exploited fish stocks in the Baltic Sea force small-scale fisheries to find new ways to make a living. In line with Swedish national strategies on food supply there is an interest to develop commercial cyprinid fisheries. In the Bothnian Bay in the northern part of the Baltic Sea, annual catches have increased from zero-catches 2018-30 tonnes 2021. To aid a sustainable development of these cyprinid fisheries that target mainly bream (Abramis brama) and ide (Leuciscus idus), we study catch efficiency of target species and bycatch in different gears and seasons using logbook data from the Bothnian Bay. Using cameras, we also assessed bycatch rates. To assist the sustainability of the fishery we develop potential stock indicators. Our results suggests that larger gear (pound-nets) are more effective in catching bream, and that the proportion of bycatch decreased with gear size, being < 10% in the largest gear, which is similar or lower than many other Baltic Sea fisheries. By-catches of salmon is of concern in the Bothnian Bay, but the camera study indicates that salmon bycatches are sporadic. Catch per unit effort (CPUE) of bream was highest in spring and fall, and we conclude that site specific median CPUE is the most suitable stock abundance indicator. The size indicator L90, the 90th percentile of the length distribution, was similar among areas and we propose it as a suitable indicator of the demographic structure of the targeted bream stocks. Our results provide reference points for relatively unfished conditions, but as the study was based on mainly fishery dependent data, it is important to also include fishery independent data to assess ecosystem effects of a future and intensified cyprinid fishery
Lagnö (Egentliga Ăstersjön) 2002â2020
Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015â2017 dĂ„ mört dominerade, har fĂ„ngsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gĂ€rs.
Under 2018 Ă„rs provfiske utgjorde abborre 61 procent av fĂ„ngsten och den stora fĂ„ngsten bröt en tidigare nedĂ„tgĂ„ende trend för arten. Ăven under 2020 Ă„rs provfiske var fĂ„ngsten av abborre relativt stor. PĂ„ grund av ökande fĂ„ngster av mört och abborre har den totala mĂ€ngden fisk som fĂ„ngats ocksĂ„ ökat över tid.
Mört, strömming, nors, löja, sarv och tÄnglake har ökat i fÄngsten medan gÀdda och gös har minskat. Totala antalet fÄngade individer för löja, sarv, tÄnglake, gÀdda och gös Àr dock liten sÄ att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet.
FĂ„ngsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror frĂ€mst pĂ„ att fĂ„ngsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefĂ„ngsten, har ökat. Ăven fĂ„ngsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har pĂ„trĂ€ffats under de senaste Ă„rens provfisken.
Antalet fÄngade arter per Är har minskat över tid. Exempel pÄ arter som tidigare fÄngats men som inte förekommit under senare Är Àr gÀdda, id, vimma, braxen och gös.
FĂ„ngsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, generellt för alla arter (> 30 centimeter) och specifikt för abborre (> 25 centimeter). Ăven indikatorn L90 för abborre (storleken pĂ„ individen vid den 90:de percentilen i lĂ€ngdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation.
Den trofiska medelnivÄn har minskat över tid. Detta beror pÄ att det i början av provfiskeperioden fanns större andel rovfiskar (frÀmst abborre) med högre trofisk nivÄ och fÀrre karpfiskar (frÀmst mört) med lÀgre trofisk nivÄ i fÄngsten jÀmfört med i slutet av provfiskeperioden.
Abborrens tillvÀxt har inte förÀndrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fÄngsten inte kan förklaras av en lÄngsammare tillvÀxthastighet.
Sikens tillvÀxt har inte förÀndrats över tid. Sikens tillvÀxt i Lagnö stannar av vid 4 Ärs Älder, dÄ Àr sikarna runt 35 cm. Att tillvÀxten stannar av tyder pÄ att siken blir könsmogen
Lagnö (Egentliga Ăstersjön) 2002â2021
âą Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015â2017 dĂ„ mört dominerade, har fĂ„ngsten vid Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, gĂ€rs och nors.
⹠Den totala fÄngsten av fisk har ökat sedan provfiskets start 2002. Detta beror till stor del pÄ den stora andelen av abborre och mört som ocksÄ har ökat över tid. Under 2021 sÄ utgjorde abborre och mört 39, respektive 37 procent av den totala fÄngsten. Den största totala fÄngsten av fisk noterades under 2020. Mört, strömming, löja, sarv och sutare har ökat i fÄngsten medan gÀdda har minskat. Totala antalet fÄngade individer av löja, sarv, och gÀdda Àr dock liten sÄ att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet.
âą FĂ„ngsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror frĂ€mst pĂ„ att fĂ„ngsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefĂ„ngsten, har ökat. Ăven fĂ„ngsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat.
⹠Antalet fÄngade fiskarter per Är har varierat mellan Ären och det gÄr inte att se nÄgon trend som visar pÄ förÀndrat artantal. Det finns nÄgra arter som tidigare fÄngats, men som inte förekommit under senare Ären, som till exempel gÀdda, id, vimma, braxen och gös. Ruda fÄngades dock för första gÄngen i provfisket och id fÄngades för första gÄngen sedan 2003.
âą FĂ„ngsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, generellt för alla arter (> 30 centimeter) och specifikt för abborre (> 25 centimeter). Ăven indikatorn L90 för abborre (storleken pĂ„ individen vid den 90:de percentilen i lĂ€ngdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation.
⹠Den trofiska medelnivÄn har minskat över tid. Detta beror pÄ att det i början av provfiskeperioden fanns större andel rovfiskar (frÀmst abborre) med högre trofisk nivÄ och fÀrre karpfiskar (frÀmst mört) med lÀgre trofisk nivÄ i fÄngsten jÀmfört med i slutet av provfiskeperioden.
âą Ă
ldersanalys av abborrhonor visar att medellÀngden för ett till femÄriga individer har ökat sedan provfiskets början. Detta beror dock huvudsakligen pÄ en stor ökning sedan 2018. Detta antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fÄngsten inte kan förklaras av en lÄngsammare tillvÀxthastighet.
⹠Ingen individprovtagning och Äldersanalys gjordes pÄ sik under 2021
Prevalence of stocked whitefish in River Kemijoki, Finland, inferred by micro X-ray fluorescence analysis of otoliths
Micro X-ray fluorescence (mu-XRF) analysis of otoliths was evaluated as a method to estimate the proportion of stocked one-summer-old whitefish Coregonus lavaretus L. in catches of adult fish (n = 20) ascending the River Kemijoki to spawn. Laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS) analysis was applied as control. Polished otoliths were scanned with mu-XRF to obtain strontium maps that were used to infer visually the provenance of the whitefish. Thirteen of the fish showed signs of being stocked as one-summer-old fingerlings. LA-ICP-MS was applied to determine the elemental composition in a spot outside the core of the otolith. The results were largely consistent with the visual inspection of the mu-XRF mapped otoliths. In conclusion, mu-XRF mapping successfully identified whitefish stocked as one-summer-old fingerlings. The vast majority of whitefish returning to the River Kemijoki to spawn were stocked fish