7 research outputs found

    Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? : en kunskapsöversikt

    No full text

    Barnet mellan tvÄ förÀldrar - insatsen kontaktperson i umgÀngestvister

    No full text
    No abstract availabl

    UmgÀnge till varje pris?

    No full text

    Missbrukande förÀldrar, utsatta barn och socialt arbete

    No full text
    The aim of the article is to put together four different studies and research perspectives. The four authors present their own studies about drug addicted mothers; fathers called into question by child welfare authorities; children in foster care; child welfare services. The four studies have a qualitative approach, interviewing parents and children in vulnerable positions and in contact with child welfare authorities. The combined results show the need of coooperation between child welfare and rehabilitation of adults addicted to alcohol and drugs, and the need to have a comprehensive approach to vulnerable families, also during separation. The right of vulnerable children to be heard in research as well as in practice is exemplified and emphasized

    UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2019/20

    No full text
    Enkelt uttryckt Ă€r SamverkansinlĂ€rning (SI) en studiecirkel kopplat till en utmanande kurs. SI leds av en senior student som utformar lĂ€raktiviteter dĂ€r studenterna arbetar i grupper med att förklara och förtydliga svĂ„rt kursmaterial. MĂ„lsĂ€ttningen med SI, förutom förbĂ€ttrade prestationer i den aktuella kursen, Ă€r att studenterna skall utveckla goda studiestrategier och bli mer sjĂ€lvstĂ€ndiga i sitt lĂ€rande. Denna rapport behandlar SI-verksamheten vid Lunds universitet under lĂ€sĂ„ret 2019/20. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att lĂ€saren skall fĂ„ en god bild av hur SI bedrivs vid lĂ€rosĂ€tet och hur insatsen upplevs av deltagare och studentledare. Rapporten bygger dels pĂ„ kvantitativa data – SI-nĂ€rvaro samt nĂ€rvaron kopplat till studenternas prestationer i SI-stödda kurser. Och dels pĂ„ kvalitativa data frĂ„n enkĂ€ter till deltagare och SI-ledare samt information frĂ€n metodhandledare och SI-koordinatorer.Under lĂ€sĂ„ret 2019/20 kompletterades undervisningen i 160 kurstillfĂ€llen av SI dĂ€r totalt 235 studentledare ledde SI-pass. 4200 studenter vid universitetet deltog pĂ„ passen under lĂ€sĂ„ret. MedelnĂ€rvaron var 25 % och 50 % av studenter med tillgĂ„ng till SI provade pĂ„ att besöka Ă„tminstone ett pass. Dessa siffror betyder att SI-verksamheten vid Lunds universitet Ă€r en av de största vid lĂ€rosĂ€ten i Europa. SI-verksamheten följer ocksĂ„ grundlĂ€ggande SI-principer pĂ„ ett bra sĂ€tt enligt deltagarna. Exempelvis pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att deltagarna har ett stort inflytande över agendan pĂ„ SI-passen och att arbetet med att förstĂ„ utmanande kursmaterial bedrivs genom arbete och diskussion i grupp. SI-ledaren ser till att arbetet gĂ„r framĂ„t genom att stĂ€lla frĂ„gor och uppmuntrardeltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Studenternas drivkraft att gĂ„ pĂ„ SI-passen Ă€r i huvudsak meningsorienterad genom att de vill fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else av Ă€mnet och för att det Ă€r roligt att diskutera kursinnehĂ„ll med kurskamrater. Vad ger dĂ„ deltagande pĂ„ SI för nĂ€rvarande studenter? JĂ€mförelser av nĂ€rvaro pĂ„ SI och genomströmning pĂ„ SI-stödd kurs antyder att chanserna att klara kursen vid ordinarie examination(er) ökar med ökad SI-nĂ€rvaro. Deltagande studenter upplever dessutom i stor utstrĂ€ckning att SI leder till att de bĂ€ttre förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem i kursen, Ă€r ett effektivt stöd att ta sig fram i kursen, ökar intresset för Ă€mnet och ger dem en djupare förstĂ„else av kursinnehĂ„llet. Dessutom anser en stor andel avdeltagarna att de utvecklar generella fĂ€rdigheter sĂ„som problemlösning, kritiskt tĂ€nkande, lagarbete och presentation av akademiskt material inför andra. En betydande del av SI-deltagarna anger att de Ă„tminstone till viss del de utvecklar sitt sĂ€tt att studera och förbĂ€ttrar sitt akademiska sjĂ€lvförtroende. Ca en fjĂ€rdedel av de svarande pĂ„ enkĂ€ten anser att SI varit viktigt för att skaffa studiekamrater, vilket kan vara mycket betydelsefullt för att kĂ€nna tillhörighet inom akademien och ge ytterligare motivation till fortsatta högre studier.De dominerande svarsteman pĂ„ öppna enkĂ€tfrĂ„gor rörande vad som Ă€r bĂ€st med SI samt vad som skiljer SI-pass frĂ„n ordinarie undervisning Ă€r desamma för bĂ€gge frĂ„gorna. Det handlar om att deltagarna uppskattar diskussionen/samarbetet samt atmosfĂ€ren och arbetsmiljön pĂ„ passen. Vidare gillar studenterna fokus pĂ„ djupare förstĂ„else av kursinnehĂ„llet. PĂ„ frĂ„gan vad man tycker kan förbĂ€ttras med SI-passen anser en del av deltagarna att strukturen pĂ„ passet ibland kan vara tydligare och att arbetet under passen ibland kan kĂ€nnas ineffektivt.Aktiva SI-ledare och SI-ledaralumner i arbetslivet fick svara pĂ„ enkĂ€ter rörande de fĂ€rdigheter man trĂ€nar och utvecklar i sitt SI-arbete. HĂ€r framkom att de svarande generellt tyckte att de blivit bĂ€ttre pĂ„ ett flertal fĂ€rdigheter inom omrĂ„dena kommunikation, ledarskap och handhavande av grupper samt vissa personliga fĂ€rdigheter. En stor majoritet av SI-ledaralumnerna ansĂ„g dessutom SI-ledarskapet givit dem en fördel nĂ€r de sökt jobb och att man haft god nytta av SI-fĂ€rdigheterna i sitt yrkesverksamma liv. EnkĂ€tundersökningen avaktiva SI-ledare samt SI-ledaralumner vid Lunds Universitet var en del av en internationell undersökning dĂ€r tvĂ„ andra SI-program vid North West University i Sydafrika och University of Missouri Kansas City ingick. Resultaten frĂ„n enkĂ€terna vid dessa lĂ€rosĂ€ten speglade resultaten frĂ„n Lunds universitet. SĂ„ledes verkar SI-ledarna generellt vinna en hel del genom sin tjĂ€nstgöring, oavsett lĂ€rosĂ€te och land, som de senare har nytta av i sitt yrkesverksamma liv.Under den andra hĂ€lften av vĂ„rterminen 2020 övergick SI-passen till att ges pĂ„ distans pga Coronapandemin. MĂ„nga metodhandledare och SI-ledare gjorde ett fantastiskt jobb med att snabbt stĂ€lla om verksamheten. EnkĂ€tsvar frĂ„n deltagare pĂ„ distans-SI visade att SI-passen var uppskattade och att fördelarna man fick frĂ„n att delta motsvarade de som man fĂ„r pĂ„ reguljĂ€r sals-SI. Dock framtrĂ€dde ett antal utmaningar. NĂ€rvaron var betydligt lĂ€gre pĂ„ distans-SI jĂ€mfört med sals-SI. Mötena kĂ€ndes ofta som lite mer tidsineffektiva nĂ€r de gickpĂ„ distans, ledarna fick en svĂ„rare uppgift med att hĂ„lla reda pĂ„ tekniken vid sidan av att leda SI-passet, och deltagarna/ledarna saknade den sociala dimensionen man fĂ„r vid sals-SI med möjlighet att kunna snacka liteom annat och att kunna lĂ€sa av kroppssprĂ„k. Möjligheten att prova pĂ„ distans-SI vid Lunds universitet har varit berikande och gett inspiration till att utveckla konceptet. Distans SI bör Ă€ven i mer normala tider kunna vara ett bra komplement till sals-SI vad gĂ€ller att stödja studenter i utmanande kurser. Speciellt vid distanskurser, men Ă€ven för att stödja studenter som inte har möjlighet att delta pĂ„ sals-SI, exempelvis pga förĂ€ldraskap, deltidsarbete, lĂ„nga pendlingstider, mm mm.Under lĂ€sĂ„ret 2019/20 gjordes ocksĂ„ en studie av lĂ€raktiviteter under SI-pass. Studien visade att de huvudsakliga aktiviteterna pĂ„ SI-pass handlar om att förklara och tydliggöra det som Ă€r svĂ„rt i kursen. Men att man ocksĂ„ avsĂ€tter betydande del av tiden för att fĂ„ en djupare förstĂ„else av det behandlade kursmaterialet genom analyserande och reflekterande aktiviteter
    corecore