Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap

Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet där genusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del av kunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper om naturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutna till de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång till nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt den maktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrån genusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiska genomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats och hur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning får syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ett annat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategier som motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutom framkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskaplig undervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultat som står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativt hämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning

Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap

Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet där genusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del av kunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper om naturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutna till de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång till nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt den maktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrån genusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiska genomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats och hur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning får syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ett annat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategier som motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutom framkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskaplig undervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultat som står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativt hämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser. Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

Syftet med artikeln är att utforska vilket kunskapsinnehåll som lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för undervisning av yngre barn i naturvetenskap. Detta utgår från antagandet att kunskap om lärarstudenters relation till naturvetenskap är en viktig del i naturvetenskapliga lärarutbildares ämnesdidaktiska kompetens. Studien använder Roberts (1982) kunskapsemfaser som ett analysverktyg för att tematisera vad lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för naturvetenskaplig undervisning. Det empiriska materialet består av en essäuppgift där lärarstudenter (N=144) reflekterar över sina egna erfarenheter och upplevelser av naturvetenskap och naturvetenskaplig undervisning samt sin framtida undervisning. De två teman som allra starkast präglar essämaterialet är den starka fokuseringen på vardagsanknytning samt att grundlägga ett naturvetenskapligt intresse hos yngre elever, medan andra aspekter av naturvetenskaplig undervisning till stor del osynliggörs. Vi menar att det att utgå från lärarstudenternas beskrivningar av naturvetenskaplig undervisning kan vara stärkande (empowering) för denna studentgrupp, då talet om förskollärares och tidigarelärares deltagande i naturvetenskapliga aktiviteter ofta fokuserar antingen brister i kunskaper eller i självförtroende

Gender Knowledge as an Important but Neglected Aspect of Pedagogy of Science

Challenging science teacher education: Gender awareness in constructing knowledge of science and science teachin

Gender Knowledge as an Important but Neglected Aspect of Pedagogy of Science

Challenging science teacher education: Gender awareness in constructing knowledge of science and science teachin

Chafing borderlands : obstacles for science teaching and learning in preschool teacher education

This study examines preservice preschool teachers' university science education experience.The empirical data are from a research and intervention project conducted on teacher education programs at two Swedish universities. We analyzed one of the assignments completed by 111 students within a science course as well as their conversations about the assignment at a number of seminars. We combined culture contrast and thematic analysis to examine the data. The results showed a tension between the preschool culture and the university science culture. We described this tension between the boundary lines of the two cultures as a chafing borderland. These cultures do not merge, and the defined boundaries cause chafing with each other. We discuss ways of diminishing this chafing of borderlands, potential border crossings such as caring and children as boundary objects and equalizing power imbalances.Challenging science teacher education: gender awareness in constructing knowledge of science and science teachin