Risk Factors for Readmission Following Inpatient Care for Depression

Background: Little is known about risk factors predisposing to higher readmission frequency in psychiatric inpatient care for depression. So far, few studies have been conducted on mapping various factors that might have an important association with readmission for depression. Aim: This study aimed to identify risk factors associated with an increased risk of readmission within 90 days and 30 days, after being discharged from psychiatric inpatient care for depression. Method: We designed a patient chart-based cohort study of medical records for psychiatric inpatients diagnosed with depression between 20th December 2018 to 12th December 2019 at Sahlgrenska University Hospital, Sweden. First, we used a univariate analysis using a t-test and a chi-square test. Then, we used a multivariate analysis using binary logistic regression. Results: The rate of readmission within 90 days was 18.9% (95%-confidence interval 14.1– 23.5) compared to 9.5% (95%-confidence interval 5.9–12.9) at 30 days. The length of stay was a significant risk factor associated with readmission in the binary logistic regression; OR = 1.024 (95% CI 1.003–1.046) for each additional day stayed. Eating disorders were significantly (p < 0.032) associated with readmission within 90 days. Although no statistically significant differences were found between the sexes, female participants were numerically more likely to be readmitted to the psychiatric department within 30 days (n = 16, 64%), compared with male participants (n = 9, 36%, p = 0.52), but not for the 90-day follow up (n = 25, 50%) for female and (n = 25, 50%, p=0.206) male, respectively. Conclusion: Of the patients admitted for depression, almost 1 out of 5 were readmitted within 90 days. Only a few risk factors predicted readmission, and only the length of stay appeared to be an independent risk factor. However, a larger cohort will be needed to determine which risk factors are independent.Depression är ett genomgripande sjukdomstillstånd som ger upphov till lidande och nedsatt funktion. Depression är en sjukdom som drabbar mer än 264 miljoner människor världen över. Studier för att förklara återinläggningsrisker och frekvensen är viktiga eftersom tillståndet påverkar emotioner och kognitiva såväl som kroppsliga funktioner. I Sverige har andelen slutenvårdspatienter för depression ökat. Ökningen ses bland män såväl som hos kvinnor, främst i åldrarna <25 år. Enligt Socialstyrelsens slutenvårdsregister var antalet patienter vårdade i slutenvården för 2019, 8361 patienter. Studier har visat att depressionen i sin natur består av skilda komponenter vilket kan vara ett hinder för vårdpersonal att effektivt behandla sjukdomen. På senare årtionden har intresset för att studera riskfaktorer för återinläggning efter vård pga. depression ökat. Idag vet vi att samsjuklighet, substansmissbruk, äldre patienter och kvinnlig kön utgör riskfaktorer för att bli återinlagd. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression ger riktningen för behandling av depression. Däremot tas det inte upp om vad vårdpersonal bör göra efter att patienten behandlats med antidepressiva läkemedel, kognitiv beteendeterapi och elektrokonvulsiv behandling (elbehandling). Uppemot 50–66% av fallen når inte fullt remission efter behandling med antidepressiva läkemedel. Endast en tredje del av patienterna får remission av sina depressiva symptom. I denna studie studerades två olika grupper. En grupp som blev återinlagda inom 90 dagar samt en grupp som blev återinlagda efter 30 dagar. Sedan jämförde vi grupperna med en kontrollgrupp som inte blev återinlagda. Totalt ingick 264 patienter inom Västra Götalandsregionen som varit inlagda på slutenvården mellan 20 december 2018 till 12 december 2019. Syftet med studien var att kartlägga om det fanns riskfaktorer som var associerade med ökat återinläggnings frekvens efter att ha skrivits ut från slutenvården. Vidare ville vi presentera en demografisk såväl som klinisk beskrivning av grupperna. Resultaten visar att 1 av 5 patienter blir återinlagda inom 90 dagar och 1 av 10 blir återinlagda inom 30 dagar. I 90 dagars gruppen visade studien med statistisk säkerhet att vistelsetiden på avdelningen ökade risken att bli återinlagd med 2,4% för varje dag som patienten låg inlagd på en psykiatrisk slutenvårdsvårdinrättning. Resultatet visar ytligare att ätstörningar var en riskfaktor för återinläggning. En trolig förklaring till detta är att låg vikt och BMI vid utskrivning predisponerar för återinläggning. Kön utgjorde inte en riskfaktor för att bli återinlagd. Vidare visar resultaten att kvinnligt kön numeriskt utgjorde en högre risk för att bli återinlagd inom 30 dagar jämfört med män som blev återinlagda inom 90 dagar. Ett antal riskfaktorer som förväntades att predicera återinläggning var inte signifikanta så som psykotisk depression, kön och patienter som ordinerats bensodiazepiner. Resultaten är viktiga observationer i att kunna designa större studier för att kunna studera riskfaktorerna för återinläggning på psykiatrisk slutenvård bland patienter diagnostiserade med depression. Bättre klinisk praxis och utformande av rutiner för att ta hand om patienterna efter en slutenvårdsinläggning är en viktig aspekt i skapande av hållbara rutiner för denna patientgrupp. Det är också av särskilt vikt att kartlägga faktorer som främjar tillfrisknande och effekt av behandlingsinsatser som man kan utvärdera för att finna kausal samband mellan sjukdom och faktorer av tillfrisknande. Författaren föreslår större studier för att kunna fastställa kausala samband mellan riskfaktorerna för återinläggning och vård för depression inom psykiatrisk slutenvård. Framtida forskning är nödvändigt inom området, detta för att förstå faktorer som är associerade med ökat återinläggningsfrekvens, bättre vård och bättre återhämtning för denna patientgrupp

Toughening Of Epoxy Resin With Modified Liquid Natural Rubbers And Acrylonitrile-Butadiene Liquid Rubbers [TP1180.E6 A136 2005 f rb].

The preparation of liquid natural rubber (LNR) by depolymerizing deprotenized natural rubber latex was carried out. Getah asli cecair (LNR) disediakan dengan cara penyahpempolimeran penyahprotinan lateks getah asli ternyahprotin

The Concept of \u27Al-Istighfal\u27 Testimony between Law and Shari’a

This research sheds light on one of the main parts of testimony as a means of achieving evidence, titled Al-Istighfal Testimony in Sharea and law . This research is divided into three chapters and a conclusion. Chapter one deals with a definition of the testimony linguistically and academically. It also gives some examples of this kind of testimony. Chapter Two depicts the jurisprudents’ opinions, their evidences and justification, side by side with discussing these evidences. It also presents the proper opinion in this issue. Chapter Three deals with the law point of view of \u27Istighfal Testimony\u27, demonstrating its liability to accept that kind of testimony in it, questioning if there is any legal text that admits its acceptance. The research concludes with stating the most important results and recommendation of the research

Intérêt du clou rétrograde dans les fractures du fémur distal: à propos de 07 cas

Ce travail rapporte une série de sept cas de fractures de l’extrémité inférieure du fémur traitées par enclouage centromédullaire rétrograde au service de traumatologie orthopédie au centre hospitalier Ibn Sina durant la période du 30/05/2010 au 30/04/2015. L’âge moyen de nos patients est de 54 ans avec une légère prédominance Masculine (57,1%). Les accidents de la voie publique ont représenté la principale étiologie (71,4%) et le côté droit était le plus touché (57,1%). Sur le plan opératoire, le délai moyen de l'intervention était de 2 jours. La rachi anesthésie a été réalisé dans cinq cas. La durée moyenne d’hospitalisation était de 5 jours. L’ensemble de nos patients ont consolidé dans un délai moyen de 4 mois, avec un cas de retard de consolidation à 6 mois. Nous avons obtenu de bons résultats fonctionnels avec une flexion moyenne du genou à 120°, avec un seul cas de flexion limité à 90°. Dans notre série, on avait constaté un seul cas de retard de consolidation et un seul cas de pseudarthrose. Nous n’avons noté aucun décès ni sepsis superficiel ou profond, ni complication thromboembolique ou embolie graisseuse, nos résultats étaient en général satisfaisants, ce qui nous donne le droit de dire que l’enclouage rétrograde du fémur reste une technique d’ostéosynthèse qui a toute sa place dans le traitement chirurgical des fractures distales du fémur

Network Coding For Star and Mesh Networks

This thesis introduces new network coding techniques to improve the file sharing and video streaming performance of wireless star and mesh networks. In this thesis we propose a new XOR based scheduling algorithm for network coding in cooperative local repair. The proposed algorithm commences in three phases. In the first phase, nodes exchange packets availability vectors. These vectors are functions of the probability of correct packet reception over the channel. This is followed by a short period of distributed scheduling where the nodes execute the processing algorithm which tries to minimize the total transmission time. In the third phase, nodes transmit the encoded packets as per the decision of the scheduling algorithm. Simulation results show improvement in system throughput and processing delay for the proposed algorithm. We also study the trade-offs between file sizes, processing delays, number of users and packet availability. In the sequel we display the favorable effects of file segmentation on the performance of the proposed scheduling algorithm. Furthermore, the upper bound on the performance and the analysis of the proposed scheduling algorithm are derived. Also, in this thesis, the effects of random network coding on code division multiple access/time division duplex (CDMA/TDD) platforms for wireless mesh networks are studied and evaluated. A multi-hop mesh network with single source and multiple receiving nodes is assumed. For reliable data transfer, a Selective Repeat ARQ protocol is used. Two scenarios are evaluated for their efficiency. In scenario 1, but not in scenario 2, random network coding is applied to CDMA/TDD wireless mesh networks. The delay and delay jitter for both scenarios are computed. The study also focuses on the effects of uncontrolled parameters such as the minimum number of neighbors and the network connectivity, and of controlled parameters such as Galois Field (GF) size, packet size, number of Walsh functions employed at each node and the Processing Gain. The analysis and simulation results show that applying random network coding to CDMA/TDD systems in wireless mesh networks could provide a noticeable improvement in overall efficiency. We also propose a cross layer approach for the Random Network coded-Code Division Multiple Access/Time Division Duplex (RNC-CDMA/TDD) wireless mesh networks. The proposed algorithm selects the number of assigned Walsh functions depending on the network topology. Two strategies of Walsh function assignments are proposed. In the first, nodes determine the number of their assigned Walsh functions depending on the neighbor with the maximum number of neighbors, which we call the worst case assignment. In the second, nodes determine the number of their assigned Walsh functions depending on the need for each transmission. Simulation results show the possible achievable improvement in the system performance, delay and delay jitter due to cross layer design