Från koja till plan

This thesis concerns questions regarding how children’s perspectives on the outdoor environment can be approached in a planning context. Attention is drawn to the general understanding of childhood and the definition of outdoor environment as variables in different planning contexts. Together these variables define in which way children become visible in the planning context. Children’s participation is emphasized in contemporary planning. This thesis argues that understanding and insights concerning children’s experiences and understanding of their own places can create complementary lines of communication. The first article provides the empirical and methodological point of departure. Through walkabouts with children, questions are developed concerning children’s use and experiences of outdoor environments. These questions are compared and related to problems, insights and experiences that planners have concerning environments for children. Parts of two perspectives are described in order to elucidate some of the problems that can arise due to differences between a child’s perspective and a planner’s perspective. In the second article children’s own places is the pivot. Through in depth studies of children’s dens it is shown that finding a suitable place, collecting, sorting and manipulating with environment and accessible materials are crucial parts of starting a den making process and appropriating a place as one’s own. Specific examples are put forward which show the close relationship between children’s experience and understanding of the outdoor environment and their construction and design of dens. Children’s dens are used to exemplify and clarify the difference between children’s perspectives and planner’s perspectives. The last article is concerned with the theoretical and practical analysis of these questions. Through interviews, studies of planning documents and reflections on my own planning experience an analysis is made of the importance of maps and plans as tools in the planning process. It is argued that the bias of these tools emphasizes and reinforces the visual point of departure to the physical environment and outdoor places, while children’s multi-sensuous and acting oriented point of departure is difficult to handle and process in maps and plans. A practical contribution is suggested on how to improve insights and understanding of children’s perspectives in planning contexts

Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hållare av sällskapsdjur och lantbruksdjur i Västra Götalands län

Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst. Djurförbud innebär att en person har förbud att hålla ett visst slags djur, en djurgrupp eller samtliga djurslag, enligt 29 § Djurskyddslagen (1988:534). Förbudet kan också fattas enligt 26 § Djurskyddslagen (1988:534) och då innebär det i denna studie att en person har förbud att hålla mer än ett visst antal djur, t.ex. max fem katter. Information om 84 av totalt 307 personer med djurförbud inom Västra Götalands län kunde användas som underlag för studien. Jämförelser gjordes mellan hållare av lantbruksdjur och sällskapsdjur men det fanns även en grupp personer som höll både sällskapsdjur och lantbruksdjur; dessa förekommer i tabeller men har inte räknats med i några jämförelser. Det var flest hållare av sällskapsdjur som vid tidpunkten och i detta urval var belagda med djurförbud. De var även dessa hållare som oftast hade förbud att hålla djur alls, medan lantbrukshållare oftast hade förbud att hålla enbart en viss typ av djur. Sällskapshållarna var också den grupp som var mest benägna att bryta mot djurförbudet inom olika långa tidsperioder från förbudsbeslutet. Lantbrukshållarna var den grupp som i störst utsträckning efterlevde beslutet och i de fall där någon lantbrukshållare bröt mot förbudet, skedde detta inom en kort tidsperiod mellan förbud och kontroll av förbudet. Förklaringar till dessa resultat kan vara att det är vanligare att personer håller sällskapsdjur och att de oftare blir anmälda, än hållare av lantbruksdjur. Anledningar till att sällskapshållare var en större riskgrupp kan också vara att det är lättare att skaffa sig en ny katt än ett antal nötkreatur och det kan förklara varför efterlevnaden bland lantbrukshållare var så hög som den var. En slutsats som kunde dras var att efterlevnaden skiljde sig mellan olika kategorier av hållare. Efterlevnaden var dessutom generellt sett dålig i länet, då 47,6 % av de 84 observerade djurhållarna efterlevde förbudet och hela 52,4 % bröt mot djurförbudet. Arbetet kan vara användbart för länsstyrelsen då det ger en viss uppfattning om hur efterlevnaden ser ut i länet vid denna tidpunkt och i detta urval. Länsstyrelsen kan ha viss användning för denna studie när prioritering av kontroller ska ske.This study is aimed primarily at the County Administrative Board in the county of Västra Götaland, who initiated the study, but also to the other county administrative boards in Sweden. The aim was to examine how people, who in any way caused suffering to animals and, therefore, were prohibited to keep animals, complied with these prohibitions. The aim was also to investigate whether compliance with the prohibition differed between pet owners and farm animal owners. If the result showed a significant difference between these groups, the county administrative board could carry out inspections on people along what priority they have, depending on whether they belong to the group where the risk of non-compliance with the prohibition is greatest. Prohibition of keeping animals means that a person is prohibited to keep a certain kind of animal, a group of animals or all animals, according to § 29 Animal Welfare Act (1988:534). The prohibition may also be decided according to § 26 Animal Welfare Act (1988:534) and in this study it meant that a person was prohibited to hold more than a certain number of animals. Information on 84 of a total of 307 people with prohibition of keeping animals in the county of Västra Götaland could be used in the study. Comparisons were made between holders of pets and farm animals, but there was also a group of people who held both pets and farm animals, they occur in the tables but were not included in any comparisons. Pet owners were at the time and in this sample the ones who most often were prohibited to keep animals. They were also the ones who usually had a prohibition to keep animals at all, while agricultural holders usually had a prohibition to keep only a certain type of animal. Pet holders were also the group that was most likely to violate the prohibition and farm holders were the group that most complied with the decision. The explanation of these results could be that it is common that people keep pets and that they can more easily be notified, than holders of farm animals. It is also easier to get a new cat than a number of cattle and that may be one of the reasons why compliance among agricultural holders was as high as it was. One conclusion that could be drawn was that compliance differed between different categories of holders, but compliance was generally low in the county, where only 47.6% of the 84 observed keepers complied with the prohibition. This study can be useful for the County Administrative Board because it gives some idea of how compliance looks like in the county at this time and in this selection. The County Administrative Board may have some use for this study when prioritizing inspections

Experiences of living with MRSA - a literature review

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är. Känslan av sammanhang (KASAM) påverkar individens grad av upplevd hälsa. Hög grad av KASAM är baserat på hög meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet och leder till hög grad av hälsa. Samtliga delar påverkas av sjuksköterskans bemötande som kan utgå från personcentrerad vård vilket har fokus på livsberättelse, partnerskap och dokumentation. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med MRSA. Metoden som användes var litteraturöversikt baserat på analys av en kvantitativ och nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in i fem teman; Psykisk påverkan som främst bestod av upplevelser som psykologiskt trauma, pestsmittad samt oro och rädsla över att smitta andra. Det fanns dock patienter som upplevde optimism och hopp; Livsförändringar beskrev fysiska symtom, förändrat praktiskt handlande där hygienen tog stor plats, begränsat vardagsliv samt rädsla och oro från omgivningen; Vårdmöten visade på bristande kunskap hos personal och att vårdtiden kännetecknades av stigmatisering och dåligt bemötande; Isolering upplevdes begränsande, umgänget med andra samt vårdkvalitén påverkades; Information och kunskap fanns behov och önskemål om och upplevdes ofta som otillräcklig. Patientens KASAM skulle kunna påverkas av psykisk påverkan, förändrat praktiskt handlande, bristande bemötande och informationstillgång. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan hjälpa patienten till ökad acceptans och välbefinnande

Queer Identity and Health

Folkhälsovetenskapligt programSyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en upplevd queeridentitet och hälsa, samt att se hur det sambandet i så fall kunde se ut. Fokus har lagts på att undersöka hur heteronormativiteten samt upplevelser av diskriminering kan ha påverkat hälsan för personer med en upplevd queeridentitet. Datainsamlingsmetoden som användes var den kvalitativa forsknings intervjun. Fyra personer intervjuades genom att öppna frågor ställdes, intervjuerna varade i mellan 37 och 62 minuter. Intervjuerna var inspirerade av det fenomenologiska perspektivet, då intresse lades på att undersöka de intervjuades upplevelser. Analysen av intervjuerna har utförts med inspiration av den manifesta innehållsanalysen. Genom olika meningsbärande enheter i texten kunde fem teman bli synliga. Utifrån de meningsbärande enheterna skapades underkategorier och kategorier. Analysen resulterade i fyra teman, åtta kategorier, och fjorton underkategorier. Temana som utgicks ifrån var; upplevelser av heteronormen, upplevelser av diskriminering, strategier att hantera heteronormen och diskrimineringen, samt hur en queeridentitet kan vara bra för hälsan. Denna uppsats gav en mångfacetterad bild av hur hälsan kan påverkas till följd av en upplevd queeridentitet. Heteronormen samt diskrimineringen verkade kunna ge upphov till sämre hälsorelaterade emotioner och stämningsläge, såsom ökad stress, depression, ledsenhet och ilska. Samtidigt så användes olika ”strategier” för att hantera heteronormen och diskrimineringen, vilka verkade fungera som ett skydd mot försämrad hälsa. Exempel på strategier; att inte se ett diskriminerande beteende, att säga ifrån och stå upp för sig själv i en diskriminerande eller kränkande situation, att ha alternativa förebilder samt att ha ett socialt stöd genom att dela sina erfarenheter med människor som innehar en liknande position i förhållande till heteronormen. Frankenhaeusers biopsykosociala modell har använts för att förstå hur sambandet kan se ut mellan den stress som intervjupersonerna upplevde till följd av diskriminering, heterosexism, internaliserad heterosexism och hälsa/ohälsa. Genom modellen visades hur stressen ifråga kan leda till ohälsa, men ett socialt stöd samt goda individuella resurser kan fungera som ett skydd mot ohälsa. Det sociala stödet, samt de individuella resurserna verkade kunna förbättras till följd av en upplevd queeridentitet. Denna studie har en induktiv ansats och därigenom skapat hypoteser värda att testa

”Många gånger är den anhörige mer sjuk än den beroende”- En kvalitativ studie av anhörigas upplevelser av stöd i och med en närståendes alkohol- eller narkotikamissbruk

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter. Några slutsatser vi kommit fram till utifrån analysen av vår empiri är att det är svårt att komma till insikt med att man är anhörig. De anhöriga har beskrivit att de i många fall har upplevt att de har haft ett behov av stöd men de menar att svårigheterna med att se detta själv hindrar en från att söka stöd på egen hand. Det har också visat sig att de anhöriga sällan uppmärksammas utifrån anhörigproblematiken

Mamma mamma barn : En kvalitativ studie om den icke-biologiska mammans upplevelser om att bli mamma i ett homosexuellt parförhållande

Abstrakt Denna studies syfte var att beskriva den icke-biologiska mammans upplevelser av processen att bli mamma samt beskriva hur det är att som partner gå bredvid graviditeten i ett homosexuellt förhållande. Med studien ville skribenterna öka sin egen kunskap om den icke-biologiska mammans upplevelser av att bli mamma i ett homosexuellt parförhållande samt att dela med sig av kunskapen till personal inom sociala sektorn. Studiens frågeställning lyder: Hur upplever den icke-biologiska mamman i ett homosexuellt parförhållande processen att bli mamma? Skribenterna valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Fem personer ställde upp på intervjuerna och materialet blev omfattande. Resultatet finns presenterat i olika kategorier, som i sin tur är indelade i underkategorier. Resultatet reflekteras till tidigare forskningar i form av artiklar, till vårdteoretikern Ramona T Mercers (1986) BAM teori (2006) samt till vårdteoretikern John Bowlbys (1969, 1973, 1980) anknytningsteori. I resultatet framkom det bl.a. att informanterna upplevde att graviditetsprocessen var långdragen och komplicerad samt krävde omfattande planering. Upplevelserna med tanke på hela graviditetsprocessen var individuella, både positiva och negativa. Informanterna kände tacksamhet över att få ett barn utan att själva behöva vara gravid. Examensarbetet fortsätts med ett utvecklingsarbete som baserar sig på samma studie. Utvecklingsarbetet: Den tunga vägen till juridisk förälder för dem som är en minoritet - En kvalitativ studie av den icke-biologiska mammans upplevelser av processerna i samband med föräldraskap, kan läsas direkt efter examensarbetet.Tiivistelmä Tämän tutkielman tarkoitus on kuvata ei-biologisen äidin kokemuksia äidiksi tulon - prosessia sekä kumppanina oloa raskauden aikana homoseksuaalisessa parisuhteessa. Tutkielmalla kirjailijat haluavat lisätä omaa tietämystään ei-biologisen äidin kokemuksista tulla äidiksi homoseksuaalisessa parisuhteessa sekä jakaa tämän tiedon sosiaalisen sektorin henkilökunnalle. Tutkielman kysymys kuuluu: miten eibiologinen äiti kokee äidiksi tulon prosessin homoseksuaalisessa parisuhteessa? Kirjailijat ovat valinneet tekevänsä kvalitatiivisen tutkielman käyttäen puolistrukturoituja haastatteluita tiedonkeräysmenetelmänä. Viisi henkilöä osallistui haastatteluihin, joten materiaalista tuli kattavaa. Tulokset on esitelty eri kategorioissa, jotka on jaoteltu alakategorioihin. Tulokset viittaavat aiempiin tutkimuksiin artikkeleissa, Ramona T Mercerin (1986) BAM teoriaan (2006) sekä hoitoteoreetikko John Bowlbyn (1969, 1973, 1980) liittämisteoriaan. Tuloksissa ilmeni muun muassa, että vastaajat kokivat raskausprosessin pitkäveteiseksi ja monimutkaiseksi. Kokemukset raskausprosessista kokonaisuudessaan olivat yksilöllisiä, sekä positiivisia että negatiivisia. Vastaajat tunsivat kiitollisuutta saadessaan lapsen joutumatta kantamaan tätä itse.Abstract The purpose of the study was to describe the co-mother´s experiences about pregnancy in a homosexual relationship and to describe how it is to walk beside the pregnancy as a partner. The authors wanted to get more information about the comother´s experiences about becoming a mother in a homosexual relationship and share the information with other persons who work with healthcare. The research question in this study was: How do the co-mother experience the process of becoming a mother in a homosexual relationship? The authors have chosen to make a qualitative study. They have had semi structured interviews with five persons and gathered a big amount of material. The results are presented in categories with subcategories. The results are reflected to previous research in form of articles, nursing theorists as Ramona T. Mercer (1986) and John Bowlby (1969, 1973, 1980). The co-mothers experienced that to achieve a pregnancy was a long and complicated process that required comprehensive planning. The experiences were individual, both positive and negative. The co-mothers where grateful to get a baby and become a mother, without physically being pregnant.Examensarbetet fortsätts med ett utvecklingsarbete som baserar sig på samma studie. Utvecklingsarbetet: Den tunga vägen till juridisk förälder för dem som är en minoritet - En kvalitativ studie av den icke-biologiska mammans upplevelser av processerna i samband med föräldraskap, kan läsas direkt efter examensarbetet

Ovisshetens flytt. - En kvalitativ studie baserad på ensamkommande flyktingbarns berättelser

This study is about children that have been forced to flee to another country, due to conflict, poverty or natural disasters, without their families. They are known as unaccompanied refugee children. The aim of the study is to, by focusing on individual children's feelings and experiences of being forced to flee create greater knowledge and understanding of what is hidden behind some of the statistic of migration. To answer the aim of the study, I used the following research questions: How is a child affected by being forced to leave home and to flee to a foreign country? How does an unaccompanied refugee child perceive the exodus? How do the unaccompanied refugee children handle their situation during the flight and at arrival in Sweden? The study is based on a qualitative method and consists in semi-structured interviews with five unaccompanied refugee children aged 17 to 21. The theoretical framework is based on three theoretical concepts; refugee crisis, identity and coping. The study results show that these children are a very vulnerable group, who were forced to be exposed to several losses and traumas. Regardless of transport and who had taken the decision that they should leave their home country, the flight had been marked by feelings of sadness, fear and anxiety, combined with uncertainty about what the future was going to bring. Consistently among all respondents was that they used several of coping strategies to manage their lives. The positive thinking and hope for a brighter future turned out to be indicative. School and education proved to be important both to manage their lives and partly to permit the integration of their new homeland. The overall conclusion of the study, which confirms previous studies based on unaccompanied refugee children, was that the only thing that these children actually have in common is that they have been forced to separate from their families and social context in order to search a safer future elsewhere. In the current situation, despite of the mental strain that the exodus caused them, all the informants in the study have recovered their mental balance and health in general and are being grateful to be in Sweden

End of Life - Patients Experiences of Palliative Care

Att vårda döende patienter är en av de största och svåraste utmaningarna som sjuksköterskan kan ställas inför. Palliativ vård är en aktiv vård av hela människan när sjukdomen inte längre är botbar. Målet med den palliativa vården är att minska obehag och lidande. Kontroll av symtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktär är av stor vikt. Vården ges med grund utifrån patientens behov och önskemål oberoende av vårdgivare. Genom fördjupad kunskap om patientens upplevelser av den palliativa vården skapas större förståelse för denna patientgrupp, då det verkar finnas en osäkerhet bland personalen inför den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas i ett palliativt skede. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Åtta artiklar hittades via databasen Cinahl, tre genom manuell sökning. Analysen gav upphov till fyra teman; miljö, relationer, kontroll och avsluta livet. Resultatet visade att upplevelsen av att befinna sig på sjukhus varierade från att det beskrevs som ett himmelrike till ett fängelse. Relationer till vårdpersonalen och anhöriga var mycket viktiga för att upplevelsen av den sista tiden skulle bli så bra som möjligt. Kontroll och delaktighet visade sig vara centrala aspekter inom palliativ vård. Deltagare uttryckte att de ville leva ända in i döden och att värderingar som varit viktiga tidigare i livet också var betydande i livets slutskede. Resultatet visade genomgående vilka stora konsekvenser brist på delaktighet kunde skapa, patienten blev helt utelämnad och livet vilade helt och hållet i någon annans händer. Det var genom delaktighet som förtroendet för vården skapades. Genom att hela tiden ha patienten i centrum och jobba utifrån varje unik persons behov kan sjuksköterskan påverka patienters upplevelser av den palliativa vården positivt

Lärarens lärande i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka: • i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla • i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete • i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan • i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram • genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolan Teori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld. Lärarens erfarenheter formar lärarens sätt att se på sitt uppdrag vilket tar sig uttryck i agerande, val av stödåtgärder, planering, arbetssätt och samarbetsförmåga. Fokus i studien är lärarens erfarenheter och upplevelser av den aktuella skolans utvecklingsarbete och arbete kring åtgärdsprogram samt att analysera de skrivna dokumenten. Metodologiskt är studien kvalitativ. I den analyserande fasen har hermeneutiken används som verktyg. Vi har genom fyra samtal samt fyra uppföljningssamtal berört lärarnas upplevelser och erfarenheter av skolans dåtida, aktuella och framtida utvecklingsarbete. Detta har lett till att vi i samtalen har talat om lärarens upplevelser av sitt uppdrag, upplevelser av svårigheter som uppkommer i vardagsarbetet samt hur lärarens olika samverkansprocesser tar sig uttryck. Av intresse har även varit att belysa hur läraren använder sig utav åtgärdsprogrammen och vilken upplevelse de har av arbetet kring detta dokument. En viktig fråga har därför varit hur läraren ser på möjligheterna kring huruvida åtgärdsprogrammet kan vara ett verktyg för att skapa ett utvecklingsarbete. I samband med samtalen så har det varit viktigt att titta på dokument skrivna av olika lärare på den aktuella skolan i form av de åtgärder som lärarna har formulerat i åtgärdsprogrammet. I studien har därmed 68 åtgärdsprogram samlats in och analyserats. I dokumentanalysen så har syftet varit att studera möjliga stödåtgärder som används samt att studera huruvida valen av åtgärder eventuellt kan verka till att skapa utvecklingsarbete. Livsvärlden har gett oss en insikt i att det i vår studie blev relevant att använda flera metoder för att komma åt det vi sökte. Därutav valet av både det talade och det skrivna ordet. Resultat: Vi tycker oss utifrån studiens resultat och analys kunna utläsa att det finns ett samband mellan lärarens upplevelse av sitt uppdrag och upplevelsen av ett behov av att utveckla och lära. Vi tycker oss dessutom kunna utläsa, utifrån studiens resultat och analys, att lärarens förståelse av sitt uppdrag får konsekvenser för hur man upptäcker problem och vilka lösningar man väljer att tillämpa. Vidare visar studiens resultat på att det finns ett samband mellan lärarens kunskap om åtgärdsprogrammets användningsområde och förmågan att utnyttja det som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. För att ett gynnsamt utvecklingsarbete skall komma till stånd så bör det grunda sig i utvecklingen av olika samverkansprocesser. Genom att ta tillvara på olika professioners kompetens som finns på den aktuella skolan, så kan lärarna därigenom få större möjlighet till att utvecklas i sin roll som lärare. Studien visar även på betydelsen av att utvecklingsarbetet är organiserat

Experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease

Background: Chronic obstructive pulmonary disease, COPD, is a chronic, slowly progressive disease of the respiratory system. It is most often caused by smoking or pollution. It can generate both physical and psychological symptoms, as dyspnea, fatigue and feelings of anxiety. Purpose: To describe experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease Method: Through a general literature study experiences of people living with chronic obstructive pulmonary disease were studied. Ten articles were chosen from the databases Cinhal and Pubmed. Results: The results show that the physical changes that comes with chronic obstructive pulmonary disease changes the person´s lifeworld dramatically, which requires both physical and emotional coping strategies. Some of the results indicate that this patient-group is not help-seeking to any larger extent so it might be imperative for health care professionals to take a more active role in need- satisfaction of these persons. Keywords: Chronic obstructive pulmonary disease, experience, meaning, lifeworldBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en kronisk långsamt progressiv luftvägssjukdom oftast orsakad av rökning eller luftföroreningar. Sjukdomen kan ge både fysiska och psykiska symptom som andnöd, minskad ork och känslor av oro och ångest. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Genom en allmän litteraturstudie studerades upplevelser hos personer som lever med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tio artiklar från databaserna Cinhal och Pubmed granskades. Resultat: Resultaten visar att de fysiska förändringarna som kronisk obstruktiv lungsjukdom innebar förändrade personens livsvärld dramatiskt och krävde både fysiska och emotionella copingstrategier. En del av resultaten indikerar att denna patientgrupp inte är hjälpsökande i någon större utsträckning varför vården kan behöva ta en mer aktiv roll i att fylla dessa personers omvårdnadsrelaterade behov. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, upplevelse, mening, livsvärl