Patients' experiences and perceived causes of persisting discomfort following day surgery

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The aim of this study was to describe patients' experiences and perceived causes of persisting discomfort following day surgery. Earlier research has mainly covered symptoms and signs during a recovery period of up to one month, and not dealt with patients' perceptions of what causes persisting, longer-term discomfort.</p> <p>Methods</p> <p>This study is a part from a study carried out during the period May 2006 to May 2007 with a total of 298 day surgery patients. Answers were completed by 118 patients at 48 hours, 110 at seven days and 46 at three months to one open-ended question related to discomfort after day surgery constructed as follows: <it>If you are still experiencing discomfort related to the surgery, what is the reason, in your opinion</it>? Data was processed, quantitatively and qualitatively. Descriptive, inferential, correlation and content analyses were performed.</p> <p>Results</p> <p>The results suggest that patients suffer from remaining discomfort e.g. pain and wound problem, with effects on daily life following day surgery up to three months. Among patients' perceptions of <it>factors leading to discomfort </it>may be <it>wrongful or suboptimal treatment</it>, <it>type of surgery </it>or <it>insufficient access to provider/information.</it></p> <p>Conclusions</p> <p>The results have important implications for preventing and managing discomfort at home following day surgery, and for nursing interventions to help patients handle the recovery period better.</p

Laparoscopic cholecystectomy : Patient´s experiences and self-reported symptoms the first week after surgery

Very little research has been conducted to identify patients own perspectives of having gallstone disease and their own experiences of symptoms the first postoperative week following laparoscopic cholecystectomy, LC. Although some randomized controlled studies comparing outpatient and inpatient LC have been performed previously, these studies have not in detail focused on LC patients recovery during the first week including symptom occurrence and distress following this procedure. The aim of study I was to explore patients experiences related to the gallstone disease and to their experiences of postoperative symptoms during the first week following outpatient LC. Twelve patients planned for LC in day surgery were interviewed one week after surgery and the data were analyzed with qualitative analysis (I). The findings showed that respondents with gallstone disease prior to surgery not only experienced limitations in their daily life but also had feelings of being socially handicapped. Prior to surgery the patients felt anxious and expressed a wish for tranquilizers, as well as asking to meet the responsible surgeon. At discharge after day surgery, amnesia was experienced and the respondents did not remember important information about the operation given by the surgeon. Further, the experience of postoperative pain varied greatly and several respondents had a relapse of pain on the third day lasting up to one week. The respondents expressed a need for additional pain medication. Feelings of abdominal bloating were reported as well as nausea and vomiting and questions about wound care were raised. The need for additional telephone follow-up was expressed and it was felt difficult to come home to small children. However, returning home on the day of surgery was a positive experience. In study II, the main aim was to compare certain aspects of the two treatment modalities outpatient and inpatient LC. The aspects being studied were: the patients perceptions of pain and other postoperative symptoms, and the amount of distress these symptoms caused. A secondary aim was to compare the patients pre and postoperative levels of anxiety and general health during the first postoperative week after surgery (II). Out of 100 patients who were randomized to either LC in outpatient or inpatient surgery, 73 were valid for efficacy and responded to questionnaires regarding pain and other postoperative symptoms, anxiety and perceived health. The main result from study II showed no significant differences between the outpatient (n=34) and the inpatient (n=39) groups regarding the occurrence of post-operative symptoms except from a slightly higher frequency of reduced mobility (outpatients day 1) and sleeping disturbances (inpatients day 7). Approximately 90% of the patients in both groups perceived pain, reduced mobility and tiredness on postoperative day 1. Nausea and loss of appetite were reported by half of the patients. As regards symptom distress, no differences were found between the groups. Approximately 40% of the patients reported much/very much distress related to pain and reduced mobility postoperative day 1 and distress related to nausea was reported by 20% of the patients in both groups. Although both groups reported fewer symptoms on day 7, one third still experienced pain. The perceived degree of anxiety among our patients decreased significantly in both groups during the first postoperative week and the perceived levels of general state of health was in both groups back to preoperative status after one week. In conclusion, patients undergoing LC surgery expressed a number of problem areas and reported a high frequency of postoperative symptoms. Therefore, it is important to make assessments of the patients own perceptions in order to optimize postoperative care. Patients undergoing LC in outpatient surgery recovered equally well as patients undergoing LC as inpatients, thus a greater proportion of LC patients should be offered the outpatient modality

Laparoscopic cholecystectomy : Patients experiences of self-reported symptoms, perception of health and sense of coherence in a short and long term perspective

The aim of Study I was to explore patients experiences related to gallstone disease and to their experiences of postoperative symptoms during the first week following outpatient laparoscopic cholecystectomy (LC). Twelve patients treated in day surgery were interviewed one week after surgery and a qualitative analysis was performed. A number of symptoms were expressed, e.g. preoperative anxiety, postoperative amnesia, experience of pain, need for additional pain medication, feelings of nausea and difficulties having small children at home. In a randomized study (II), the aim was to compare the two treatment modalities, outpatient and inpatient LC, the first postoperative week. Seventy three patients answered questionnaires concerning perceptions of pain and other postoperative symptoms, the amount of distress these symptoms caused and the levels of anxiety and general health during the first postoperative week after LC surgery. The result showed no significant differences between the outpatient (n=34) and the inpatient (n=39) groups regarding the occurrence of postoperative symptoms except from a slightly higher frequency of reduced mobility (outpatients day 1) and sleeping disturbances (inpatients day 7). In Study III the progress of recovery up to 6 months following LC was investigated, as well as sex differences. The above-mentioned questionnaires were repeatedly answered by the 73 patients up to six months following surgery. Patients perception of health improved over time, especially depending on increased physical well-being between day 7 and 1 month. Symptom occurrence and symptom distress decreased rapidly during the first postoperative week. However, 30% of the patients reported at least one distressful symptom at 6 months. In Study IV, the aim was to investigate predictors of average pain the first postoperative week (VAS-mean) and changes in Health Index (HI) following LC with special reference to Sense of Coherence (SOC). Except for the questionnaires above, the 73 patients also completed the SOC scale preoperatively and at 6 months. By multiple regressions, 29% of the variability in VAS-mean could be explained by the variables age, HI and education. Further, 19% of the variability in HI improvement between day 7 and 1 month could be explained by symptom distress day 1 and the SOC (preoperative value). SOC was found to be a weak but significant predictor of health improvement and pain after LC. Patients scoring low SOC regained health later than patients scoring high SOC

Guiding reading comprehension : A qualitative study of teacher perspectives on literature in middle school

The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed.Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras

Guiding reading comprehension : A qualitative study of teacher perspectives on literature in middle school

The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed.Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras

Utvecklingspotential i gruvan? : Unga gruvarbetares utbildningsaspirationer

Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan

Utvecklingspotential i gruvan? : Unga gruvarbetares utbildningsaspirationer

Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan

"Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom"

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ”Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom – en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy – a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga en grupp ungdomar i gymnasieålders vanor vad gäller att ladda upp bilder på nätet samt att undersöka deras medvetenhet om konsekvenser av detta. I vilken utsträckning och i vilka forum laddar unga idag upp bilder? Hur uppfattar de att de förhåller sig till den information de sprider på nätet och den bild av sig själva de bygger upp där? Hur förhåller de sig till andras bilder av sig själva? Vilken roll spelar uppladdningen av bilder för identitetsskapande och det sociala samspelet med andra?Arbetet bygger på ett litteraturbaserat teoriavsnitt där teorier om identitetsskapande, socialisation, självporträtt och media literacy lyfts fram. Med hjälp av gruppintervjuer har vi sedan undersökt i vilken utsträckning ungdomar laddar upp bilder och deras kommentarer kring olika aspekter av användandet av internet.Resultaten pekar på att de intervjuade ungdomarna idag är medvetna om konsekvenser av att ladda upp bilder men upplever att de positiva effekterna är viktigare. Internet spelar stor roll för ungdomarnas sociala liv och är fullt implementerat i deras vardag som en artefakt för social samvaro och medel för att uttrycka sig själv. Vidare kan konstateras att ungdomarna upplevt att de fått väldigt lite information från skolan om upphovsrätt och internetkunskap. Det finns också en tydlig vilja för ungdomarna att dra gränser mellan sitt egna liv på internet och vuxnas liv på internet. Vi menar att som lärare är det av stor vikt att säkerställa hög media literacy hos sig själv samt att känna till de forum där elever uttrycker sig själva och socialiserar med andra